Utbildningsdepartementet

Gott betyg till svensk utbildningspolitik av OECD

Pressmeddelande   •   Sep 17, 2003 10:52 CEST

I utbildningspolitiken har internationella jämförelser en allt större betydelse. Nu offentliggörs Education at a Glance 2003, OECD Indicators (EAG) som är den viktigaste internationella jämförelsen av utbildning mellan länder. Rapporten innehåller ett brett underlag och är välgjord.

– Jag har tagit del av resultaten i OECD: s stora internationella jämförelse av utbildning, säger utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros. OECD har klart visat att Sverige är ett av de länder som gör de största investeringarna i utbildning. Nu ser vi tydligt att detta ger resultat. Fler deltar i utbildning än i andra länder och svenska skolelever ligger i topp i den undersökning om läsning som presenteras.

– Undersökningen ger ett gott stöd för den svenska utbildningspolitiken. Kvalitetsprogrammet för skolan och satsningen på fler lärare är vårt sätt att möta den stora utmaningen att alla elever ska nå målen i skolan.

– Antalet unga med längre högskoleexamen stiger snabbare än i andra länder. Det visar att regeringens stora satsning på högskolan givit påtagliga effekter. Allt fler genomgår forskarutbildning i Sverige vilket befäst Sveriges position som det land som examinerar flest forskare inom OECD, avslutar Thomas Östros sina kommentarer.

I årets EAG lyfter OECD fram att Sverige fortsätter att vara ett av de länder som satsar mest resurser på utbildning. Under andra hälften av 1990-talet ökade de sammanlagda utgifterna, exklusive studiemedel, för utbildning på för-, grund-, gymnasie- och högskolenivå från strax över 5 procent av BNP i början av 1990-talet till 6,5 procent år 2000. I flera EU-länder skedde i stället en minskning av utbildningsutgifterna i förhållande till BNP under andra hälften av 1990-talet. Till detta ska läggas de omfattande subventioner som staten bidrar med i form av avgiftsfri utbildning, generösa studiemedel samt andra stöd och bidrag för studerande. Här intar Sverige tillsammans med Danmark en särställning.

I EAG redovisas resultat från en omfattande undersökning av årskurs 4-elevers läsförståelse som kallas PIRLS, gjord av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). Av de 35 deltagande länderna placerar sig Sverige i topp. OECD skriver: ”Fourth-grade students in Sweden perform significantly higher than their counterparts in all other OECD countries.” Skillnaden mellan högpresterande och lågpresterande elever är betydligt mindre i Sverige än i andra länder i denna studie. En bidragande förklaring till dessa resultat kan vara den höga svenska lärartätheten i skolan. Sverige har färre elever per lärare (undervisande personal) i skolan än genomsnittet för OECD och EU. Lärartätheten i den svenska gymnasieskolan ligger över genomsnittet för OECD och på samma nivå som i grundskolan (omkring 12,8 elever per lärare).

OECD lyfter fram att svenska elever har bättre tillgång till datorer än i de flesta andra länder. I svenska gymnasieskolor finns en dator för var tredje elev medan OECD-genomsnittet är en dator för var nionde elev.

Av stort intresse i de internationella jämförelserna är antalet som fullföljer en längre högskoleutbildning. Nu kan vi konstatera att regeringens medvetna satsningar på högskolan från 1997 har effekt. Bland personer mellan 25 och 34 år ökade andelen med lång högskoleutbildning från 11 procent till 20 procent från 1999. Inom EU hade endast Danmark, Nederländerna och Storbritannien en högre andel av den vuxna befolkningen med lång högskoleutbildning år 2001.

År 2001 utgjorde antalet examinerade från minst treåriga högskoleutbildningar 29,6 procent av antalet personer per årskull. Detta var ungefär i nivå med OECD-genomsnittet, men lägre än i t.ex. Danmark och Finland. Andelen av befolkningen mellan 25 och 64 år med lång högskoleutbildning ökade från 13 till 17 procent mellan 1999 och 2001. Det är en av de största ökningarna i OECD.

Andelen med teknisk och naturvetenskaplig inriktning av samtliga examinerade från treåriga högskoleutbildningar har ökat stadigt i Sverige under flera år. Redan i Education at a Glance 2002 hade Sverige en relativ hög andel, 30 procent, jämfört med andra OECD-länder. Av den senaste rapporten framgår att Sveriges position förbättrats ytterligare. Nästan en tredjedel av samtliga examinerade från minst treåriga högskoleutbildningar år 2001 kom från det tekniska och naturvetenskapliga området. Av OECD-länderna hade endast Korea och Tyskland en högre andel. Genomsnittet för OECD-länderna var 26 procent år 2001 och oförändrat jämfört med året innan.

EAG visar att Sveriges position när det gäller forskarutbildningen stärkts ytterligare. Andelen examinerade i forskarutbildning var 2,7 procent vilket var det högsta uppmätta värdet inom hela OECD-området.

För att ge en mer heltäckande bild av den ekonomiska lönsamheten för ungdomar att utbilda sig beräknar OECD de samlade kostnaderna och intäkterna över tid. På intäktssidan tar de, förutom lägre risk för arbetslöshet, även hänsyn till högre lön och studiemedel. Kostnaderna består av utebliven inkomst under studietiden, kostnader för återbetalning av eventuella studielån samt eventuella skolavgifter. OECDs beräkningar visar att den ekonomiska avkastningen för både män och kvinnor av att genomgå en högskoleutbildning i Sverige låg ungefär i nivå med genomsnittet för andra OECD-länder. I Sverige var avkastningen högre än i Tyskland, Japan och Kanada. Framför allt studiestöd och avgiftsfri högskoleutbildning bidrar till det. Avkastningen var dock lägre jämfört med bland annat Storbritannien, USA och Nederländerna.

Håkan Carlsson
Pressekreterare
08-405 18 89
0708-56 99 56