Statistiska centralbyrån, SCB

Fler besväras av datorarbete

Pressmeddelande   •   Okt 19, 2005 09:37 CEST

Sysselsättning, arbetstider och arbetsmiljö 2002-2003:

Fler besväras av datorarbete

I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) har sedan 1979 frågor ställts till de sysselsatta om deras arbetstider och arbetsmiljöförhållanden. Resultaten visar att medan många förhållanden förefaller stabila har avsevärda förändringar inträffat på andra punkter.

Omkring 40 procent av tjänstemännen, såväl kvinnor som män, arbetar numera mer än 4 timmar per dag vid dator. Andelen som uppger att de besväras av alltför mycket arbete vid bildskärm har under senare år ökat kraftigt och är nu närmare 35 procent bland tjänstemännen. Mest utsatta förefaller de vara som arbetar inom finansiell verksamhet med företagstjänster inklusive fastighets- och uthyrningsverksamhet. Hälften av de anställda tjänstemännen i dessa verksamheter uppger sig ha besvär av alltför mycket datorarbete.

Bildskärmsarbete och besvär av bildskärmsarbete bland anställda kvinnor och män. Utveckling sedan 1994–95

Tabell på: http://www.scb.se/templates/pressinfo____148219.asp

Dubbelt så många arbetar efter kl. 18.00
Alltfler arbetar på kvällen, dvs. mellan klockan 18.00 och 22.00. Av anställda som arbetat under senaste veckan hade 43,6 procent arbetat någon kväll. Jämfört med mitten av 80-talet, 1987, då andelen var 22,1 procent innebär detta en fördubbling.

I mitten av 90-talet var andelen 38,2 procent. Betydligt färre, knappt 8 procent, arbetar dock kväll varje dag. Vanligast är kvällsarbetet bland ungdomar.

Mer än varannan kvinna i vårdyrken tvingas att lyfta tungt.
Kvinnor inom vård och omsorg uppger i samma utsträckning som manliga arbetare inom byggverksamhet att arbetet dagligen kräver att de måste lyfta tungt. I båda fallen rör det sig om mer än hälften, 56 procent. Kvinnliga arbetare uppger generellt i något högre utsträckning än manliga arbetare att de lyfter tungt, 50 mot 43 procent. Under de senaste decennierna har andelen ökat kraftigare bland kvinnor än bland män. Hur tungt det ”tunga lyftet” är kan naturligtvis variera. Ur hälsosyn-punkt är det dock relationen till förmågan hos den som lyfter som är mest relevant.

Arbete inom vård, omsorg och utbildning upplevs som psykiskt ansträngande
Omkring 40 procent av männen och närmare 50 procent av kvinnorna uppger att deras arbeten är psykiskt ansträngande. Framför allt bland arbetare har andelarna successivt ökat sedan början av 90-talet. Inom vård och omsorg samt utbildning och forskning upplever mycket stora andelar av de anställda, omkring 70 procent, att arbetet är psykiskt ansträngande.

På de flesta arbetsplatser är dock sammanhållningen god och man kommer bra överens med överordnade. Men det finns också arbetsplatser där det förekommer bråk och konflikter, liksom även att man drar sig för att framföra kritik. I båda fal-len är det något vanligare att kvinnor uppger detta än att män gör det.

Andel anställda på vars arbetsplats det förekommer bråk och konflikter samt andelar som drar sig för att kritisera

På arbetsplatsen…

…förekommer ofta bråk och konflikter

…drar man sig för att framföra kritik

Kvinnor

16,0

14,8

Män

12,2

10,2


Omorganisationer allt vanligare
Andelen anställda på vars arbetsplatser det under det senaste året förekommit omorganisation har ökat från 35,6 till 45,3 sedan mitten av 90-talet. Bland manliga tjänstemän är andelen högst, 55,7 procent och bland kvinnor med arbetaryrken är den lägst, 35,9 procent.

Fler anser sig överkvalificerade
Bland anställda med utländsk bakgrund, dvs. utrikes födda respektive inrikes födda vars båda föräldrar är utrikes födda, är det vanligast att man anser sig överkvalificerad i förhållande till sina arbetsuppgifter. Andelen uppgår till runt 30 procent. Av samtliga anställda män och kvinnor är det i genomsnitt 23 procent respektive och 21 procent som anser sig överkvalificerade. Detta innebär en ökning med 3 respek-tive 5 procentenheter sedan mitten av 90-talet.



Publikation

Rapporten Sysselsättning, arbetstider och arbetsmiljö 2002-2003 (nr 109 i serien Levnadsförhållanden) kommer att publiceras i samband med SCB:s välfärdsdag onsdagen den 19 oktober och kan läsas på SCB:s webbplats.

Mer om ...

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats.
Avskiljare
Producent
SCB, Social välfärdsstatistik
104 51 Stockholm
Fax 08-506 940 05

Förfrågningar
Cecilia Skjöld
Tfn 08-506 950 41
E-post cecilia.skjold@scb.se
Ingrid Sjöberg
Tfn 08-506 950 33
E-post ingrid.sjoberg@scb.se
Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.