Sveriges Radio

Gemensam plan från SR, RU och Teracom för utbyggnad

Pressmeddelande   •   Sep 23, 2003 15:36 CEST

Förutsättningarna finns nu för att hela Sverige ska kunna lyssna på digitalradio i framtiden, och få fler och mer varierade radiokanaler att välja mellan – både reklamfinansierad radio och public service-radio.

För första gången sedan sändningar med DAB (Digital Audio Broadcasting) inleddes i Sverige 1995, har Sveriges Radio, den privata reklamfinansierade radion (RU) och nätoperatören Teracom lagt fram ett gemensamt förslag till hur utbygganden av de digitala sändarnäten ska gå till. Planen ger hela landet digitalradio senast år 2020.

Bollen hos politikerna
Det gemensamma förslaget, med en plan för övergång från FM till DAB, har på begäran lämnats till den parlamentariska Digitalradiokommittén, som före årsskiftet ska lämna förslag till regeringen om digitalradions framtid.

– Nu måste politikerna ge besked, och fatta de beslut som åvilar dem för en utveckling av radiomediet i Sverige, säger Sveriges Radios vd Lisa Söderberg, Radioutgivareföreningens (RU) vd Christer Jungeryd och Teracoms vd Jan Danielsson i ett gemensamt uttalande.

Ökad mångfald – bättre ljud
Den digitala radiotekniken hushållar bättre med frekvensutrymmet, vilket ger plats för fler kanaler och är en förutsättning för att vi ska kunna starta nya rikstäckande kanaler i Sverige, eftersom FM-frekvenserna är fullt utnyttjade. De nya digitalradiomottagarna ger lyssnarna större möjlighet att kunna välja det man helst vill lyssna på i ett ökat programutbud.

DAB ger också bättre ljud och mindre störningar. Genom möjligheten att också sända datatrafik i näten kan radiolyssnarna och programmen ges kompletterande information och tilläggstjänster. Här kommer också helt nya affärsmodeller utvecklas.

Public service
Sveriges Radio satsar på digitalradion för att ännu bättre klara public serviceuppdraget gentemot hela publiken. Redan idag sänds flera digitala kanaler på prov med nytt innehåll och musik som efterfrågas av lyssnarna, men som inte ryms i de ordinarie FM-kanalerna P1, P2, P3 och P4: SR X, SR Klassiskt, SR C och P3 Star är några exempel, som än så länge mestadels avlyssnas via Internet.

Reklamradion
– Den reklamfinansierade radion måste också ta del i digitalradioutvecklingen, säger RU:s vd
Christer Jungeryd. Får vi gehör för de förslag vi lämnat till Digitalradiokommittén är tiden mogen för oss att med kraft inleda teknikskiftet.

– RU:s framtidsplan innebär bland annat nödvändiga sänkningar av de rekordhöga koncessionsavgifterna. För lyssnarna kommer det långsiktigt att leda till ett ännu bättre och mer varierat programutbud, som kan konkurrera med Sveriges Radio även i andra radioformat än där vi idag redan är starka, säger Christer Jungeryd.

Nya radiomottagare
Övergången från analoga FM-sändningar till digitalradio beräknas ta längre tid än övergången till digital-tv i Sverige. Det beror bland annat på att här finns så många radioapparater. Cirka 25 miljoner FM-mottagare av olika slag – transistormodeller, små bärbara apparater, bilradio- och hifi-mottagare – finns bland Sveriges 9 miljoner invånare. Att för konsumenterna byta ut dem, eller flertalet av dem, till nya digitala radiomottagare tar tid.

De nya digitalradiomottagare som finns i länder där digitalradioutvecklingen har kommit längre, t.ex. Storbritannien, kan ta emot både FM- och DAB-signaler. Det betyder att under hela övergångsperioden kommer man att kunna lyssna på både FM och DAB. De nya kanalerna hörs dock bara i digitalradion.

Två alternativa utbyggnadsplaner
Sveriges Radio, Radioutgivarföreningen och Teracom lägger fram två alternativ till utbyggnad av det rikstäckande och de regionala digitala sändarnäten:
– Det första förslaget innebär att vi redan i januari år 2005 täcker 88 procent av hushållen med nationella DAB-sändningar och 75 procent av hushållen med regionala sändningar. År 2020 kommer både de nationella och regionala näten vara fullt utbyggda och nå 99 procent av hushållen, berättar Jan Danielsson, Teracom.

- Det andra alternativet innebär samma utbyggnadstakt för de nationella DAB-sändningarna. Däremot blir utbyggnadstakten för de regionala DAB-sändningarna långsammare under de första åren, vilket innebär att den regionala hushållstäckningen kommer att vara 75 procent först i januari år 2008, säger Jan Danielsson.

Parallellt med den digitala utbyggnaden kan de analoga sändarnäten successivt börja avvecklas. Enligt planen kan P2-nätet avvecklas år 2012, P1-nätet år 2015, P3-nätet år 2018 och slutligen P4-nätet år 2020.

Innehållet och lyssnarnas behov är drivkraften
Även om digitalradion är en teknisk utveckling med många tekniska fördelar så är det innehållet, en ökad mångfald och möjlighet till fördjupande och specialiserade kanaler som är motivet för både SR och den kommersiella radion att satsa på DAB.

– Radio är det mest använda mediet i Europa. 80 procent av befolkningen använder radion i genomsnitt tre timmar per dag, säger SR:s vd Lisa Söderberg. Undersökningar visar att radions trovärdighet och människors tillit till radion är mycket stor. Det gäller i vardagslivet, och än mer i krissituationer och exceptionella situationer och händelser i samhället.

– Därför är det så viktigt med digitalradion, säger RU:s vd Christer Jungeryd. Det handlar om ökad mångfald och fler valmöjligheter för lyssnarna. Men det handlar också om vilken plats radion ska ha i det framtida medielandskapet, och för vår del även på annonsmarknaden.

Digitala möjligheter – analog återvändsgränd
– Med tanke på den roll radion har spelat i människors vardagsliv och i samhället i snart 80 år vore det märkligt om just radiomediet, på grund av avsaknad av politiska beslut, skulle isoleras och begränsas i en gammal analog form. Då dör radion som viktigt och betydelsefullt medium, säger SR:s vd Lisa Söderberg.

Det är radions flexibilitet och enkelhet – att man kan lyssna var som helst och på rörlig fot – som är mediets stora styrka, menar Christer Jungeryd.

– Människors ökade rörlighet i kombination med att vi får allt mindre tid och ett allt större medieutbud gör det rimligt att tro att ett litet, portabelt ljudmedium med ett rikt innehåll som radion, är ett viktigt framtidsmedium, säger Christer Jungeryd.

Public service, reklamradion och Teracom överens
Det gemensamma förslaget från de tre stora aktörerna i svensk radiobransch löser en av de knutar som politikerna haft att hantera i digitalradiokommittén; att få en samsyn mellan public service-radion, reklamradion och statliga nätoperatören Teracom om hur utbyggnaden ska gå till.
– Även om det dröjer drygt 15 år innan övergången till digitalradio är helt genomförd så måste beslut om utbyggnad av näten tas nu, säger Teracoms vd Jan Danielsson. För varje år som dröjer flyttas tidpunkten fram då digitalradio kan höras över hela landet.

– Och varje år av parallellsändningar med FM och digitalradio är mycket kostsamt, tillägger Jan Danielsson.

Pressbild:
http://www.sr.se/press/bilder/3vd_dab.jpg
Från vänster; Christer Jungeryd, Lisa Söderberg och Jan Danielsson.
Foto: Johan Ljungström/SR

Kontakt:
SR: Mikael Nilsson, informationschef, tel: 08-784 5012, mobil: 070-560 4041, mikael.nilsson@sr.se
RU: Christer Jungeryd, vd, tel: 08-762 6816, mobil: 070-792 5467, christer.jungeryd@grafiska.se
Teracom: Christer Lundin, informationschef, mobil: 0708-912027, christer.l.lundin@teracom.se.