Socialstyrelsen

Fler med ledgångsreumatism bör få TNF-hämmare

Pressmeddelande   •   Nov 15, 2010 12:27 CET

Personer med ledgångsreumatism bör i större utsträckning behandlas med så kallade TNF-hämmare. Sjukvården borde också kunna upptäcka fler personer som riskerar att drabbas av frakturer. Detta framgår av Socialstyrelsens preliminära nationella riktlinjer för vård av rörelseorganens sjukdomar.

Varje år får cirka 2 000 personer diagnosen reumatoid artrit (ledgångsreumatism) och behandlas då med läkemedlet metotrexat. Samtidigt finns det så kallade biologiska läkemedel som till exempel TNF-hämmare. Dessa är visserligen dyrare, men har samtidigt visat sig vara väldigt effektiva för att behandla kroniskt inflammatoriska sjukdomar.
-Tio procent av de personer som årligen diagnostiseras för reumatoid artrit borde redan från början få tillägg av TNF-hämmare eftersom de inte blir hjälpta av enbart metotrexat. Men idag kan de istället få vänta upp till tre år på behandlingen, säger Agneta Uddhammar, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Hon har deltagit i arbetet med riktlinjerna som nu kommer i en första preliminär version.
Att patienterna får de betydligt dyrare TNF-hämmarna i ett tidigt stadium av sjukdomen kommer enligt Socialstyrelsens bedömning att ge en kostnadsökning för sjukvården på cirka 84 miljoner kronor per år. Även en större grupp som haft sjukdomen en längre tid med dålig effekt av metotrexat borde få tillägg av TNF-hämmare eller andra biologiska läkemedel.
Förskrivningen av TNF-hämmare ser mycket olika ut över landet. Därför kommer en del landsting att få stora kostnadsökningar och andra mindre. Samtidigt innebär behandlingen mindre lidande för många människor och en minskning av antalet sjukskrivna.

Förebygga frakturer sparar 200 miljoner per år
Genom att bli bättre på att upptäcka personer med benskörhet som riskerar fraktur kan sjukvården minska kostnaderna med 200 miljoner kronor per år.
-Här har primärvården ett stort ansvar att identifiera dessa personer och bli bättre på att bedöma risken för frakturer, säger Richard Wallensten, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och som har deltagit i arbetet med riktlinjerna.

Fler artrosdiagnoser i primärvården
Socialstyrelsen menar att primärvården bör kunna ställa betydligt fler tidiga artrosdiagnoser utifrån enbart symtom och kliniska fynd ? och utan röntgen. Därmed kan man också sätta in behandling tidigare. Sjukvården bör heller inte utföra så kallade ledstädningar vid artros i knäleden, vilket skulle spara 96 miljoner kronor per år.

Preliminära riktlinjer ska diskuteras i sjukvården
Fram till slutet av februari kan landsting, intresseorganisationer och andra lämna synpunkter på riktlinjerna. Socialstyrelsen medverkar även vid sex regionala seminarier och sjukvårdsregionerna har möjlighet analysera konsekvenserna av riktlinjerna. Den slutliga versionen av riktlinjerna publiceras sedan hösten 2011. Förutom ledgångsreumatism, benskörhet, artros och långvarig smärta innehåller riktlinjerna också rekommendationer om ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom) och psoriasisartrit.


Kontakt:
Kristina Eklund, 075-247 33 62 Maria Eriksson, 075-247 38 37 David Svärd, 075-247 38 34
(För att få kontakt med de experter som deltagit i arbetet med de nya riktlinjerna)

Länk till de Nationella riktlinjerna för vård av rörelseorganens sjukdomar: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-11-15