Fiskeriverket

Fortsätt att äta flodkräfta – men skydda den från signalkräfta

Pressmeddelande   •   Nov 08, 2010 11:04 CET

Flodkräfta är en hotad art, men hotet kommer inte från ett för högt fisketryck utan från människor som olagligt planterar ut den pestbärande signalkräftan. Bästa sättet att rädda flodkräftan är att bevara intresset för att odla, fiska och äta den.

Bestånden av flodkräfta har minskat kraftigt i Sverige sedan början av 1900-talet och idag är flodkräftan klassad som en akut hotad art enligt ArtDatabanken. Anledningen till det är kräftpest, en svampsjukdom som är dödlig för flodkräftor och som idag sprids via signalkräfta.

– Det absolut största hotet mot flodkräfta är idag illegala utsättningar av signalkräfta, det vill säga folk som tar med sig en hink signalkräftor och spiller ut dem i något vatten hemmavid. Man tror kanske att signalkräftan är bättre eller man vet inte att det finns flodkräfta i vattensystemet, säger Lennart Edsman, biolog och kräftforskare på Fiskeriverket.

Om de illegala utsättningarna upphörde skulle möjligheten att bevara flodkräftan förbättras dramatiskt.

Att fortsätta njuta flodkräfta är räddningen

Fiskeriverket och Naturvårdsverket arbetar sedan 1998 enligt ett nationellt åtgärdsprogram för att stärka flodkräftbestånden. I programmet 2008-2013 slår man fast att en förutsättning för att lyckas är att allmänhet och fiskerättsägare blir engagerade.

– Att utveckla fisket går i det här fallet, ovanligt nog hand i hand med att bevara arten. Ett försiktigt kräftfiske och småskalig odling är lösningen eftersom det skapar incitament lokalt att skydda vattnen där det finns flodkräfta, säger Lennart Edsman.

Rådgivning, information och stöd till habitatförbättringar är de viktigaste insatserna i det nationella åtgärdsprogrammet, jämte utsättningar i de delar av Sverige där signalkräftan inte fått fäste.


Finns bara småskaligt hållbart fiske

Fisket på flodkräfta sker idag uteslutande genom fritidsfiske, det vill säga vanligt sportfiske och fiske med stöd av enskild fiskerätt. Turistfiske efter flodkräfta förekommer också och det är ett fiske som belastar bestånden än mindre eftersom mängden kräftor som tas upp har liten betydelse.

– Yrkesfisket tar inte upp någon flodkräfta alls. Den ytterst lilla del som når marknaden kommer från fiske med stöd av enskild rätt, alltså från dem man brukar kalla fiskevattenägare, eller från odlingar.

Som konsument kan jag alltså vara säker på att de svenska flodkräftor jag äter inte kommer från något överfiskat bestånd.


Hög efterfrågan är bra för arten

Efterfrågan på flodkräfta är hög och den betingar ett pris på upp till 800 kr/kg. Det är mycket högre än signalkräfta, som man kan få för 300 kr/kg.

– Forskare i hela Europa är idag överens om att det höga värde som flodkräftan har, ekonomiskt och kulturellt är mycket gynnsamt för bevarandet. Så länge det finns efterfrågan och flodkräftan skattas högt, kommer människor lokalt att arbeta för att den ska skyddas från kräftpest, säger Lennart Edsman.

Länkar till fördjupning på Fiskeriverkets hemsida


För mer information kontakta Fiskeriverket:

Lennart Edsman, forskare sötvattenslaboratoriet
tfn: 08-699 06 12, mobil: 0705-10 36 43  

Erik Petersson, bitr. labchef sötvattenslaboratoriet
tfn: 08-699 06 02, mobil: 070-202 41 17

Om du önskar ändra dina inställningar eller säga upp din prenumeration, klicka här.

Om du har problem med att läsa denna e-post, så kan du hitta en kopia under adressen:
http://aktuellt.fiskeriverket.se/
Newsletter.asp?Id=591

 


Fiskeriverket, Box 423, 401 26 Göteborg
Besöksadress: Ekelundsgatan 1

Tel: 031-743 03 00 | Fax: 031-743 04 44
e-post: fiskeriverket@fiskeriverket.se