IFAU - Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

Fler egendomsbrott vid ökad inkomstspridning

Pressmeddelande   •   Maj 13, 2004 09:56 CEST

Sedan tidigt 1980-tal har inkomstspridningen ökat i Sverige. Nu visar en ny IFAU-rapport ett samband mellan inkomstspridningen och antalet egendomsbrott i samhället.

Bakgrund
Ekonomisk teori indikerar att inkomstspridningen i ett samhälle kan påverka antalet brott. Kostnaden för en individ att begå ett brott ses då som den inkomst som hon förlorar genom att ägna tid åt att begå brottet istället för att arbeta. För de med låg inkomst är denna kostnad liten. I ett samhälle med stor inkomstspridning är utbudet av stöldbegärliga varor samtidigt stort, vilket innebär fler möjligheter, eller vinster, att begå brott. Av detta följer att en större inkomstspridning, med fler individer med riktigt låg inkomst och fler stöldbegärliga varor, skulle kunna leda till ett större antal egendomsbrott, exempelvis inbrott och bilstölder. Tidigare studier visar t ex att arbetslösheten påverkar antalet brott i Sverige, vilket ligger i linje med resonemanget ovan.

Metod
Inkomstfördelningen i Sverige har varierat mycket sedan 1970-talet. Det har även arbetslösheten. Samtidigt har antalet brott ökat. Genom att använda ett mått på utvecklingen av inkomstfördelningen i landets samtliga län under perioden 1973−2000 undersöks i vilken utsträckning inkomstspridningen påverkar antalet anmälda brott, totalt samt för olika underkategorier. I studien beaktas även hur andra möjliga faktorer kan förklara den ökade brottsligheten.

Resultat
Resultaten indikerar att en ökad andel av befolkningen med en inkomst under tio procent av samhällets median-inkomst leder till ett ökat antal brott totalt sett, och mer specifikt till fler s k egendomsbrott: inbrott, bilstölder och rån. Det visar sig även att egendomsbrotten ökar då de rikas inkomster ökar, alltså då utbudet av stöldbegärliga varor ökar. Den ökade inkomstspridningen i Sverige sedan tidigt 1980-tal kan därmed vara en förklaring till den ökade brottsligheten. Inkomstspridningen tycks däremot inte påverka antalet våldsbrott.

Working paper 2004:6 ”Income inequality and crime: The case of Sweden” är skriven av Anna Nilsson, Stockholms universitet.

För mer information, kontakta Anna Nilsson, tel: 018-471 70 87, e-post: anna.nilsson@ne.su.se