Riksdagen

Försvarsutskottet utvärderar försvarsbesluten 2000 och 2001

Pressmeddelande   •   Okt 23, 2003 14:56 CEST

Försvarsutskottet har låtit utvärdera vissa delar av riksdagens försvarsbeslut 2000 och 2001. Jörgen Thulstrup, f.d. föredragande i försvarsutskottet har varit särskild utredare. Han har i dag redovisat sitt uppdrag för utskottet.

Utbildningssystem och grundutbildning

Det av riksdagen förutsatta utbildningssystemet har helt förverkligats. Grundutbildningen har hittills varit otillräcklig. Det har utbildats för få värnpliktiga och väsentliga utbildningsmål har inte nåtts.

Bristerna inom utbildningen får konsekvenser för förbandsutveckling, krigsduglighet och operativ förmåga.


Förbandsutveckling och förbandsomsättning

Förbandsutvecklingen kommer i betydande utsträckning inte att nå de kvalitativa mål som svarar mot inriktningen. Försvarsutskottet utvärderar försvarsbesluten 2000 och 2001nen i riksdagens beslut. Med de beredskapskrav som hittills gällt kommer ett betydande antal förband inte att vara färdigorganiserade och operativa vid utgången av 2004.

I kvantitativt avseende kommer däremot förbandsutvecklingen under försvarsbeslutsperioden att till största delen följa vad riksdagen beslutat. Det mest betydande avsteget är hemvärnet som minskat i omfattning.

Förändringsarbetet har varit mycket omfattande och komplext. Detta är enligt utredaren den huvudsakliga förklaringen till skillnaden mellan målen för riksdagens försvarsbeslut och den verklighet som kommer att råda vid utgången av 2004. Försvarsmakten har inte förmått att utarbeta ett beslutsunderlag som hållit måttet och regeringskansliet har inte haft tillräcklig förmåga till självständig kritisk granskning av underlaget inför propositionsskrivningen. Försvarsutskottet har i sin beredning inte kunnat ifrågasätta realismen i planeringen.

Utredaren bedömer vidare att försvarsbeslutet 2000 har varit underfinansierat redan från början. Försvarsmaktens s.k. perspektivplanering har visat detta.


Beredskap

Utredaren anser att Försvarsmakten inte har tillämpat beredskapssystemet i enlighet med försvarsbeslutets intentioner om krav på operativ förmåga i olika tidsperspektiv.

Regeringen har i maj i år beslutat om en väsentlig förändring av beredskapssystemet. Den beredskap som nu håller på att införas är mer differentierad än tidigare. Förändringarna är så pass genomgripande att regeringen bör ge riksdagen en uttömmande och konkret beskrivning av hur utvecklingen av beredskapsorganisationen kommer att påverkas och hur anspråken på personal- och materielförsörjning kommer att förändras. Konsekvenserna är enligt utredarens bedömning i vissa delar inte förenliga med riksdagsbeslutets intentioner om förbandsutvecklingen. Det gäller bl.a. att fyra brigader i slutet av försvarsbeslutsperioden skall vara organiserade och krigsdugliga direkt efter mobilisering.


Operativ förmåga

Krav på operativ förmåga i olika avseenden utgör en av grunderna för att kunna inrikta förbandsverksamheten och beredskapen.

Utredaren anser att kraven på operativ förmåga i försvarsbesluten inte har varit tillräckligt tydliga. Han ifrågasätter också kriterierna för hur den operativa förmågan skall värderas och föreslår att försvarsutskottet tar initiativ till en förändring.

När det gäller hur den operativa kapaciteten hittills utvecklats anser utredaren att läget är förhållandevis bra vad gäller Försvarsmaktens huvuduppgifter att hävda territoriell integritet samt att kunna bidra till fred och säkerhet i omvärlden. I den senare huvuduppgiften finns vissa brister, främst när det gäller minröjning och förmågan att föra strid i förband. Möjligheterna att kunna bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred bedömer han vara god.

För huvuduppgiften att kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp anser däremot utredaren att utvecklingen varit mer ogynnsam. Flera år i rad har förbandsverksamheten inte kunnat genomföras som planerat. Främst har detta drabbat utvecklingen av arméstridskrafterna, liksom samverkan och samövningar mellan olika slags stridskrafter. Detta har lett till brister i kärnverksamheten – i förmågan att kunna genomföra väpnad strid, främst i högre förband. Dessa brister har rimligen inverkat negativt på den operativa förmågan.

Utredarens rapport ingår i serien Utredningar från riksdagen (URD 2003/04:01).

Utredaren har under arbetet successivt samrått med en delegation ur försvarsutskottet som bestått av Berndt Sköldestig (s), ordförande, Ola Sundell (m), Else-Marie Lindgren (kd) och Claes Västerteg (c ). Närmare upplysningar kan lämnas av dessa ledamöter.

För ytterligare information kontakta kanslichef Ingemar Wahlberg tfn. 08 – 786 42 75

Eva De Geer
Informationssekreterare, tfn 08-786 50 36, 020-349 000