Naturskyddsföreningen

Framtidskonventet har glömt miljön

Pressmeddelande   •   Jan 22, 2003 09:00 CET

De svenska ledamöterna i framtidskonventet har hittills inte drivit miljöfrågan. Nu är det hög tid att lyfta miljöfrågan och driva på den miljötrend som gradvis växt fram i EU.

Debattartikel i Göteborgs-Posten 2003-01-22

I dag arrangeras ett stort seminarium i riksdagen om EU:s så kallade framtidskonvent. Debatten kan bli tuff och rör bland annat maktfördelningen mellan medlemsländerna och EU:s institutioner. Framtidskonventets arbete kan i förlängningen avgöra om Sverige i framtiden kan spela en roll som suverän nation. Därför är det bra att debatten äntligen tar fart. Men märkligt nog tiger de svenska ledamöterna i konventet om miljöfrågorna i EU.

Framtidskonventet påbörjade sitt arbete förra våren och är nu i full färd med att diskutera strukturer och uppgifter för EU. En anledning till översynen av EU:s grunder är unionens utvidgning. Men framtidskonventet ger också ett unikt tillfälle att stärka EU:s miljöprofil genom att bland annat reformera den föråldrade fiske- och jordbrukspolitiken. Om någon bara tar chansen.

Tyvärr gjorde konventets ordförande Valéry Giscard d'Estaing motsatsen när han la fram ett preliminärt utkast för en EU-konstitution, det vill säga en ny grundlag för EU. Förslaget blundar nämligen för en av det framtida Europas största utmaningar, den globala miljökrisen. EU:s nuvarande mål om hållbar utveckling var raderat och miljömålet allvarligt försvagat. Och några större protester har inte hörts av, i alla fall inte från svenskt håll.

I historiskt perspektiv är förslaget ett allvarligt trendbrott. Miljöpolitik infördes i dåvarande EG under åttiotalet. Sedan dess har mandatet på miljöområdet stärkts. Målet om hållbar utveckling har steg för steg förts närmare kärnan i EU-samarbetet. I dag utgör det ett övergripande mål för unionen och under det svenska ordförandeskapet antog stats- och regeringscheferna vid toppmötet i Göteborg en strategi för hållbar utveckling. Men framtidskonventet tycks ha glömt detta. Att hållbar utveckling är ett övergripande mål för EU betyder givetvis inte att det alltid får genomslag. Handelsinriktningen har genererat spelregler i femtio år som inte sällan går stick i stäv med miljöhänsyn. Jordbruks- och fiskesektorn är två pinsamt aktuella exempel på gårdagspolitik. Jordbrukspolitiken lider exempelvis av mål som sattes strax efter andra världskriget, när miljöhänsyn och konsumentpolitik knappt fanns som ord. Denna inriktning lever fortfarande kvar. Men i stället för att greppa tillfället att utveckla en modern politik som svarar mot vår tids utmaningar riskerar framtidskonventet att vrida klockan långt tillbaka i tiden. I så fall förstör många års arbete, samtidigt som EU:s viktiga roll som global miljöaktör försvagas.

Det är därför av yttersta vikt att det förslag som Valéry Giscard d'Estaing lagt fram skrivs om. Svenska Naturskyddsföreningen anser att följande fem punkter måste diskuteras.

* Hållbar utveckling måste fortsätta vara ett övergripande mål. Om det försvinner riskerar miljöarbetet att allvarligt tappa fart. EU sviker i så fall unionens löften från toppmötet i Johannesburg. Hållbar utveckling måste självklart vägleda EU-interna angelägenheter, men också få genomslag i EU:s externa relationer och roll i världspolitiken. Konventet är rätt forum för att driva en sådan idé.

* Miljöinriktningen i EU måste ligga fast. Dagens mål om förbättringar av miljökvaliteten får inte urholkas. Det är också viktigt att EG-fördragets krav på integrering av miljöfrågor inom alla politikområden behålls. I stället för försvagningar borde kravet på integrering stärkas och miljöproblem verkligen motverkas i alla sektorer. Lika viktigt är att behålla de globalt gällande miljöpolitiska principerna om försiktighet och att förorenaren ska betala.

* Konventets medlemmar måste också ta tillfället i akt och i grunden reformera de politikområden där miljöperspektivet är underordnat. Det gäller den omdebatterade fiske- och jordbrukspolitiken, men även trafik- och energipolitiken i EU. Det måste bli slut på miljöskadliga subventioner till utfiskning, övergödning av haven och användningen av klimatpåverkande fossila bränslen, för att bara ta några exempel.

* Viktigt är också att konventet utvecklar idéer om medborgarnas Europa och förstärker det civila samhällets möjligheter till insyn och delaktighet i beslutsprocesser. Värdefulla tankar finns att hämta från exempelvis Århuskonventionen, ett internationellt avtal som har ratificerats av en rad stater inom och utanför EU, men beklämmande nog inte av Sverige, trots löften sedan länge av miljöministern och statsministern.

* Framtidskonventet bjuder också på möjligheten att införa en medborgarnas rätt till en god miljö i EU:s konstitution. En sådan rättighet finns stadgad i flera länders konstitutioner, men saknas ännu i den svenska grundlagen. Konventledamöterna har en unik möjlighet att föra fram ett miljöperspektiv och att samordna detta med de andra grundläggande medborgerliga rättigheter som diskuteras i konventet.

Resultaten i EU:s framtidskonvent kommer att spela en avgörande roll för den regeringskonferens som startar och avslutas under 2003. I vissa EU-stater blir sedan konferensens förslag föremål för folkomröstningar. Ett förslag som inte tar miljöfrågan på allvar, och som inte stärker det civila samhällets roll, riskerar att inte få acceptans. Särskilt inte som förtroendet för EU:s arbete ofta är lågt.

Tyvärr har de svenska ledamöterna i konventet - Lena Hjelm Wallén, Sören Lekberg och Göran Lennmarker - hittills inte drivit miljöfrågan och försvarat inriktningen på hållbar utveckling. Nu är det hög tid att lyfta miljöfrågan och driva på den miljötrend som gradvis växt fram i EU.

Utvecklingen inom EU spelar en avgörande roll för miljötillståndet i framtidens Europa. Men EU är också en viktig kraft på det globala planet i hanteringen av globala miljöproblem. Dagens debatt blir en värdemätare på vilken roll de svenska ledamöterna i konventet anser att EU ska spela i framtiden. För Europas miljörörelse är svaret givet.

Mikael Karlsson, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen