Utbildningsdepartementet

"För oss tillsammans - Om utbildning och utvecklingsstörning"

Pressmeddelande   •   Okt 04, 2004 15:26 CEST

Den parlamentariskt sammansatta Carlbeck-kommittén har i dag överlämnat slutbetänkandet "För oss tillsammans - Om utbildning och utvecklingsstörning" till Utbildningsdepartementet.

Slutbetänkandet är en uppföljning av den kartläggning och problematisering av utbildningen för personer med utvecklingsstörning som presenterades i delbetänkandet "För den jag är - Om utbildning och utvecklingsstörning" (SOU 2003:35).

Det ska även i fortsättningen finnas särskilda skolformer för elever med utvecklingsstörning. Kommitténs förslag syftar till att underlätta och stimulera samverkan med övriga utbildningsformer och att undanröja de hinder som kan ligga i skilda regelsystem och onödiga gränsdragningar inom och mellan skolformerna. Kommittén tar ställning för en skola och en vuxenutbildning där barn och ungdomar med och utan utvecklingsstörning i gemensamma aktiviteter får tillfälle att möta varandra och utveckla tolerans och förståelse för varandras olikheter. Samverkan bör öka mellan lärare och skolledningar i de olika skolformerna.

Höjd kvalitet i utbildningen
Tyngdpunkten i betänkandet ligger på att höja kvaliteten i utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning genom förslag som t.ex. rör kommunernas styrning, organisation och resursfördelning, variation i lärandet, elevernas rättigheter och valmöjligheter, individuella utvecklingsplaner, flexibilitet inom och mellan skolformerna, elevinflytande, elevhälsa, begåvningsstöd samt personalens kunskaper och kompetens.

Kommittén föreslår skärpta krav på utredningen inför ett mottagande i särskolan och när det gäller rätten till grundsärskola respektive gymnasiesärskola. Det är bara de elever som genom en allsidig utredning bedöms ha en utvecklingsstörning och på grund av denna har behov av särskolans kunskapsmål som ska ha rätt att gå i särskola. Barn och föräldrar ska ha insyn i utredningsprocessen. Föräldrarna ska alltid kunna bestämma om ett barn med utvecklingsstörning ska gå i grundsärskola eller i grundskola.
Kommittén föreslår att regeringen initierar en nationell utvecklingsinsats i syfte att höja kvaliteten i utbildningen och att öka kontakterna mellan barn, unga och vuxna med och utan utvecklingsstörning. Även forsknings- och utvecklingsarbete när det gäller utbildningen för personer med utvecklingsstörning bör stimuleras.

Elevernas rätt till en individuell utvecklingsplan skrivs in i skollagen. Planen ska utarbetas tillsammans med eleven och föräldrarna. Den ska beskriva elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling i relation till de nationella målen i läroplaner och kursplaner och ange målen för utbildningen.

Valfrihet och flexibilitet nyckelbegrepp
Kommittén följer upp Skollagskommitténs förslag om att ersätta nuvarande särskola med två skolformer, en grundsärskola och en gymnasiesärskola, med varsitt kapitel i skollagen. Kommittén lägger nu förslag om den närmare utformning av dessa två kapitel. Strävan har varit att i största möjliga utsträckning skapa enhetliga bestämmelser för grundsärskola och grundskola respektive gymnasiesärskola och gymnasieskola. Motivet för detta är dels att skapa större rättvisa, elever med utvecklingsstörning ska ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra barn och ungdomar, dels att underlätta samverkan mellan skolformerna.

Den nuvarande träningsskolan försvinner som begrepp och ersätts av möjligheten att fritt kunna kombinera grundsärskolans ämnen och kunskapsområden (nuvarande ämnesområden) till en individuell utbildningsgång.

I gymnasiesärskolan försvinner yrkes- och verksamhetsträningen och ersätts av möjligheten att fritt kunna kombinera kurser och kunskapsområden i ett individuellt program.

En elev mottagen i grundsärskolan ska alltid kunna läsa ämnen enligt grundskolans kursplaner om hon eller han har förutsättningar att klara detta. På samma sätt ska en elev i gymnasiesärskolan kunna kombinera sina ämnesstudier i gymnasiesärskolan med kurser i både kärnämnen och karaktärsämnen från gymnasieskolan.

Grundsärskolan ska vara nioårig med samma garanterade undervisningstid som grundskolan, 6 665 timmar. Eleverna har rätt att gå ytterligare två läsår om sammanlagt minst 800 timmar. Gymnasiesärskolan ska vara fortsatt fyraårig. Timplanen ersätts med en poängplan efter samma modell som i gymnasieskolan.

I gymnasiesärskolan ska strävan vara att erbjuda ett så allsidigt urval av nationellt fastställda program och kurser som möjligt. Gymnasiesärskolans timplan ersätts med en poängplan. Elevernas valmöjligheter ska öka genom att de ges samma möjligheter som andra gymnasieelever att välja program i andra kommuner än på hemorten. Elever med utvecklingsstörning ska, liksom i dag, kunna tas emot på ett individuellt program i gymnasieskolan.

Kommittén föreslår också att den yrkesutbildningdelegation som regeringen har tillsatt för att underlätta övergången mellan gymnasieskola och arbetsliv också ska omfatta gymnasiesärskolan. Överhuvudtaget gör kommittén bedömningen att ökade satsningar bör göras för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv. Samverkan mellan gymnasiesärskola, arbetsförmedling, LSS-enhet, arbetsmarknadens parter och försäkringskassan inom en kommun bör utvecklas.

Rätt till grundläggande utbildning
Kommittén föreslår när det gäller vuxenutbildning ett nytt kapitel om utbildning för vuxna med utvecklingsstörning i skollagen. Lagen föreslås i stor utsträckning utformas som en parallell till Utbildningsdepartementets förslag till Lag om stöd till vuxnas lärande. Huvuddelen av de mycket flexibla bestämmelserna om stöd till vuxnas lärande passar som hand i handske för vuxna med utvecklingsstörning. Vuxna med utvecklingsstörning föreslås få rätt till grundläggande vuxenutbildning för att erhålla, återfå eller vidmakthålla grundläggande kunskaper.

Höjd kompetens
Kommittén lägger fram flera förslag som syftar till att höja kompetensen för personal som arbetar med barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning. De handlar bland annat om att tydliggöra specialpedagogiska perspektiv i all lärarutbildning, att stärka detta perspektiv i den statliga rektorsutbildningen samt om bättre utbildningsmöjligheter för assistenter. Kommittén föreslår också att personal som undervisar personer med utvecklingsstörning ska få möjlighet till kompetensutveckling.

Kontakt:
Vivi-Ann Nilsson
Ordförande
031-61 27 93
070-562 08 99

Ulla Alexandersson
Sekreterare
08-405 58 02
0708-30 51 23

Eva-Stina Hultinger
Sekreterare
08-405 41 74
0708-32 94 87

Carin Holtz
Sekreterare
0733-77 37 78