Statistiska centralbyrån, SCB

Finansräkenskaper 2009: 2009 – Återhämtning i finanskrisens spår

Pressmeddelande   •   Nov 18, 2010 09:48 CET

För tabell, vänligen se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____303078.aspx

Läget på finansmarknaden förbättrades successivt under 2009. Tydligast märktes återhämtningen i kraftigt stigande börskurser, vilket gynnade samtliga sektorer med stora aktieinnehav. Värdeökningen på de samlade aktieinnehaven var 1 387 miljarder kronor.

Året 2009 präglades av den globala finanskrisen, som utbröt i september 2008, och den internationella lågkonjunktur som följde. Situationen på finansmarknaden förbättrades dock successivt under året, men ännu vid årets utgång var marknaden beroende av stimulanser från centralbanker och regeringar. Riksbanken hade fortfarande utestående lån till banksektorn på 364 miljarder kronor vid årets slut. Detta var en liten minskning med cirka 100 miljarder jämfört med utgången av 2008.

Riksbanken fortsatte att förse bankerna med likviditet genom att låna ut kronor och dollar mot olika former av säkerhet. Genom utlåningen till banksektorn var Riksbankens balansräkning vid utgången av 2009 cirka 709 miljarder kronor, eller 3,5 gånger så stor som före finanskrisen.

Riksbanken sänkte reporäntan från 2,0 procent vid årets början till 0,25 i början av juli, varefter reporäntan låg kvar på den historiskt låga nivån året ut. Marknadsräntorna för 3-månaders statsskuldsväxlar sjönk i motsvarande grad från 1,34 till 0,17 procent i slutet av året, medan räntan på 5-åriga statsobligationer pendlade mellan 2,1–2,7 procent.

Som en följd av finanskris och därmed sammanhängande kronförsvagning i slutet av 2008 nästan tredubblades derivatmarknaderna, i huvudsak valutaswappar, till cirka 1 500 miljarder. I takt med att kronan stärktes under 2009 skedde en krympning av derivatmarknaden. De sammantagna derivatstockarna minskade med cirka 600 miljarder kronor till cirka 900 miljarder vid utgången av 2009.

Utländska investerare köpte åter svenska räntepapper

Återhämtningen under 2009 märktes bland annat genom att svenska företag återigen kunde finansiera sig på den utländska marknaden genom att emittera värdepapper. Mot slutet av året nettoköpte utländska investerare svenska obligationer emitterade av svenska banker och icke-finansiella företag, men även obligationer utgivna av bostadsinstitut.

Ökat värde på aktieinnehaven

En kraftig återhämtning på världens börser under 2009 medförde en värdeökning av aktieinnehavet för samtliga sektorer i den svenska ekonomin. Stockholmsbörsen sjönk i början av året men steg totalt med 46 procent under året enligt Affärsvärldens generalindex.

Flera stora nyemissioner skedde under året till ett totalt värde av 79 miljarder kronor. Trots detta var värdet på aktieinnehaven vid utgången av 2009 inte tillbaks på de höga nivåerna från 2006 och 2007.

Hushållens förmögenhet ökade

Hushållens totala finansiella förmögenhet, finansiella tillgångar minus skulder, steg med 766 miljarder kronor under 2009. Totalt uppgick förmögenheten till 3 341 miljarder vid årets slut.

Ökningen av förmögenheten beror framförallt på att aktiekurserna steg, då större delen av hushållens tillgångar är aktierelaterade. Värdet på hushållens aktieinnehav ökade med hela 181 miljarder kronor under året trots att hushållen valde att nettosälja aktier för två miljarder.

Under 2009 ökade fondinnehavet med 95 miljarder. Av detta var 22 miljarder nettoköp och resten var värdeökning.

Hushållens innehav i bostadsrättsandelar ökade under året med 189 miljarder varav 163 miljarder utgjordes av värdeökning. Totalt uppgick innehavet till 1 080 miljarder kronor vid årets slut. En sjättedel av hushållens finansiella tillgångar fanns på bankkonton - ökningen under året var 39 miljarder.

Hushållens skulder uppgick år 2009 till 2 679 miljarder kronor och var de högsta någonsin. Dock var ökningstakten högre både 2005 och 2006 då lånestocken ökade med 10,9 respektive 9,7 procent mot närmast föregående år. År 2008 och 2009 var motsvarande ökningstakter 6,1 respektive 7,6 procent.

Sammantaget uppgick hushållens finansiella sparande, transaktioner i finansiella tillgångar minus transaktioner i skulder, till 35 miljarder kronor för helåret 2009.

Ökad statsskuld och negativt finansiellt sparande i staten

Finanskrisen medförde att 2008 års stora överskott i statsbudgeten vändes till ett kraftigt underskott 2009. Till omsvängningen bidrog även att Riksgälden lånade upp i utländsk valuta för Riksbankens räkning i syfte att stärka valutareserven.

Statens finansiella sparande uppgick vid årets slut 2009 till minus 17 miljarder kronor. Motsvarande siffra för föregående år var 68 miljarder kronor.

Den marknadsvärderade statsskulden uppgick vid utgången av 2009 till 1 396 miljarder kronor enligt finansräkenskaperna, en ökning med 134 miljarder jämfört med förra årsskiftet.

Statens obligationsupplåning ökade sammanlagt med 58 miljarder kronor samtidigt som upplåningen i certifikat minskade med 4 miljarder kronor. Att upplåningen genom certifikat minskade berodde främst på att de stora volymer staten emitterade under krisen 2008 förföll i början av 2009. Vid utgången av 2009 uppgick marknadsvärdet av statens skuld i obligationer till 967 miljarder kronor. Banksektorn och utlandet var de största nettoköparna.

Utbetalningarna högre än inbetalningarna i socialförsäkringssektorn


Det finansiella sparandet i socialförsäkringssektorn sjönk 2009 jämfört med året innan – från 32 miljarder kronor 2008 till 5 miljarder 2009. Minskningen beror huvudsakligen på att utbetalda pensionsmedlen översteg de inbetalda pensionsavgifterna med 14 miljarder. Motsvarade siffra för 2008 var plus 3 miljarder.

Socialförsäkringssektorns nettoförmögenhet steg under 2009 från 711 miljarder till 830 miljarder, efter att föregående år ha minskat med 198 miljarder. Svängningarna beror till stor del på värdeförändringarna i aktieportföljen.


Definitioner och förklaringar

Införande av transaktioner i finansiella derivat för försäkringssektorn från och med 2005
Transaktioner i finansiella derivat har under året införts i Finansräkenskaperna för försäkringssektorn. Derivattransaktionerna är inkluderade från och med 2005. Därmed har det finansiella sparandet i försäkringssektorn reviderats från och med 2005 till 2009. Utlandssektorn har antagits vara motsektor till försäkringssektorns samtliga transaktioner i finansiella derivat. För 2009 ökade försäkringssektors finansiella sparande med 9 miljarder och för 2008 med 17 miljarder.

Införande av skatteperiodiseringar i Finansräkenskaperna
2001-2009
Periodisering av skatter och sociala avgifter infördes i Finansräkenskaperna för sektorerna hushåll och staten för perioden 2001 till och med 2009. För övriga sektorer finns skatteperiodiseringar sedan tidigare med i Finansräkenskaperna som en del av posten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter respektive Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Detta medför att hushållens och statens finansiella sparande har reviderats för perioden 2001 till 2008. Periodiseringen innebär att skatter och sociala avgifter ska bokföras vid den tidpunkt de uppkommer i stället för att redovisa dem när de faktiskt betalas (kassamässigt). Behov av periodiseringar uppstår t.ex. eftersom skatter deklareras året efter inkomståret och skatten sålunda fastställs i efterhand.

Reviderade ställningsvärden i finansiella derivat för perioden
2002-2009
Ny källa har använts för att fördela ställningsvärden i finansiella derivat på olika innehavarsektorer.

Revideringar av innehav av certifikat och obligationer emitterade av monetära finansinstitut (MFI) 2002-2009
Innehav och transaktioner i certifikat och obligationer emitterade av monetära finansinstitut (MFI) har reviderats för perioden 2002-2009. De sektorer som påverkas av revideringen är icke-finansiella företag och utlandet.

Revidering av transaktioner i aktieindexobligationer för hushållssektorn från och med 2004

Transaktioner i aktieindexobligationer har reviderats då uppgifter för värdeförändringar har införts från och med 2004 till och med 2009. Därmed har det finansiella sparandet i hushållssektorn reviderats 2004-2009. Aktieindexobligationer ingår i posten obligationer.

Revideringar av innehav av statsskuldväxlar 2002-2009
Innehav och transaktioner i statsskuldsväxlar har reviderats för perioden 2002-2004 (vid publiceringen av 2008 reviderades perioden 2005-2008). Delar av primärstatistikens uppgifter om innehav och transaktioner i statsskuldväxlar har uppvisat brister, som leder till orimliga belopp vid beräkning av omvärderingar och transaktioner för vissa sektorer som innehar statskuldsväxlar. Den ändrade beräkningsmetoden innebär att man utgår från statens implicita värdeförändring av statskuldsväxlar och fördelar den i proportion till respektive sektors innehav. De sektorer som påverkas mest av revideringen är icke-finansiella företag, utlandet och investeringsfonder.


Statistikdatabasen

Ytterligare uppgifter finns i Statistikdatabasen.


Mer om statistiken

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m.





Statistikansvarig myndighet

Finansinspektionen
Box 7821, 103 97 Stockholm
Fax 08-24 13 35




Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Finans- och sektorräkenskaper
Box 24 300
104 51 Stockholm


Förfrågningar

Nicolai Nystrand
Tfn 08-506 945 45
E-post fornamn.efternamn@scb.se


Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.