Nättidningen Payback / Payback Sverige

Forskningsstudie totalsågar EU:s definition av organiserad brottslighet då även mobbinggrupper och hedersbrott uppfyller kriterierna!

Pressmeddelande   •   Jan 29, 2017 23:58 CET

Bakgrund

Jasna Tabrizi och Sabrina Stusinski på Socilogiska Institutionen vid Stockholms Universitet har utarbetat en forskningsstudie över funktionen av Eu:s definition över organiserad brottslighet benämnd Organiserad Brottslighet – Att definiera ett problem.

Syfte och Frågeställning med forskningen

Syfte och Frågeställningen som forskarna avser att besvara med studien preciseras på sidan 6:

Syftet med uppsatsen är att, genom att applicera EU:s definition av organiserad brottslighet på fiktiva fallexempel i tre filmer, undersöka om definitionen ger tydliga riktlinjer för identifikation av kriminella organisationer eller om den bidrar till den rådande begreppsförvirringen.

Frågeställning: Vilka (typer av) organisationer kan definieras som organiserad brottslighet enligt EU:s definition?

Underfrågeställningar
1. Kan organisationer, utifrån professor Göran Ahrnes organisationssociologiska teori observeras i filmerna?
2. Hur skiljer sig organisationer observerade i filmerna från varandra?
3. Klassas organisationer i filmerna som organiserad brottslighet enligt EU:s definition?

Om fallstudiens problematisering och förutsättningar

Författarna av studien resonerar kring arbetets motiv på sidan 5. Motivet till studien anges vara att det i Sverige i likhet med andra länder som Australien och USA (författarens anmärkning att här bör även Tyskland och Danmark ingå) höjs allt fler röster för en kriminalisering av mc-klubbar varför det är väsentligt att specificera vem och vilka grupperingar som faller under begreppet organiserad brottslighet.

Sidan 5: Hans Rosing (2006) hävdar att definitioner skapas för de begrepp som är viktiga att förstå på rätt sätt i dess sammanhang och att om definitionen misslyckas med detta kan den tillföra mer skada än nytta. Bristfällig definition av organiserad brottslighet kan leda till allvarliga konsekvenser såsom orättvisa domar för åtalade och att myndigheternas strategier mot kriminella gäng blir bristfälliga.

Sidan 5: För att identifiera organiserad brottslighet utgår Rikskriminalpolisen i Sverige från EU:s definition som är tillräcklig bred för att kunna innefatta även mindre brottsliga aktiviteter och klassificera dem som organiserad brottslighet.När definitionen av organiserad brottslighet inte är tydligt avgränsad kan det leda till att den typen av kriminalitet inte längre behandlas som en speciell typ av brott, vilket leder till en allmän straffskärpning.

Sidan 6: EU:s definition misslyckas att avgränsa det unika med organiserad brottslighet och istället skapar en förvirring. Amir Rostami (2013) anser att begreppsförvirringen leder till att det exceptionella brottet normaliseras och detta resulterar i att medborgerliga rättigheter försämras.

På sidan 10-19 förs därefter en intressant teoretisk diskussion kring ämnet definitioner av organiserad brottslighet som konstaterar att det finns inga av forskare och brottsbekämpande myndigheter allmänt accepterade definitioner av organiserad brottslighet. Det finns 180 olika definitioner men inga är tillräckligt definierade för att vara verksamma och möjliga att arbeta utefter juridiskt utan stora identifierings- och tillämpningsproblem som hotar att leda till felaktiga domar och förföljelser av grupper som egentligen inte är kriminella organisationer.

Urval av forskningsobjekt

Forskningsförfattarna sökte aktivt efter 3 filmer som har “etiketter” som utgörs av punkter listade i EU.s definition över organiserad brottslighet och som samtidigt kännetecknar organisation (sidan 20).

Syftet är att illustrera problematiken med att identifiera organiserad brottslighet utifrån EU.s defintion. Detta utförs genom att applicera definitionen på tre olika typer av kriminella organisationer. ( sidan 21).

Forskarna valde ut filmer där det finns grupper avvikande från varandra gällande genomförandet av brottsliga handlingar och brottstyp. Det vi vill säga med resultatet är hur tydliga riktlinjerna är listade i EU:s definition för identifiering av organiserad brottslighet. Definitionen förväntas vara avgränsad och tillräckligt tydlig för att kunna indikera en viss typ av brottslighet och exkludera en annan. Genom urval av väldigt olika fall kan definitionens tydlighet eller brist av densamma illustreras (sidan 21).

De tre filmer som valdes ut var:
Blood in Blood out som handlar om två kusiner där en blir medlem i ett kriminellt gäng och den andra narkotikapolis.
Ondskan som speglar bland annat pennaliskulturen inom internatskolevärlden.
Honour som skildrar ett indiskt kärlekspar där flickans familj är beredda att döda flickan som de menar drar skam över familjen genom att vilja leva samman med en man som kommer från “fel del av Indien”.

Mer om filmerna kan du läsa om på sidan 23-24

Hur organisationerna kan observeras i de respektive filmerna kan du läsa om på sidan 27-28.

Om de tre olika organisationsformerna i filmerna, brödraskap, kamratskapsmedlemskap och familjemedlemskap kan du läsa om på sidan 27.

Detaljdiskussion kring huruvida de respektive filmernas utvalda organisationsformerna uppfyller EU:s kriterier för organiserad brottslighet kan tas del av på sidorna 28-33.

Resultat och Slutsats

Sidan 2: Resultaten visade att enligt Göran Ahrnes organisationssociologiska teori existerar organisationer i samtliga filmer. Vidare, trots att organisationerna i filmerna var väldigt åtskilda uppfyllde de EU:s definitions kriterier för organiserad brottslighet. Slutligen kom vi fram till att den stora problematiken ligger i begreppet organisation då det är alldeles för brett och kan feltolkas. Det andra problemet är att de befintliga definitioner som används idag misslyckas att lyfta upp det unika med organiserad brottslighet.

Sidan 33: Alla organisationer från filmerna vi valde till vår analys skulle kunna klassificeras som organiserad brottslighet då de uppfyller samtliga krav enligt EU:s definition. Kriminella gäng i filmen Blood in Blood out uppfyllde alla elva kriterier utifrån EU:s lista. Dessa organisationer är alltså renodlad organiserad brottslighet. Organisationen i filmen Honour är en familj som organiseras för att utföra ett mord. Även den klassas som organiserad brottslighet. Familjen uppfyller tio punkter listade av EU:s definition varar de fyra obligatoriska. De fullgör alltså bara en punkt mindre än de kriminella gäng som presenterades i Blood in Blood out. Organisationen i Ondskan uppfyller åtta, inklusive de fyra obligatoriska, kriterierna utifrån EU:s definition. Grov typ av mobbning i skolan kan alltså klassas som organiserad brottslighet enligt EU:s definition.

Sidan 34: De tre filmerna är väldigt olika varandra och två av dessa är inte sådana som uppenbart handlar om organiserad brottslighet. Det har visat sig att EU:s definition av organiserad brottslighet är tillräckligt bred för att kunna appliceras på alla de filmer som vi har valt. Detta påvisar att, enligt definitionen, hedersmord och även vissa typer av mobbning kan klassas som organiserad brottslighet. EU:s definition likställer de kriminella broderskapen i Blood in Blood out med en grupp tonåringar som mobbar en klasskamrat. Organiserad brottslighet är ett fenomen som på grund av dess natur, vilken tillåter storskaliga brott, ska behandlas separat från övriga typer av brott. När tillämpad definition av organiserad brottslighet är så bred att den fångar in väldigt många olika och även små brottsliga grupperingar, normaliseras den unika typen av brottslighet. Myndigheternas försök att behandla den organiserade kriminaliteten som separat från annan typ av brottslighet blir då omöjlig.

Sidan 34-35: Detta kan leda till problem med utformning av lämplig lagstiftning för att hantera organiserad brottslighet. Införandet av straffskärpning för medlemmar av kriminella gäng blir ogenomförbar eftersom definitionen inte anger någon tydlig skillnad mellan organiserad och oorganiserad brottslighet. Vidare kan mindre brottslingar straffas hårdare eftersom deras brott enligt EU:s definition kan klassas som organiserad brottslighet. När allt för många brottslingar straffas som om de var verksamma i organiserad brottslighet sker det istället en allmän straffskärpning.

Sidan 35: De flesta vardagliga grupperingar kan anses vara organisationer såsom vänskap och familj. Så fort det sker någon slags samarbete mellan personer sker även hierarki, arbetsfördelning, kontroll och regler, sanktioner, fördelning av kollektiva resurser och någon form av medlemskap. Dessa, menar Ahrne, kännetecknar en organisation.

Sidan 35: Forskarna har skapat egna listor med egenskaper för organiserad brottslighet för att skapa bättre förslag än de befintliga. Även deras kriterier kan dock appliceras på alla de filmer vi har valt vilket påvisar att de är lika diffusa.

Sidan 36: Forskarnas förslag är alltså bristfälliga och löser inte problematiken med den rådande begreppsförvirringen kring organiserad brottslighet.

Paybacks slutsats och kommentar

Forskarna har således efter prövning av olika filmsammanslutningar mot EU:s kriterier för organiserad brottslighet visat att närmast alla former av grupperingar, där någon form av brott begås inom sammanslutningen, också uppfyller kriterierna för att klassas som organiserad brottslighet utefter EU:s definition!

Således faller inte bara närmast alla former av grupperingar av personer som begår traditionell brottslighet under EU: definition. Det forskningsstudien också visar är att även en familj eller en sorts hierarkistisk struktur som utövar mobbing eller en familj inom vilken hedersbrott begås, med lätthet skulle kunna klassas och dömas för att ha utövat organiserad brottslighet utefter EU:s definition!!

För EU: definition är så bred att den fångar upp alla sorters organiseringsformer såsom relationer inom en familj, kamratföreningar och liknande då de uppfyller de grundläggande kriterierna för en organisation utefter EU:s kriterier…

Jasna Tabrizi och Sabrina Stusinski: Organiserad Brottslighet – Att definiera ett problem

Läs även Paybacks tidigare skrifter omkring EU:s definition:

Omkring EU:s och FN:s definitioner över organiserad brottslighet!

Polisen hänvisar olagligt till en definition över organiserad brottslighet som regeringen avvisat!

Payback Sverige - Riksorganisationen för Bikers Rättigheter - www.payback.name

Payback Sverige är en riksorganisation för bikers rättigheter vad avser alla former av trakasserier, förföljelser och övergrepp gentemot enskilda bikers och bikerklubbar så kallad negativ särbehandling på grund av föreningstillhörighet.

Payback är också en samnordisk bikerorganisation med representation i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Organisationerna drivs under namnen Payback Sverige, Payback Norge, Payback Danmark och Payback Finland. Organisationerna är självständiga enheter som tillkommit i avsikt att skapa en större styrka och tyngd gentemot media och politiker samt för att kunna utväxla information och erfarenheter emellan länderna på ett enklare vis. De olika ländernas Paybackorganisationer kommer också att samordna och driva gemensamma rättsliga mål och aktioner.

De respektive ländernas organisation finns alla representerade på MyNewsdesk samt har Nättidningen Payback som gemensam portal och officiellt organ.

Nättidningen Payback är en webbtidning vars huvudsakliga mål är att verka för att öka förståelsen kring och informera om bikerkulturen, dess olika företeelser och drivkrafter. Nättidningens adress är: http://www.payback.name

Kontaktperson för Payback Sverige: Vice Ordförande och presstalesman, advokat Ismo Salmi, 0708-17 68 72 eller via växel: 08-673 51 80