Vetenskapsrådet

Genteknik och växtkraft – svensk växtforskning granskad

Pressmeddelande   •   Sep 09, 2003 16:09 CEST

Kan genteknik rädda skogen vid en klimatförändring? Är genmodifierade grödor lösningen på världens problem med torka och svält? Den internationella expertgrupp som utvärderat svenska forskningsprojekt inom växtfysiologi och växtmolekylärbiologi tror starkt på den moderna genteknikens möjligheter. De efterlyser ökade bidrag till svenska växtforskare och tycker att västvärlden borde ta sitt ansvar för att förse tredje världen med kunskap och nya grödor.

Växters fotosyntes är förutsättningen för liv på jorden. Växter ger oss dessutom medicin, byggnadsmaterial och inte minst mat. En av de metoder som forskarna använder för att ta fram grödor med nya egenskaper är genteknik. Den största skillnaden mot konventionell växtförädling är att det går betydligt snabbare att åstadkomma en förändring och att man till viss del kan nå andra resultat. I rapporten ”International Evaluation of Plant Physiology and Plant Molecular Biology” utvärderas svenska projekt om olika aspekter på bl.a. kvävefixering, växters stressreaktioner och fotosyntesen. (Lista över granskade och betygsatta projekt bifogas.)

Viktig forskning på halvfart

Expertgruppen som genomfört utvärderingen betonar hur viktig växtforskningen är. Svensk forskning inom växtfysiologi och växtmolekylärbiologi har stor potential och flera av de granskade projekten ges höga betyg. Men experterna varnar också för att de låga svenska forskningsbidragen gör att forskningen ofta går på halvfart.
– Det är samma kommentar som vi brukar få i praktiskt taget alla internationella utvärderingar, säger Kåre Bremer, huvudsekreterare naturvetenskap och teknikvetenskap. Staten måste öka Vetenskapsrådets resurser, annars tvingas vi börja avveckla utmärkta forskningsprojekt.

Om rapporten

Utvärderingen ”International Evaluation of Plant Physiology and Plant Molecular Biology” ingår i Vetenskapsrådets rapportserie (nr 2003:6). 28 svenska forskningsprojekt inom växtfysiologi och växtmolekylärbiologi har granskats. Projekten har haft finansiering från Vetenskapsrådet, tidigare Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) eller Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR). Den internationella expertgruppen bakom rapporten består av: Christoph Benning, East Lansing, USA; Barbara Ann Halkier, Köpenhamn, Danmark; Harry J Klee, Gainesville, USA; Jean-David Rochaix, Genève, Schweiz och Anthony Trewavas, Edinburgh, Skottland.

Beställningar

Rapporten är gratis och kan beställas på Vetenskapsrådets webbplats, www.vr.se/publikationer, se länk nedan.

Kontaktpersoner
Brita Beije, forskningssekreterare naturvetenskap och teknikvetenskap
08-546 44 249, Brita.Beije@vr.se

Camilla Jakobsson, informatör naturvetenskap och teknikvetenskap
08-546 44 336, Camilla.Jakobsson@vr.se