Lunds universitet

Genetisk bakgrund till fetmans skador

Pressmeddelande   •   Mar 03, 2006 09:47 CET

Varför håller sig somliga feta personer friska (bortsett från eventuella belastningsskador), medan fetman hos andra personer leder till följdsjukdomar som diabetes och hjärt-kärlskador? Förklaringen kan ligga i arvsanlagen. Forskare vid Lunds universitets institution för kliniska vetenskaper i Malmö har identifierat en gen som finns i en särskild variant hos de flesta feta människor, en variant som gör att fettsyror ”läcker ut” i blodet där de inte hör hemma.

Fett omsätts hela tiden i vår kropp – det tillverkas, bryts ner och återuppbyggs. Adiponutrin är ett protein som deltar i den här processen. Men feta personer har ofta en variant av adiponutrin-genen som gör att halterna av detta protein blir lägre än normalt.
– Adiponutrin ska utgöra en sorts ”korsett” som ser till att fettet hålls på plats i fettväven. Om inte proteinet sköter denna uppgift efter en sockerrik måltid, så läcker fettsyrorna i stället ut i blodet. De höga blodfettshalterna påverkar sedan i sin tur både hjärt- kärlsystemet, levern, musklerna och bukspottkörteln, förklarar docent Martin Ridderstråle.
Skillnaden mellan feta människor som är friska och feta som får diabetes och hjärt- kärlsjukdomar kan bero på att de har olika varianter av adiponutrin-genen och en del andra gener, tror han. Forskargruppen i Malmö håller därför på att utarbeta en genkarta som ska visa vilka varianter av olika nyckelgener som fungerar som ett skydd respektive en riskfaktor i samband med dessa sjukdomar.
– I framtiden kan en sådan kartläggning av en fetmapatient tänkas få betydelse för behandlingen. Viss medicinering kan till exempel passa bättre för människor med vissa genvarianter. Här öppnas möjligheter för en mer skräddarsydd behandling av varje individ, menar Martin Ridderstråle.
Forskargruppens forskning om adiponutrin-genen beskrivs i en artikel i senaste numret av den internationellt erkända tidskriften Diabetes.

Martin Ridderstråle träffas på tel 040-33 23 03 eller 33 10 00, eller 0733-12 74 57, e-post martin.ridderstrale@med.lu.se. Den vetenskapliga artikeln finns på http://diabetes.diabetesjournals.org/current.shtml.

Ingela Björck, informationsenheten, Lunds universitet