Finanspolitiska rådet

FINANSPOLITISKA RÅDET INGER SKRIVELSE TILL REGERINGEN

Pressmeddelande   •   Nov 08, 2010 11:46 CET

Finanspolitiska rådets oberoende bör stärkas Sverige är genom inrättandet av Finanspolitiska rådet 2007 en internationell föregångare i fråga om
oberoende granskning av finanspolitiken. Men alltför små resurser och oklar framtida ställning hotar såväl kvaliteten i rådets arbete som dess oberoende. Detta framför Finanspolitiska rådet i en skrivelse till regeringen.

Finanspolitiska råd – en internationell trend

Finanspolitiska rådet har nu funnits i drygt tre år. Rådet ses internationellt som en föregångare. Flera andra länder har använt rådet som modell vid inrättandet av liknande oberoende granskningsorgan för finanspolitiken.

Bra med brett mandat – men alltför små resurser

Rådet har ett brett mandat i en internationell jämförelse. Det finns goda skäl att behålla denna utformning. Men nuvarande resurser och arbetssituation för rådet medger inte en uthållig verksamhet av hög kvalitet. Dels behövs ett allmänt resurstillskott, dels bör ordförandeskapet i rådet utformas som en halvtidstjänst. Utan sådana förändringar riskerar den oberoende granskningen av finanspolitiken i Sverige att – från att ha varit en förebild – hamna i bakvattnet på den internationella utveckling som nu sker.

Förläng mandatperioden
Den nuvarande mandatperioden för rådets ledamöter är ett år. Ursprungligen gällde tre år. Korta mandatperioder och godtyckliga förändringar av dem står i strid med vedertagna principer för hur oberoende granskningsorgan bör fungera. Ledamötrnas mandatperioder bör vara treåriga och överlappa med varandra. En ledamot bör sitta i högst sex år.
Överväg placering under riksdagen Det är ett problem att rådet ofta uppfattas som regeringens rådgivare. Det finns därför skäl att ytterligare tydliggöra rådets oberoende ställning i förhållande till regeringen. Det bör övervägas om inte rådet borde vara en myndighet under riksdagen i stället för under regeringen. Utländska
motsvarigheter till rådet har ofta en närmare knytning till parlamentet än som är fallet i Sverige.

Mer information
Finanspolitiska rådet består av: Lars Calmfors (ordförande), Torben Andersen (vice ordförande),
Michael Bergman, Laura Hartman, Lars Jonung, Helena Svaleryd, Lars Tobisson och Erik
Åsbrink.

Kontakt
Vill du veta mer kontakta ordförande Lars Calmfors (076-135 58 14) eller ledamot Laura
Hartman (0730-33 79 33)

Finanspolitiska rådet ska följa upp hur finanspolitiken förhåller sig till sina grundläggande mål om långsiktigt hållbara offentliga finanser, överskottsmålet och utgiftstaket samt till konjunkturutvecklingen. Rådet ska även bedöma om utvecklingen ligger i linje med långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar sysselsättning. Det är också rådets uppgift att granska tydligheten i de ekonomiska propositionerna samt kvaliteten i de underlag som regeringen baserar sina bedömningar på.


Rådets uppgift fullföljs framför allt genom publiceringen av rapporten Svensk finanspolitik som lämnas till regeringen en gång
per år.