Nättidningen Payback / Payback Sverige

Forskning kring dagspressens bild av organiserad brottslighet 1995-2002! Inga källhänvisningar alls och inga som helst konkreta belägg för kriminalitet!

Pressmeddelande   •   Feb 15, 2017 23:43 CET

Medias roll vid kriminaliseringen av mc-klubbarna

I arbetet med att ta fram fakta och forskning kring mc-klubbarna har vi nu genomgått den första av två forskningsarbeten kring hur media har valt att framställa mc-klubbar i massmedia och vad det har fått för konsekvenser och effekter vad gäller klubbarnas status.

‘Kriminologiska Institutet vid Stockholms Institutet har forskat i hur massmedia framställt mc-klubbarna i svensk dagspress i arbetet “Bilden av organiserad brottslighet i svensk dagspress 1995-2002″. Forskningsarbetet utfördes av Daniel Vesterhav. Vesterhav är idag chef för Brå:s enhet för organiserad brottslighet.

Forskningssyftet

Syftet med forskningsarbetet anges på sidan 3, enligt följande: Syftet med föreliggande uppsats har varit att med hjälp aven innehållsanalys undersöka hur organiserad brottslighet framstalls i ledare och debattartiklar i svensk dagspress underperioden 1995 – 2002. Utgångspunkten ar att ledare och debattartiklar speglar en del av den offentliga debatten val.Uppsatsen fokuserar på hur begreppet organiserad brottslighet används, vilka former av brottslighet som namns isamband med organiserad brottslighet och om det har förekommit några förändringar över tid.

Frågeställningar i forskningsstudien

Studien har för avsikt att besvara följande frågeställningar:

– Vilka former av brottslighet fokuseras det på i debatten i svensk dagspress när det skrivs om “organiserad brottslighet”?

– Har det förekommit några förändringar över tid gällande vilka brottstyper man fokuserar på i debatten i svensk dagspress när det skrivs om “organiserad brottslighet”?

– Hur används “organiserad brottslighet” i debatten i svensk dagspress?

Ingående media och tidsperiod

Studien granskar fyra olika tidningars rapportering. De fyra är Aftonbladet. Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgsposten och studien avser perioden 1995-2002.

Två olika mediala framställningssätt

Daniel Vesthav fann under arbetet att media använde sig av två olika framställningssätt av organiserad brottslighet, sidan 3: Uppsatsen visar att det var två framställningssätt av organiserad brottslighet som var de vanligast förekommande. Det första var att organiserad brottslighet framställdes som ett allvarligt hot mot samhället som behövde bekämpas effektivt och det andra framställningssättet var artiklar som var av en neutral karaktär.

På sidan 22 framgår att av studiens 145 ingående artiklar (sidan 20) så framställde 41 procent av artiklarna organiserad brottslighet som ett hot mot samhället som måste bekämpas medan 35 % förhöll sig neutrala och var av informativ karaktär utan att ta ställning.

Vi och dem

En parentes men likväl ett intressant fenomen i sig som forskaren upptäckte i samband med arbetet var att artiklarna till vissa delar innehöll ett vi och dem tänkande. Där “vi” är de laglydiga medborgarna som inte har något att dölja eller frukta när det gäller ökad övervakning, och “dem är den organiserade brottsligheten som måste bekämpas effektivt och till denna kamp krävs fler tvångsåtgärder.

Bristande källhänvisning och brist på konkreta belägg för hotbilder

Ett intressant fenomen som i sig direkt påvisar att medias artikelförfattare inte har fog för det de säger i artiklarna, och som Payback ständigt påpekar när det gäller skildringen av mc-klubbar och bikers i media, är den totala avsaknaden av källhänvisningar samt de utelämnade beläggen för olika framställda hotbilder!

Forskaren Vesterhav konstaterade på samma vis att det helt saknades källhänvisningar och konkreta belägg för de hotbilder som utmålades i artiklarna: Några specifika källhänvisningar eller bevis över de nutida hotbilderna ges inte i artiklarna. En av artiklarna hänvisar till “en färsk amerikansk undersökning” utan att ange källan eller vad för typ av undersökning det är (Dag Hartelius i DN 971201). Det ges heller inga konkreta belägg för de framtida hotbilderna, bara att det inte är värt risken att vara passiv. (Sidan 27)

Sidan 37: Som det har nämnts tidigare så ges det aldrig några specifika källhänvisningar som kan visa upp belägg för hur utbredd den organiserade brottsligheten är i Sverige och hur stort hot den utgör. Om några hänvisningar ges så är det mycket allmänna sådana som t.ex. “tidigare forskning visar. ..” eller “det är uppenbart att den organiserade brottsligheten har ökat”.

Sidan 40:Som det har nämnts tidigare förekommer det aldrig några specifika källhänvisningar i artiklarna. Belägg for organiserad brottslighets existens som hotbild ges istället ofta genom att hänvisa till specifika händelser.

Resultatsammanfattning

Vad kom då forskningsuppsatsen fram till? Resultaten redovisas på sidan 3 samt sidan 42 och framåt varvid vi citerar de viktigast slutsatserna här nedan:

Daniel Vesthav undersökte i arbetet vilka källhänvisningar och konkreta belägg media presenterade vid framställningen av mc-klubbar som ett allvarlig hot mot samhället. Sidan 3: Några konkreta källhänvisningar som gav belägg för hotbilden fanns inte i artiklarna utan det fanns istället en tendens till att hänvisa till specifika händelser som fått uppmärksamhet i media.

Sidan 42: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur begreppet organiserad brottslighet framställs och används i debatten i ledare och debattartiklar i svensk dagspress under tidsperioden 1995- 2002. Sett över hela tidsperioden var det vanligaste framställningssättet av den organiserade brottsligheten att den var ett allvarligt hot mot Sverige/EU där en effektiv bekämpning betonades. I vissa artiklar i form av mer resurser till polisen/SÄPO och i vissa fall i form av lagändringar och ett införande av nya tvångsmedel.s

Sidan 44: Ett av kriterierna för moralpanik är att fenomenet framställs på ett stereotypt och förenklat sätt. Detta syns tydligt i framställningen och användandet av organiserad brottslighet. Dels i den tidigare nämnda distinktionen mellan “vi” och “dem” men även genom att organiserad brottslighet används i 43 procent av artiklarna utan att man ger exempel på vad det är som man räknar till organiserad brottslighet. Även när exempel ges på organiserad brottslighet används begreppet som att det har en självklar betydelse som inte egentligen behöver förklaras närmare. Ingen specifik definition av begreppet ges mer än exempel på aktörer och brottstyper som anses vara organiserad brottslighet. Ingen artikel innehåller heller någon konkret källhänvisning där organiserad brottslighets betydelse som hotbild fastställs. Till följd av detta så kan det inte kontrolleras vad artikelförfattarna baserar sitt framställande av organiserad brottslighet som nutida hotbild på mer än de specifika händelser som de tar upp.

Sidan 45: Några specifika källhänvisningar förekommer inte i artiklarna, ett vanligt tillvägagångssätt i argumentationen är istället att artiklarna hänvisar till specifika händelser som har fått stor uppmärksamhet i media som exempel på den organiserade brottsligheten.

Sidan 45: I effektivitetsartiklarna görs en distinktion mellan “vi och dem” där “vi” ar samhällets vanliga skötsamma medborgare och “dem” är den organiserade brottsligheten som hotar oss andra som står på rätt sida om lagen.

Sidan 48: Sett över hela tidsperioden gavs inga exempel på organiserad brottslighet i 43 procent av artiklarna . Inga specifika definitioner förekom heller av begreppet utan det närmaste en definition av begreppet som gavs var exempel på brottstyper och aktörer som räknades till organiserad brottslighet. Den vanligast förekommande brottstypen som gavs som exempel på organiserad brottslighet i artiklarna var narkotika. Den aktör som angavs mest som exempel på organiserad brottslighet var Mc-gäng och rysk & öststatsbrottslighet.

Paybacks sammanfattning

Forskningen konstaterade att det inte förekom några som helst konkreta källhänvisningar som gav belägg för hotbilden för eller från organiserad brottslighet! Inga som helst belägg för olika organisationers kriminella status presenterades heller.

Istället specificerade sig media på att ständigt hänvisa till speciella händelser som skulle ge underlag för en hotbild som i sin tur menas bilda grund för att skärpa lagstiftning.

Detta fenomen har Payback ständigt återkommit när det gäller medias rapportering kring mc-klubbar. Klubbarna omskrivs oftast såsom kriminella organisationer och/eller en del av den organiserade brottsligheten. Media och polis har dock aldrig, och då menar vi verkligen aldrig, lyckats presentera ett enda, konkret bevis i sak för att så skulle vara fallet. Det enda media har att anföra har varit att återge siffror och statistik över den extraordinära händelsen och skeendet som utgjorde det så kallade mc-kriget i norden som avslutades 1997.

Media gör så ständigt och jämnt fast mc-kriget för länge sedan passerat utgångsdatumet. Det är 20 år sedan det avslutades! Och kriget var en extrordinär händelse som hade sitt ursprung i personliga konflikter och inte om kriminella markandsandelar m.m. som media och polis, återigen obelagt och mot all forskning och fakta, försöker vrida det till.

Forskningsarbetet kring medias skildring av organiserad brottslighet 1997-2003 ger således Payback rätt för allt i sak. Det finns inga belägg och inga källor att hänvisa till!

Brå konstaterar ännu en gång att mc-klubbarna inte är en del av den organiserade brottsligheten

Vi avslutar med att återge ett intressant avsnitt omkring forskningsstudien med ett mycket intressant uttalande från dåvarande chefen för BRÅ:s forskning kring organiserad brottslighet, från sidan 7: Emanuelsson Korsell (1999, s. 3) på Brottsförebyggande rådet (BRÅ) anser att ordet”organiserad brottslighet” används alltför bokstavligt av journalister och politiker. Dessa använder t.ex. kriminella mc-gäng som exempel när de talar om organiserad brottslighet där de gemensamma märkena på västarna skulle vara det som ar utmärkande för organiserad brottslighet. Den brottslighet som benämns organiserad brottslighet av journalister och politiker i Sverige saknar enligt Emanuelsson Korsell (1999, s.2- 3) fasta strukturer och organisationer och består mer av nätverk. Dessa nätverk kännetecknas av olika individer som rör sig mellan olika lösa grupperingar (Emanuelsson Korsell, 1999, s.2-3). Korsells uttalande är hämtat ifrån artikeln “Organiserad Brottslighet – vad är det? Apropå 6/99.

Payback: Brå och Korsell tar därmed ännu en gång ställning för att mc-klubbarna inte är kriminella organisationer eller en del av den så kallade organiserade brottsligheten! Korsell fastslår att den organiserad i Sverige saknar fasta strukturer och organisationsform och består istället av nätverk med individer som rör sig mellan lösa grupperingar!

Bilden av organiserad brottslighet i svensk dagspress 1995-2002

Nyckelord / Sökord: Bilden av organiserad brottslighet i svensk dagspress 1995-2002, chef för brå:s enhet för forskning omkring organiserad brottslighet, daniel vesterhav, forskning, inga belägg för hotbild, inga källhänvisningar, kriminologiska institutionen, payback sverige, stockholms universitet

Payback Sverige - Riksorganisationen för Bikers Rättigheter - http://www.payback.name/kriminella-mc-gang/

Payback Sverige är en riksorganisation för bikers rättigheter vad avser alla former av trakasserier, förföljelser och övergrepp gentemot enskilda bikers och bikerklubbar så kallad negativ särbehandling på grund av föreningstillhörighet.

Payback är också en samnordisk bikerorganisation med representation i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Organisationerna drivs under namnen Payback Sverige, Payback Norge, Payback Danmark och Payback Finland. Organisationerna är självständiga enheter som tillkommit i avsikt att skapa en större styrka och tyngd gentemot media och politiker samt för att kunna utväxla information och erfarenheter emellan länderna på ett enklare vis. De olika ländernas Paybackorganisationer kommer också att samordna och driva gemensamma rättsliga mål och aktioner.

De respektive ländernas organisation finns alla representerade på MyNewsdesk samt har Nättidningen Payback som gemensam portal och officiellt organ.

Nättidningen Payback är en webbtidning vars huvudsakliga mål är att verka för att öka förståelsen kring och informera om bikerkulturen, dess olika företeelser och drivkrafter. Nättidningens adress är: http://www.payback.name

Kontaktperson för Payback Sverige: Vice Ordförande och presstalesman, advokat Ismo Salmi, 0708-17 68 72 eller via växel: 08-673 51 80