Örebro universitet

Goda bakterier minskar stressen

Pressmeddelande   •   Apr 25, 2016 13:57 CEST

Pensionärer fick prova att äta ett tillskott med goda bakterier för att bli bättre i magen. Bakterierna gjorde ingen större skillnad för magen men däremot för den psykiska hälsan. 

– Det verkar som om bakterierna påverkar kommunikationen mellan tarm och hjärna på ett positivt sätt, säger Lina Östlund-Lagerström, som skrivit en avhandling i medicin vid Örebro universitet.

300 pensionärer deltog i studien, som är en del av ett större arbete i vilket forskare vid Örebro universitet både undersöker relationen mellan hjärna och tarm och dessutom letar efter nyckeln till ett hälsosamt åldrande.

– Vi vill ta reda på hur tarmen och hjärnan kommunicerar och vilken roll bakterier spelar, säger Lina Östlund-Lagerström.

I det här fallet fick hälften av pensionärerna äta probiotika med lactobaciller. Forskarna hade förväntat sig se skillnad i den gruppen vad gäller den generella maghälsan, mindre diarré och förstoppning till exempel, eftersom tidigare forskningsstudier visat det hos både barn och vuxna.

Förvånade forskarna

– Men det gav ingen större effekt på magen. Vi har funderat på varför och kommit fram till att det kanske inte är lactobaciller som behövs eftersom de är relativt stabila och finns kvar i hög grad i tarmen även hos äldre. Kanske kan en annan sorts bakterie som till exempel en bifido som inte finns i lika höga halter hos äldre göra större skillnad.

Men det som förvånat forskarna är att trots att maghälsan inte påverkades så blev den psykiska hälsan bättre. I delstudien som fokuserar på psykisk hälsa deltog 40 personer, som hade höga stressnivåer. Hälften fick probiotika och hälften fick placebo.

– I den grupp med 20 personer, som var stressade och fick probiotika, sjönk den självrapporterade stressen under studien jämfört med kontrollgruppen. Det hade vi inte förväntat oss.

Nivåerna av serotonin

– Det kan möjligen bero på att bakterierna påverkade till exempel nivåerna av serotonin, som gör att vi mår bra. Men vi måste undersöka avföringsproverna närmare för att få reda på svaret.

Nästa steg är att analysera de biologiska proverna - blod, saliv och avföring - närmare. Men Lina Östlund-Lagerström vill även gå vidare inom andra relaterade områden – som till exempel varför så många barn utvecklar olika former av allergier.

– Vår kost har förändrats radikalt under de senaste 50 åren och vi får inte i oss lika mycket goda bakterier som tidigare. Vi vet inte heller vilken effekt bekämpningsmedel och antibiotikaanvändningen har på vår hälsa. Vad vi kan se är att allt fler barn utvecklar allergier.

För mer information kontakta Lina Östlund-Lagerström:

0735611716, 

Lina.Ostlund-Lagerstrom@oru.se

Örebro universitet är ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd. Här finns cirka 17 000 studenter och 1 200 medarbetare. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik, idrott, restaurang och hotell. www.oru.se