Socialstyrelsen

Försämrade ekonomiska förhållanden för personer med funktionshinder

Pressmeddelande   •   Feb 12, 2007 08:53 CET

Personer med funktionshinder har många gånger en sämre ekonomi än den övriga befolkningen. Den egna ekonomin påverkas negativt efter att man fått en skada som leder till funktionshinder eller efter att man fått diagnosen schizofreni visar Socialstyrelsens senaste lägesrapport om handikappomsorg i Sverige.

I rapporten redovisas den ekonomiska utvecklingen dels för personer som vårdats för traumatiska ryggmärgsskador år 1997/98 och dels för personer som vårdats för schizofreni år 1993. Totalt rör det sig om drygt 4 000 personer.

För många personer med ryggmärgsskador försämras arbetsinkomsten efter olyckan och fem år senare är den klart lägre för denna grupp än för den övriga befolkningen. Skillnaden är störst mellan männen i de båda grupperna. År 1996 hade männen i den övriga befolkningen en genomsnittlig arbetsinkomst på cirka 175 000 kronor per år, 2002 hade den ökat till 250 000 kronor. Män med traumatiska ryggmärgsskador hade 1996 (det vill säga före olyckan) en genomsnittlig arbetsinkomst på knappt 150 000 kronor per år, som 2002, dvs. fem år efter olyckan, hade minskat till 100 000 kronor. – Utvecklingen beror till stor del på att många ryggmärgsskadade personer inte återgår till förvärvsarbete efter olyckan eller att många går ned i lön på grund av till exempel byte av arbetsuppgifter eller minskad arbetstid, säger Karin Flyckt, projektledare för rapporten.

Även för personer som vårdats för schizofreni har den ekonomiska utvecklingen varit sämre än för den övriga befolkningen. Under de tio år som följde efter vårdtillfället 1993 låg gruppens genomsnittliga arbetsinkomst konstant under 25 000 kronor per år, medan den ökade för den övriga befolkningen från i genomsnitt 150 000 kronor 1993 till 250 000 kronor år tio år senare. Orsaken till den stora skillnaden mellan grupperna är på samma sätt som i förra fallet att personer som vårdats för schizofreni sällan kommer ut i arbetslivet och istället har förtidspension och liknande.

Handikappomsorgen fortsätter växa och samordningsbrister kvarstår

Antalet personer som har insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt socialtjänstlagen (SoL) fortsätter att öka. Även kostnaderna ökar, i synnerhet gäller detta kommunernas del för insatsen personlig assistans enligt LSS. År 2005 uppgick handikappomsorgens andel av socialtjänstens kostnader till 28 procent vilket motsvarar 34,8 miljarder kr. När det gäller särskilda boendeformer så tillgodoses behoven i allt högre utsträckning.

Samtidigt kvarstår brister när det gäller samordning av insatser, både inom och mellan huvudmän. Det är därför angeläget att utreda möjligheten att inrätta en koordinatorfunktion vars syfte skall vara att initiera, samordna och följa upp gemensam planering av vård och stöd till personer med funktionshinder.

Andelen barn och unga med insatser enligt LSS ökar

Andelen barn och unga med insatser enligt LSS ökar i större utsträckning än för samtliga åldergrupper. Antalet insatser enligt LSS till pojkar har sedan 1999 ökat i något högre takt än insatser till flickor. Skillnaden mellan könen är som tydligast när det gäller insatserna ledsagarservice, kontaktperson och boende för barn enligt LSS där antalet insatser till pojkar ökat i klart större utsträckning än för flickor.

Läs hela rapporten Handikapomsorg - Lägesrapport 2006 på Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se