Nättidningen Payback / Payback Sverige

Fakta omkring Wierup-påståenden!

Pressmeddelande   •   Okt 10, 2012 11:59 CEST

Lasse Wierup skriver i en kommentar, till den tidigare refererade artikeln där Patrik Sjöberg uttalar sig positivt om en mc-klubb och bikerkulturens värderingar, följande: Det råder inget tvivel om att Hells Angels är en kriminell organisation. Bland annat belönas mord och grova våldsbrott med interna utmärkelser, narkotikahandel sanktioneras och brottsvinster går in i den gemensamma kassan…Att visa den riktiga bilden av Hells Angels är en av anledningarna till att vi skrev boken.

Att Lasse Wierup är en person vars kunskap om bikerkuturen och bikerklubbar med lätthet går att få plats med på baksidan av ett frimärke är ju ett faktum som alla vet. Både bikers, forskare och kriminologer. Det har dock kommit till vår kännedom att fantasyromanen kring Mega och de uppgifter som läggs i munnen på honom börjat anföras såsom bevis i olika rättsförhandlingar varför det har blivit nödvändigt att gå i clinch med den person som annars två gånger visat sig vara för feg att våga anta en duellutmaning.

Filthy Few-märkets betydelse

När det gäller olika märkens betydelse bör man ju dels titta på historien och dels gå till den riktiga källan. I Sverige hade ingen journalist eller polis hört talas om märket innan FBI och Canadas motsvarighet till Lasse Wierup, Yves Lavigne, kom till Sverige 1989 för att prata bikerklubbskriminalitet och för att i synnerhet sprida alla former av obevisade och källösa lögner som Lavigne redan då gjort sig ett namn för. Något som känns igen? Ja, det är ingen tvekan om att Wierup anammat hela sin karriäruppbyggnad och arbetsmetod utefter sin förebild Lavigne.

Lavigne åkte tillsammans med FBI runt och höll föredrag för strategiskt utvalda polismyndigheter varvid han planterade en rad olika påståenden om kriminella verksamhetsområden och olika märkesbetydelser i polismyndigheternas medvetanden. Ett av dessa var betydelsen av märket Filthy Few. Polisen var inte sen att infoga alla Lavignes påståenden som fakta i alla former av polisrapporter och utbildningsmaterial. Påståenden som därefter aldrig ifrågasatts av vare sig media eller polismyndigheter utan har blivit en sorts ovedersägliga fakta i bikerdebatten utan att de någonsin förts i bevis.

När det avser märket Filthy Few har polisen ett stort antal gånger påstått att märket innebär att bäraren har dödat för klubbens räkning. Wierup påstår nu, uppbackad av uppgifter från Mega i en nyutkommen skandalbok, att så är fallet. En tjallare och informatör som för resten av sitt liv är beroende av statens, läs polisens välvilja, är givetvis ingen källa som kan betecknas som trovärdig. Hans ord, om de inte planterats direkt i hans mun, har självklart ett givet hämndmotiv. Ett motiv att få sig själv att framstå i bättre dager och att smutskasta de som bevisat att han själv är en djupt förkastlig varelse som dels gjort sig skyldig til olaga narkotikaförsäljning och dels samlat på sig stora skulder till klubb, medlemmar och en rad andra bikers och klubbar utan att göra rätt för sig.

I boken “Hell´s Angel skriven av Sonny Barger tillsammans med Keith and Kent Zimmerman står det på sidan 39 om märket Filthy Few följande: The Filthy Few patch signifies that “the first to party and the last to leave” after somebody once said, “Man by the time the last one of you leave, you´re fucking filthy”, so we came upp with the name, Filthy Few.

Så här har vi då myten representerad av polis, Lavigne och Wierup ställd mot den nakna och konkreta sanningen i svart på vitt om ett märkes betydelse presenterad av den i många decennier varande världspresidenten för den klubb som använder märket. Och, så bör all journalistik bedrivas. Granska vad som är myt genom att gå direkt till källan och se vad som står där.

Till saken hör ju också att polisen runt om i världen via tusentals husrannsakningar mot klubben också beslagtagit de interna reglerna, by-laws, ett stort antal gånger men inte någonsin hittat några dokument som tyder på annat än att just den citerade delen är och utgör märkets fulla betydelse!

Därför anser vi nu att genom att direkt till källan och då inga som helst fakta finns som motsäger källan att saken är utredd och att märkets betydelse är att det bärs av de som är först på plats och sist att lämna fester! Och, den som har något mer att säga i ämnet får vara så god att presentera konkreta fakta i form av dokument för sin sak or forever hold his peace!

Narkotikaförsäljning

Hells Angels MC Sweden har i ett sällsynt pressmeddelande låtit meddela att Mega sålt narkotika trots att detta är förbjudet av Hells Angels MC Sweden. Att Lasse Wierup väljer att placera ord i Megas mun för att framöver kunna anföra just dessa i olika sammanhang förändrar inte fakta i saken. Narkotikaförsäljning sanktioneras inte av klubben. Ämnet narkotikaförsäljning landar alltså i samma läge som märkesbetydelsen att klubben som är de som vet presenterar fakta medan Wierup sprider en tjallares påståenden. I det sistnämnda fallet ord som saknar all form av trovärdighet eller forsknings- eller faktamässig relevans. Fakta mot myt ännu en gång.

Brottsvinster

När det avser Wierups påståenden om att brottsvinster går in i den gemensamma kassan är källan återigen den statssubventionerade och av staten för alltid beroende Mega. Mot detta obevisade påstående väljer vi att ställa vad forskningen kommit fram till i den enda statliga utredning som någonsin företagits gällande mc-kriminalitet: MC-Brott 1999:6 utförd av Brottsförebyggande Rådet, Brå.

Brå konstaterar på sidan 32: Kuts (Kriminalunderrättelsetjänsten, författarens anmärkning) antagande att mc-gängen inte är brottsorganisationer utgår från följande: Det finns ingenting som tyder på att profiten av den brottslighet som medlemmar begår tillfaller gruppen. Istället tycks denna delas mellan den medlemmen och övriga som eventuellt har deltagit.

I detta fallet ställs alltså forskning i form av en statlig utredning från Brå samt Kriminalunderrättelsetjänstens fakta och material ställd mot Megas påståenden genom Wierup. En människa med utpräglat hämndmotiv och beroende av framtida försörjning från den hand som han tvingas göda mot forskningsutredning och Kriminalunderrättelsetjänstens fakta. Ja, vem som helst förstår ju att Megas obevisade påstående, som självklart inte dokumenteras, faller platt till maken och inte förmår väga upp de tunga och faktiska motbevisen i sak.

Bokmotivet

Wierup säger att visa upp den riktiga bilden av klubben var en av anledningarna till bokenProblemet med Wierups påstående är att hela hans bok och utsagor backas upp endast av tjallare med väldigt suspekta motiv samt de i Wierups skrifter alltid förekommande anonyma poliskällorna. Med andra ord fantasifigurer. För självklart skulle de om de förekom i verkliga livet också ställt upp med namn och bild såsom poliser gör så fort de får en möjlighet i TV och radio.

Wierup gör ju igenom sina böcker den enda formen av polisiärt arbete mot så kallad organiserad brottslighet som förekommer i Sverige idag. De vill säga medialt uppmärksammade framträdanden så varför skulle polisanställda inte stå fram just för honom? De brukar ju vara generösa med att olagligt ge honom tillgång till underrättelsematerial exempelvis??

Malin Krutmeijer på Helsingbrogs Dagblad tar upp just fenomet med anonyma källor i en recension av den likaledes vinklade boken Dödens änglar. Hon skriver i sin recension: I Marsdens och Shers bok är det intressant nog framför allt svenska informationskällor som inte vill ha sina namn med, men författarna spekulerar tyvärr inte i varför .

Och, så är det ju. I Sverige påstås inte polisen våga stå fram med namn och titel vid bokutgivning eller vissa artiklar. Samma poliser som brukar springa ner tidningsredaktionsdörrarna för att lämna uppgifter och offentligt ljuga ihop historier kring mc-klubbar. Att dessa anonyma poliskällor är ett verktyg för att säga saker som ingen kan stå för men som demoniserande journalister och författare ändå vill säga, utan att ha någonting eller någon att hänvisa till såsom källa, är ju uppenbart för envar som vill se det. Anonyma poliskällor finns bara i Sverige. Anonyma poliskällor finns bara just i det land som där poliserna annars är som mest mediakåta…

Länk till Patrik Sjöbergs uttalande:
http://www.payback.name/?p=8024

Länk till Hells Angels MC Sweden pressmeddelande:
http://www.payback.name/?p=7639

Länk till forskare och kriminologers uttalanden om Wierups böcker:
http://www.payback.name/?p=7713

Peter Schjerva, ordförande Payback Sverige

Payback Sverige är en riksorganisation för bikers rättigheter vad avser alla former av trakasserier, förföljelser och övergrepp gentemot enskilda bikers och bikerklubbar så kallad negativ särbehandling på grund av föreningstillhörighet.

Payback är också en samnordisk bikerorganisation med representation i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Organisationerna drivs under namnen Payback Sverige, Payback Norge, Payback Danmark och Payback Finland. Organisationerna är självständiga enheter som tillkommit i avsikt att skapa en större styrka och tyngd gentemot media och politiker samt för att kunna utväxla information och erfarenheter emellan länderna på ett enklare vis. De olika ländernas Paybackorganisationer kommer också att samordna och driva gemensamma rättsliga mål och aktioner.

De respektive ländernas organisation finns alla representerade på MyNewsdesk samt har Nättidningen Payback som gemensam portal och officiellt organ.

Nättidningen Payback är en webbtidning vars huvudsakliga mål är att verka för att öka förståelsen kring och informera om bikerkulturen, dess olika företeelser och drivkrafter. Nättidningens adress är: http://www.payback.name