Lunds universitet

Giftiga metallers påverkan på vår hälsa

Pressmeddelande   •   Mar 01, 2006 11:15 CET

Giftiga metallers hälsoeffekter är ett stort problem i många delar av världen. EU finansierar nu ett nytt forskningsprojekt som ska studera effekterna av långtidsexponering av låga halter av giftiga metaller. Forskningsresultaten kommer att spridas till näringsliv, organisationer, politiker och andra beslutsfattare.

”Vi kommer att klarlägga betydelsen av giftiga metaller för olika sjukdomar. Genom att undersöka halterna av metaller i blodet hos kvinnor och barn från olika delar av Europa kan vi följa förändringar i tid och även se geografiska skillnader”, säger Staffan Skerfving, professor vid Lunds universitet och forskningsprojektets koordinator.
”Vi kommer exempelvis att studera hur hälsan påverkas av de metaller som avges från avgaskatalysatorer för bilar”, fortsätter han.

Forskningsprojektet, kallat PHIME (“Public health aspects of long-term, low-level mixed element exposure in susceptible population strata”), kommer att fokusera på långvariga lågdosexponeringar och deras samband med viktiga folkhälsoproblem via t.ex. störningar i fosterutvecklingen. Målet är att försöka ta reda på hur stor del av sjukdomsmönstret vid Parkinsons sjukdom, hjärtinfarkt, stroke, benskörhet, diabetes, njursvikt m.m. som har att göra med giftiga metaller i miljön och därmed kan förebyggas. PHIME kommer främst att studera hur utsatta foster, barn och kvinnor är, eftersom de löper störst risk att ta skada (kvinnor tar exempelvis upp mer kadmium är män).

De ämnen som står i fokus är huvudsakligen kvicksilver, kadmium, bly, arsenik, mangan, platina, palladium, rodium och uran samt effekterna av deras samverkan med varandra. Metaller som vi får i oss via t.ex. mat, vatten och luft. Vidare studerar forskarna hur växter tar upp och lagrar giftiga metaller, från exempelvis förorenad jord, för att underlätta framställningen av växter som lagar mindre giftiga metaller och mer hälsofrämjande ämnen, såsom selen, zink och koppar.

Genom kontinuerlig information till och kommunikation med hälso- och miljöorganisationer, näringsliv, myndigheter, politiker och beslutsfattare hoppas PHIME kunna bidra till stärkt utveckling och lagstiftning inom området. Exempel på organisationer som kan använda resultaten för att främja hälsan i världen är Europeiska kommissionen och världshälsoorganisationen WHO, men även nationella och regionala myndigheter inom miljö, hälsovård och livsmedel.

Denna vecka sjösätts forskningsprojektet på den europeiska miljöbyrån (EEA) i Köpenhamn.
”EEA är framför allt intresserade av vilken inverkan låga halter av giftiga föroreningar har på hälsan”, säger professor Jacqueline McGlade, verkställande direktör för miljöbyrån.
”Genom att precisera hur den mänskliga sårbarheten för miljöpåverkan varierar och hur exponeringen varierar geografisk i Europa kan denna forskning bidra till beslutsfattande på vetenskaplig grund”, fortsätter hon.

PHIME engagerar ett nätverk med 31 partner från de flesta medlemsländer i EU, en kandidatstat (Kroatien) samt Schweiz, USA och tre utvecklingsländer (Kina, Bangladesh och Seychellerna). PHIME startar sitta arbete med en kick-off på den europeiska miljöbyrån (EEA) i Köpenhamn 1-3 mars 2006 (http://www.eea.eu.int/).

För ytterligare information, kontakta projektsekretariatet vid Lunds universitet, tel 046-222 01 76, 0705-30 44 46, e-post Phimecoordinator@med.lu.se.

Johanna Sandahl