Karolinska Institutet, KI

Förändrad kolesterolomsättning kan ligga bakom ALS

Pressmeddelande   •   Mar 09, 2006 14:39 CET

Obalans i kolesterolomsättningen kan vara en bidragande orsak till ALS och andra motoriska nervsjukdomar. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet som lagts fram av biomedicinaren Sandra Andersson.

I kroppen finns proteiner som kallas lever X-receptorer. De finns i två undergrupper, alfa och beta, och är involverade i cellernas kolesterolomsättning. Sandra Andersson har i sin forskning försökt ta reda på vilka funktioner betareceptorerna har i kroppen. Den djurmodell som användes vid försöken var möss som modifierades så att de saknade lever X-receptor beta.

– Vi såg då att de hanmöss som saknade den faktorn fick problem med motorik och balans, och att detta förvärrades med åldern. Honmöss drabbades däremot inte. När vi sedan tittade på vävnadssnitt från ryggmärgen från de sjuka mössen såg vi att de hade ansamlingar av kolesterol inne i nervcellerna, säger Sandra Andersson.

Slutsatsen är att möss – och kanske även människor – som saknar lever X-receptor beta, inte tycks kunna omsätta kolesterol på vanligt sätt. I stället för att transporteras ut i blodet, ansamlas kolesterolet i cellerna. Teorin är att när celler får för mycket fett dör de. Nervcellerna i ryggmärgen tycks extra känsliga för denna obalans.

– Kunskapen om lever X-receptor beta är ny. Man vet inte hur många människor som kan tänkas ha mutationer som inaktiverar funktionen av lever X-receptor beta. Vi tror inte heller att det här ger hela svaret på varför ALS uppkommer. Men det kan vara ett bidrag till mer kunskap om en komplex sjukdom, säger Sandra Andersson.

Sandra Andersson har även studerat östrogenreceptorer, som precis som lever X-receptorer finns i undertyperna alfa och beta. För att ta reda på hur de påverkar hjärnan har hon jämfört hjärnutvecklingen hos möss som saknar östergenreceptor beta med vanliga möss.

– Vi upptäckte då att möss som saknar den faktorn får ett minskat antal nervceller i hjärnan, vilket kompenseras av ett större antal stödjeceller. Den effekten ser man ofta hos människor som råkat ut för hjärnskada, till exempel stroke, säger hon.

Nedgången i antal nervceller förvärrades dessutom med tiden och ledde till för tidigt åldrande hos de möss som saknade östrogenreceptor beta. Slutsatsen är att östrogen tycks vara en slags överlevnadsfaktor för nervceller. Den nya kunskapen kan bidra till forskningen kring Alzheimers och Parkinsons sjukdomar.

– Sedan länge pågår en debatt om kvinnor med Alzheimer skulle vara hjälpta av östrogenbehandling efter menopaus. Hittills har olika studier visat på olika effekter av sådan behandling. Vi behöver klarhet i hur det ligger till, säger Sandra Andersson.

Avhandling: ”Nukleära receptor funktioner i centrala nervsystemet: ledtrådar från genmodifierade möss” http://diss.kib.ki.se/2006/91-7140-661-1/

Mer information om djurförsök: www.djurforsok.info


För frågor kontakta:
Sandra Andersson, Institutionen för Biovetenskaper och Näringslära, Karolinska Institutet, tfn 08-585 837 34,
mobil 070-605 60 93, e-post sandra.andersson@mednut.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se.





Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se