Sveriges Kommuner och Landsting

Frågor och svar kring psykiatrin

Pressmeddelande   •   Okt 21, 2004 14:33 CEST

Debatten har återigen blossat upp om vården och omsorgen av de psykiskt funktionshindrade. Här kommer några frågor och svar kring psykiatrin.

Hur vanligt är det med psykisk ohälsa?

Psykisk sjukdom och psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Omkring 300 000 personer söker hjälp på en psykiatrisk mottagning varje år. Sammanlagt tar psykiatrin emot 3,4 miljoner besök per år. Det kan handla om allt från lättare depressioner till svåra psykoser.
Nästan varannan kvinna och var fjärde man kan under sin livstid drabbas av depression och behöva någon form av behandling. Uppemot 15 procent av alla barn och unga kommer i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. Den psykiska ohälsan ökar, både i Sverige och i andra länder.
Hur vanligt är det att våldsbrott begås av psykiskt sjuka?

Antalet våldsbrott med dödlig utgång som begås av psykiskt sjuka har inte ökat, utan ligger konstant över åren. I Sverige dödas varje år ungefär 100 personer genom våldsbrott och av dessa begås cirka 10 av psykiskt sjuka.
Hos personer som missbrukar och samtidigt har en psykisk sjukdom och/eller grava personlighetsstörningar finns det en ökad risk för våldshandlingar.
Ett stort problem är den ökande alkoholinförseln. Därför är en väl fungerande missbrukarvård nödvändig för att förebygga våld.
Vad innebär psykiatrireformen?

Den så kallade psykiatrireformen, som trädde i kraft 1995, förtydligade kommunernas ansvar för de psykiskt funktionshindrades boende, sysselsättning och annat socialt stöd. Utflyttningen från de gamla mentalsjukhusen hade påbörjats redan på 1960-talet. Den stora omställningen från sluten till öppen vård har pågått under lång tid.
Efter psykiatrireformen har ungefär 8 000 personer fått bostad med kommunernas hjälp och omkring 20 000 deltar i särskilt anordnad sysselsättning.
Intentionerna med reformen är bra, men det återstår mycket att göra innan den kan sägas vara helt uppfylld. Det är långt kvar innan de psykiskt funktionshindrade kan sägas vara helt integrerade i samhället. Det är ett ansvar för hela samhället.
Finns det fler psykiskt sjuka ute i samhället idag jämfört med för 10 år sedan?

I stället för att under åratal vara på mentalsjukhus, lever numera de flesta psykiskt funktionshindrade ute i samhället i olika slags särskilda boenden eller i eget boende och med stöd av kommunens socialtjänst och landstingets psykiatriska öppenvård. Nya behandlingsmetoder med moderna läkemedel ersätter gammaldags traditionell institutionsvård.
Antalet slutenvårdsplatser har minskat - vilket i första hand är en medveten omfördelning från sluten vård till öppen vård. 1992 gick 25 procent av psykiatriresurserna till öppenvård, år 2003 var den siffran cirka 47 procent.
Vem ansvarar för de psykiskt funktionshindrade?

Idag har landstingen ansvar för det medicinska och psykologiska omhändertagandet, medan kommunerna ansvarar för stöd till boende och för sysselsättning.
Statens agerande ökar trycket på psykiatrin. Till exempel gör de långa handläggningstiderna för asylsökande att psykiatrin får ta om hand om många nya patientgrupper. Och när det statliga rättsväsendet dömer allt fler till rättspsykiatrisk vård tränger det undan andra psykiskt sjuka och tär på landstingets resurser. Därför måste också staten se till helheten och ta sitt ansvar för psykiatrin.
Hur mycket pengar avsätter regeringen till psykiatrin i budgetpropositionen?

Regeringen har avsatt totalt 500 miljoner för 2005 varav 400 miljoner går till kommuner och landsting. För 2006 har regeringen avsatt 200 miljoner varav 100 miljoner går till kommuner och landsting. Hur dessa pengar ska fördelas är ännu inte klart.
Utöver detta har tidigare 500 miljoner öronmärkts till psykiatrin inom ramen för den Nationella Handlingsplanen. Det är alltså inga nya pengar.
Förbunden anser att eftersom den psykiatriska verksamheterna skiljer sig åt i landet, krävs olika insatser på olika stället. Därför ska kommuner och landsting utforma stödet efter de utvecklingsinsatser som behövs lokalt och regionalt. På så sätt kan regeringens pengar få bäst effekt.
Vad behöver göras för att komma till rätta med problemen?

Psykiatrin behöver få en större del av hälso- och sjukvårdens samlade resurser.
Det behövs fler slutenvårdsplatser på sina håll.
Vården för de psykiskt sjuka missbrukarna, de så kallade dubbeldiagnoserna, måste utvecklas.
Kommunerna behöver mer resurser för boende och sysselsättning för de psykiskt funktionshindrade.
Kommuner och landsting behöver samarbeta ännu mer.
För mer information:

Ellen Hyttsten, 08-452 76 99
Anita Sundin, 08-452 78 53
Bengt Linder, 08-452 76 97
Ingrid Söderström, 08-452 78 55