Statistiska centralbyrån, SCB

Fortsatt sjunkande producent- och importpriser i juni

Pressmeddelande   •   Jul 30, 2003 10:10 CEST

Från maj till juni sjönk importpriserna med 0,3 procent och producentpriserna med 0,4 procent. Import- och producentpriserna var i juni 3,3 respektive 1,6 procent lägre än ett år tidigare. För maj var motsvarande tal –3,7 respektive –1,4 procent. Exportpriserna sjönk från maj till juni med 0,6 procent och är nu 3,0 procent lägre än i juni 2002.

Producentpriser
Producentpriserna föll med 0,4 procent från maj till juni (–1,1 procent från april till maj). Sänkta priser på massa, papper och papp bidrog med 0,2 procent-enheter. Sänkta priser på jordbruksprodukter, petroleumprodukter samt el- och optikprodukter bidrog tillsammans med ytterligare 0,2 procentenheter. På hemmamarknaden sjönk producentpriserna med 0,1 procent. Prissänkningar på massa, papper och papp bidrog med 0,1 procentenheter. Sänkta priser på petroleumprodukter samt för el- och optikprodukter bidrog tillsammans med ytterligare 0,1 procentenheter. Höjda priser på jord- och skogsbruksprodukter motverkade sänkningen med 0,1 procentenheter. Jämfört med juni 2002 har hemmamarknadspriserna stigit med 0,2 procent.
På exportmarknaden var nedgången 0,6 procent och där var det lägre priser på massa, papper och papp som bidrog mest, 0,3 procentenheter. Sänkta priser på jord- och skogsbruksprodukter samt el- och optikprodukter bidrog vardera med 0,1 procentenheter till prisnedgången. Sedan juni 2002 har exportpriserna sjunkit med 3,0 procent.

Importpriser
Importpriserna föll med 0,3 procent från maj till juni. Månaden innan noterades en nedgång på 1,4 procent. Lägre priser på råolja, baskemikalier, stål och metall samt datorer bidrog vardera med 0,1 procentenheter till nedgången från maj till juni. Höjda priser på metallmalmer och andra mineraler (exkl. energimineraler) som motverkade sänkningen med 0,1 procentenheter.

Priser för inhemsk tillgång
Priserna på varor avsedda för förbrukning inom landet, det vill säga producentpriser på hemmamarknaden och importpriser sammantaget, sjönk med 0,2 procent från maj till juni. Prissänkningar på massa, papper och papp samt på el- och optikprodukter bidrog vardera med 0,1 procentenheter till nedgången. Från juni 2002 till juni 2003 har priserna för inhemsk tillgång i genomsnitt sjunkit med 1,7 procent (i maj var årstakten –2,0 procent).

Valutakurser
En förstärkning/försvagning av kronan tenderar att sänka/höja export- och importpriserna i svenska kronor. Enligt Tullverkets omräkningskurser för valutor förstärktes kronans värde från maj till juni mot dollar, pund och yen med; 5,3; 1,7 respektive 3,0 procent samt försvagades mot euro med 0,8 procent.

Ett alternativt totalindex samt prisutvecklingen på el m.m.
I Sverige räknas totalindextalen (i tabellen ovan) över produkter från jordbruk, jakt- och skogsbruk, fiske, mineraler, samt tillverkade varor – det vill säga produkter hänförliga till avdelningarna A-D i Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI). I EU:s och OECD:s, liksom i många länders redovisning av prisutvecklingen i producentledet, räknas totalindexet över mineraler, tillverkade varor samt el, gas, värme och vatten – alltså avdelningarna C-E.

Från maj till juni sjönk hemmamarknadspriserna inom avdelningarna C-E med 0,4 procent, medan de stigit med 8,4 procent sedan juni 2002. Den senaste månaden sjönk elpriserna, exklusive skatt men inklusive elcertifikatsavgifter, med 1,8 procent. Prisutvecklingen på el avser här en skattning av de priser som elleverantörerna under den aktuella månaden erhåller för levererad el, under förutsättning att sammansättningen av elkontrakten med avseende på kontraktslängd m.m. är densamma som under en bestämd viktperiod.

Mer information
* Statistiska meddelanden serie PR10. En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i SM på SCB:s webbplats.
* Sveriges statistiska databaser. Ytterligare uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via SCB:s webbplats.
* Prisindex i producent- och importled. Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt mest efterfrågade tabeller och diagram m.m.