Finansdepartementet

Företrädare för riksdagens samtliga partier eniga: Ansvarsreformen - ny samhällsorganisation fullt genomförd senast 2014

Pressmeddelande   •   Feb 27, 2007 10:38 CET

Idag den 27 februari redovisar, efter fyra års utredningsarbete, den parlamentariska Ansvarskommittén sina slutliga förslag till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att analysera strukturen och uppgiftsfördelningen inom, och mellan, staten och den samlade kommunala sektorn, dvs. kommuner och landsting. Särskild uppmärksamhet har riktats mot områdena regional utveckling och hälso- och sjukvård.

Kommitténs ledamöter, som representerar samtliga riksdagspartier, står eniga bakom förslagen till reformer av den svenska samhällsorganisationen som nu överlämnas till statsrådet Mats Odell. Reformförslagen berör flera olika områden och syftar till att skapa en långsiktigt hållbar organisering av offentlig verksamhet i vårt land.
- Centralt är förslaget om att inrätta 6-9 direktvalda regionkommuner vilka ersätter dagens 21 landsting. Förutom ett övertagande av ansvaret för hälso- och sjukvården ges regionkommunerna ett samlat uppdrag inom regional utveckling och tillväxt.
- Parallellt organiseras staten om i 6-9 nya län vilka sammanfaller med regionkommunerna. Dessa blir också grundmodellen för indelningen av statliga myndigheter.
- Modellen bygger på en utvecklad samverkan mellan staten och regionkommunerna i syfte att uppnå utvecklingskraft och att ge medborgarna bästa möjliga utbyte av de samlade offentliga resurserna. En gemensam geografi för den offentliga sektorn är en viktig förutsättning för en fungerande samverkan utifrån medborgarnas behov.
- Den nya samhällsorganisationen, innefattande större län och nya regionkommuner, kan införas i ett första steg redan till valet 2010. Detta förutsätter en aktiv lokal och regional medverkan. Dagens 21 län och landsting ska dock vara ersatta med en ny indelning senast till valet 2014.
- Staten tar aktiv del i arbetet redan från början. Bland annat utses tre processledare som skall underlätta indelningsreformen i södra, mellersta respektive norra Sverige.
- Regionkommunens utvecklingsuppdrag består av att leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i länet. Detta innebär engagemang inom vitt skilda områden som har betydelse för regionens utveckling och tillväxt. Exempel utgörs av näringslivsfrågor, infrastruktur, kollektivtrafik, EU:s strukturfonder, regionplanering, kultur, jämställdhet, miljö, folkhälsa, kulturmiljö och naturvård. På sikt kan också uppdraget utvecklas ytterligare om riksdag och regering så beslutar. I och med att direktvalda regionkommuner införs i hela landet förlorar dagens kommunala samverkansorgan sin status. Ingenting hindrar dock att delar av den verksamhet som drivs av dessa samverkansorgan drivs vidare i oförändrade kommunala konstellationer genom kommunalförbund.
- Inom hälso- och sjukvården stärks och förtydligas medborgarens ställning genom en nationell patientlag.
- Hög och likvärdig kvalitet i vården stärks genom att statens styrning och uppföljning av sjukvårdens resultat renodlas och utvecklas. Socialstyrelsen svarar för samordningen av en samlad kunskapsstyrning. Färre, och därmed mer jämstora och kraftfulla, regionkommuner ger förutsättningar för en ständig förbättring av vårdens resultat där den senaste tillgängliga kunskapen styr utvecklingen.
- En splittrad stat återsamlas såväl geografiskt som verksamhetsmässigt. Ett dominerande sektorstänkande balanseras med en organisation som poängterar helhetsperspektiv. För att detta ska kunna ske genomförs en samlad översyn av Regeringskansliet. Framtidens 6-9 länsstyrelser blir regeringens förlängda arm i länet med strategiska uppgifter inom bl.a. samordning, kunskapsbildning och tillsyn. Statens olika myndigheter samordnas regionalt för att de olika verksamheterna ska kunna ge bästa samlade resultat ur medborgarnas perspektiv.
- Den offentliga verksamheten står på två ben: staten och kommunsektorn. En förtroendefull samverkan mellan de båda sektorerna är nödvändig för att medborgarna ska få en bra offentlig service. Kommittén lägger därför fram förslag om ett reglerat system för samråd mellan staten, kommunerna och regionkommunerna. Statens styrning av kommunsektorn ska också förtydligas och renodlas. Regeringen föreslås ta fram en strategi för detta arbete vilken ska redovisas för riksdagen.
- Bland reformförslagen återfinns inte någon ny indelning av primärkommunerna. Kommittén vill dock lyfta fram de utmaningar som inte minst en del mindre och glesbefolkade kommuner har framför sig. För att uppdraget ska kunna klaras med hög kvalitet också i framtiden bör kommunernas uppgifter fokuseras. Tillsyn bör, i princip, utföras av staten. Samverkan mellan kommuner bör underlättas liksom frivilliga kommunsammanläggningar. Staten ska också, genom länsstyrelserna, följa de mindre kommunernas verksamhet.


Kontakt:
Martin Olauzon
08-405 47 64
070-238 48 78





-------------------------
Relaterade publikationer
-------------------------
Ansvarskommitténs slutbteänkande (SOU 2007:10) (http://www.regeringen.se/sb/d/8728/a/77520)