Finansdepartementet

Fördelningspolitisk redogörelse

Pressmeddelande   •   Apr 19, 2006 08:47 CEST


I anslutning till den ekonomiska vårpropositionen presenterar regeringen en fördelningspolitisk redogörelse.
Jämfört med tidigare års redogörelser särredovisas uppgifter för kvinnor och män i högre grad.


Internationellt perspektiv
I ett internationellt perspektiv hör Sverige till ett av de länder som har den lägsta inkomstspridningen och lägst andel ekonomiskt svaga. Jämfört med andra länder är Sverige också ett land där barnen har en bra situation.

Hushållens ekonomiska standard
Hushållens ekonomiska standard ökade i genomsnitt med 15 procent mellan 1991 och 2004. Högst standard har sammanboende hushåll i åldern 45 64 år utan barn. Lägst standard har äldre pensionärshushåll och ensamstående kvinnor med barn. Andel hushåll med svag ekonomi, lägre än 60 procent av medianen, uppgår till ca 9 procent.

Mellan åren 2004 och 2006 beräknas den ekonomiska standarden öka med knappt 6 procent. Förbättringen beror både på den ekonomiska utvecklingen och på genomförda regeländringar. De ändrade reglerna har främst gynnat dem i den nedre delen av inkomstfördelningen.

Spridningen av ekonomisk standard har ökat det senaste decenniet. Den s.k. Gini-koefficienten har ökat med 13 procent mellan 1991 och 2004. Spridningen ökade framför allt under den andra halvan av 1990 talet. Därefter har inkomstspridningen varit relativt stabil. Den ökade inkomstspridningen beror framför allt på att höginkomsttagarna dragit ifrån. Inkomstandelen för de med högst ekonomisk standard har ökat något sedan 1991. Den tiondel av befolkningen med de högsta inkomsterna ökade sin andel av de totala inkomsterna från 20 procent 1991 till 22 procent 2004.


Lönespridningen
Lönespridningen har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Kvinnors lön i förhållande till mäns beräknas 2004 vara 92 procent när hänsyn har tagits till olika ålder, utbildning, arbetstid och bransch. Det finns en tendens till ökande lönespridning bland kvinnorna där de högavlönade kvinnorna drar ifrån.

Drivkrafter för arbete
Drivkrafter för arbete kan mätas med måtten marginaleffekt och ersättningsgrad. Den genomsnittliga marginaleffekten har minskat med 5,7 procentenheter mellan 1997 och 2006, vilket innebär att den ekonomiska vinsten av en extra arbetsinsats har ökat över perioden.

Ersättningsgraden visar den disponibla inkomsten vid arbetslöshet respektive sjukdom jämfört med motsvarande inkomst vid arbete. Den genomsnittliga ersättningsgraden vid arbetslöshet har ökat med 2 procentenheter mellan 1997 och 2004, medan genomsnittlig ersättningsgrad vid sjukdom är oförändrad.



Kontakt:
Anette Törnqvist
Pressekreterare hos Pär Nuder
08-405 14 86
070-548 76 80
registrator@finance.ministry.se

Olle Sundberg
Kansliråd
08 - 405 16 96

Lars-Erik Lindholm
Kansliråd
08 - 405 14 34

Joakim Hussénius
Departementsråd
08 - 405 10 70



-------------------------
Läs mer
-------------------------
Temasida för Vårpropositionen 2006 (http://www.regeringen.se/sb/d/6561)


-------------------------
Relaterade publikationer
-------------------------
Prop. 2005/06:100 2006 års ekonomiska vårproposition (http://www.regeringen.se/sb/d/6188/a/61851)