Göteborgs universitet

Forskare vid Göteborgs universitet gratulerar samarbetspartner Peter Agre till nobelpriset i kemi

Pressmeddelande   •   Okt 09, 2003 10:14 CEST

Årets Nobelpris i kemi delades mellan Peter Agre och Roderick MacKinnon för upptäckter rörande membranproteiner med olika kanalfunktioner. Peter Agre erhöll priset för upptäckten av kanaler som transporterar vatten in i och ut ur cellen. Upptäckten i början av 1990 markerade ett paradigmskifte i vår förståelse av hur vatten rör sig in i och ut ur biologiska celler.

Forskare kring Stefan Hohmann, professor vid Institutionen för cell och molekylärbiologi, och Jan Rydström, professor vid avdelningen för Biokemi och biofysik, är förtjusta över Kungliga vetenskapsakademins val och gratulerar Peter Agre. De studerar också vattenkanaler (aquaporins) såväl som besläktade glycerol kanaler.

- När vi 1990 upptäckte proteinet Fps1 i jäst, visste vi endast att det hade likheter med några få andra proteiner från bakterier, växter samt människa, men vi visste inte riktigt vilken funktion Fps1 kunde ha. Ett år senare publicerades den nyskapande artikeln från Peter Agres grupp och detta revolutionerade fältet. Vi fortsatte med våra studier av Fps1 och vi vet nu att proteinet har en mycket stor betydelse för kontrollen av vattenbalansen i jäst och vi vet även ganska väl på vilket sätt den gör det, säger Hohmann.

Forskargruppen i Göteborg har samarbetat med Peter Agre under åren i olika projekt. För närvarande har de tillsammans med en grupp i Danmark och en i Schweiz ett gemensamt projekt med stöd från "the Human Frontier Science Foundation" för att förstå strukturen samt funktionen hos aquaporiner från människa med hjälp av jäst som modellsystem. År 2000 organiserade göteborgsgruppen den internationella konferensen om aquaporiner i Göteborg, där 2003 års Nobelpristagare gav en föreläsning. Tillsammans publicerade de 2001 en bok om aquaporiner, vilken ofta används som referens i fältet.

- Nobelpriset är välförtjänt eftersom upptäckten av aquaporiner totalt har förändrat vårt sätt att se på vattentransporten över biologiska membran i en cell. Det finns fyra olika aquaporiner i jäst, tio hos människa samt över 30 hos växter. Då vi vet att dessa proteiner är viktiga för att kontrollera flödet av vatten och lösta föreningar, är en viktig uppgift för framtiden att exakt förstå vilken betydelse vart och ett av dessa aquaporiner har. Som exempel verkar några aquaporiner i njurarna, andra i hjärnan samt ytterligare andra i svettkörtlar. Exakt vad gör de där och hur kontrolleras de? En artikel som nyligen publicerades i den välrenommerade tidskriften Nature ger några idéer om hur aquaporiner fungerar i rötterna hos växter. Det finns mycket spännande biologi och biokemi att upptäcka kring aquaporiner och förståelsen av dessa proteiner kan förändra det sätt på vilket vi behandlar sjukdomar och odlar grödor, säger Hohmann.

Pressmeddelandet kan även läsas här:
http://www.science.gu.se/press/2003/nobelpriskemi.shtml

Stefan Hohmann
Professor
Göteborgs universitet
Telefon: 031 773 2595
E-post: hohmann@gmm.gu.se

Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se