BRÅ Brottsförebyggande Rådet

Fler unga döms till vård inom socialtjänsten

Pressmeddelande   •   Okt 12, 2005 09:37 CEST

Antalet ungdomar som döms till vård inom socialtjänsten ökar, sedan år 1999 med 500 personer. De flesta dömdes för stöld eller misshandel. Det är en stor variation på de insatser som ungdomarna får ta del av och det saknas kunskap om vilka insatser som verkligen fungerar. Det framkommer av en rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.

I rapporten Vård för unga lagöverträdare – Socialtjänstens insatser ges en beskrivning av de unga lagöverträdare som dömts till påföljden vård inom socialtjänsten och vilka insatser som påföljden omfattar. Rapporten är en uppdatering av Brå:s tidigare rapport Vad händer med unga lagöverträdare?

Fler ungdomar döms till vård
År 2004 dömdes 2 657 ungdomar till vård inom socialtjänsten, varav de flesta var i åldern 15-17 år. Det är en ökning med närmare 500 personer sedan år 1999. Andelen flickor som döms till vård inom socialtjänsten är liten, men ökade från 9 procent till 14 procent under samma period. Av de ungdomar som dömts till vård inom socialtjänsten var 44 procent lagförda sedan tidigare och de flesta dömdes för stöld och misshandel.

Bättre vårdplaner
Sedan Brå:s förra kartläggning som avsåg år 1999 har de vårdplaner som socialtjänsten upprättar inför rättegången utvecklats. Fler innehåller uppgifter om insatsernas omfattning, innehåll och varaktighet. Därmed har domstolarna fått bättre underlag att bedöma om den föreslagna vården är en lämplig påföljd.

En tredjedel av de ungdomar som döms till vård inom socialtjänsten får delta i så kallade påverkansprogram. Innehållet i dessa kan variera, men omfattar ofta studiebesök med fokus på brottets konsekvenser, samtalsserier med socialsekreterare och träffar med den unges föräldrar. En femtedel av ungdomarna blir placerade i familjehem eller på institution. Samtal i grupp eller enskilt, som ofta ingår som en del av påverkansprogram, är det mest använda verktyget för socialtjänsten. Majoriteten, två tredjedelar, av vårdplanerna innehåller förslag om enbart en insats, medan övriga innehåller en kombination av insatser. I Brå:s genomgång fanns över 150 kombinationer representerade.

Färre ungdomar döms till böter
År 1999 infördes en möjlighet för domstolarna att döma till ungdomstjänst om de anser att omfattningen av den föreslagna vården inte står i relation till hur allvarligt brottet är. Sedan dess har cirka 500 ungdomar per år dömts till ungdomstjänst i kombination med vård. I stället har andelen ungdomar som dömts till böter i kombination med vård inom socialtjänsten minskat kraftigt (från 28 procent, 615 personer, till 11 procent, 279 personer).
– Att färre får böter beror sannolikt på att domstolarna vill minska risken att ungdomar hamnar i en skuldfälla. Men en stor del av ungdomarna får en skuld ändå, eftersom många döms att betala skadestånd, säger Stina Holmberg, enhetschef vid Brå.


Viktigt med ”best practice”
Den stora variationen av insatser för ungdomar som döms till vård tyder på att det inte finns någon enhetlig syn på vilka insatser som fungerar för vilka ungdomar. Det kan delvis bero på att det inte finns några större utvärderingar av insatsernas brottsförebyggande effekter. Ytterligare ett problem är att ansvaret för påföljden är fördelat på 290 kommuner i varierande storlek. För att skapa insatser av god kvalitet är det därför viktigt att mindre kommuner samverkar med varandra. Dessutom är det viktigt med ett system där alla inom socialtjänsten kan få en gemensam kunskapsbas, så att de i större utsträckning kan enas om vad som är ”best practice”.

Rapporten Vård för unga lagöverträdare – socialtjänstens insatser kan beställas eller laddas ner från www.bra.se.

Ytterligare upplysningar: Enhetschef Stina Holmberg, 08-401 87 68

Relaterade länkar
Här kan du ladda ner rapporten