Finansdepartementet

Förändringar i kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet

Pressmeddelande   •   Sep 30, 2003 13:39 CEST

Utjämningskommittén har idag till regeringen överlämnat sina förslag till förändringar i det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet. Kommittén föreslår att den nuvarande inkomstutjämningen förändras. Vidare föreslår man förenklingar i systemets kostnadsutjämning och att ett nytt statligt finansierat strukturbidrag införs. Förändringarna ska enligt förslaget införas den 1 januari 2005. De ekonomiska effekterna av förändringarna slår successivt igenom under en tioårsperiod, dvs. till 2015.

Statligt finansierad inkomstutjämning
Kommittén föreslår att statliga bidrag, så långt det är möjligt, bör finansiera utjämningen av skillnaderna i kommunernas och landstingens beskattningsbara inkomster. Kommittén anser att en statlig finansiering bidrar till att öka systemets legitimitet och tydliggör statens roll. Nuvarande inkomstutjämning och det generella statsbidraget avskaffas. Kommuner och landsting får istället ett statligt utjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan en garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften skall uppgå till 120 procent av medelskattekraften. Statens kostnader för att upprätthålla garantinivån finansieras genom ändringar i en regleringspost. Regleringsposten används också för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn och den påverkas även av förändringar i den totala statsbidragsramen. Inledningsvis fastställs regleringsposten så att förändringar i systemet blir finansiellt neutrala mellan staten och kommunsektorn.

Den föreslagna konstruktionen möjliggör en ökad fokusering på generella statsbidrag, som enligt kommitténs åsikt är mer ändamålsenliga och effektiva ur ett kommunalt perspektiv.

Kommittén föreslår att ett antal riktade statsbidrag och nuvarande generella statsbidrag avvecklas och förs till det föreslagna utjämningsbidraget. Riktade bidrag för maxtaxa inom barnomsorg, skolsatsning, kunskapslyft, läkemedelsförmånen och tillgänglighetssatsningen inom vården bör föras över till det föreslagna utjämningsbidraget 2005.

För att även kommuner och landsting med en egen skattekraft som ligger över 120 procent av riksgenomsnittet skall omfattas av systemet föreslås att en särskild utjämningsavgift tas ut. Underlaget för avgiften skall vara skillnaden mellan den egna skattekraften och den garanterade. Avgiftsuttaget sänks jämfört med dagens utjämningssystem.

Förenklad kostnadsutjämning
Kommitténs förslag innebär att systemets kostnadsutjämning förenklas.
Utjämningsmodellerna för vatten och avlopp samt kallortstillägg utgår ur kostnadsutjämningen. Fyra delmodeller, byggkostnader, uppvärmning, administration och räddningstjänst i glesbygd samt gator och vägar slås samman i en gemensam ny modell, benämnd näringsgeografi.
Kommuner som under en längre period haft en kraftig ökning av folkmängden kompenseras för den eftersläpning av intäkterna som förekommer i systemet.

Landstingens läkemedelskostnader infogas i kostnadsutjämningen. De beräknade kostnaderna för kollektivtrafiken ersätts fullt ut vilket innebär att nuvarande 25-procentiga reduktion tas bort.

Nytt strukturbidrag
Två delmodeller för kommunerna (näringslivsbefrämjande åtgärder och svagt befolkningsunderlag) tas bort från kostnadsutjämningen och skapar tillsammans med effekterna av de förändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet som kommittén föreslår, ett nytt statligt strukturbidrag vid sidan av utjämningssystemet. För landstingen är det en delmodell (små landsting) plus utfallseffekter som förs samman till det nya strukturbidraget. Till strukturbidraget förs också negativa bidragsförändringen som överstiger 1 krona i utdebitering för kommuner och 50 öre för landsting. Det innebär även att effekterna av att fasta införandetillägg, som försvinner efter 2004 delvis fångas upp av det föreslagna strukturbidraget. För kommuner och landsting med positiva bidragsförändringar slår förändringarna igenom fullt ut 2005.

Införandet av de föreslagna förändringarna
Kommitténs förslag leder till förändringar i samtliga kommuners och landstings inkomster jämfört med dagens system. För att undvika drastiska effekter för enskilda kommuner och landsting måste förändringarna enligt kommitténs bedömning införas successivt. Dessa effekter hanteras genom det föreslagna strukturbidraget.

Ekonomiska effekter av kommitténs förslag
Knappt hälften av kommunerna och 15 av 20 landsting får genom förändringarna ökade inkomster. De största inkomstminskningarna får kommunerna och landstingen i Norrbotten och Västerbotten. Även landstingen i Västernorrland, Jämtland och Stockholm får minskade inkomster.

Effekterna för kommuner och landsting med negativa bidragsförändringar införs successivt under en period om högst tio år. Den årliga negativa bidragsförändringen begränsas så att den högst motsvarar en utdebitering på 10 öre för kommuner respektive 5 öre för landsting beräknat på eget skatteunderlag. För en kommun med riksgenomsnittlig skattekraft rör det sig om knappt 150 kronor per invånare och år och för landsting ca 75 kronor per invånare.

Lorentz Andersson
Ordförande
070-556 36 21

Lennart Tingvall
Sekreterare
08-405 15 96

Henrik Berggren
Biträdande sekreterare
08-405 28 78

Nils Mårtensson
Departementssekreterare
08-405 17 42