CEVA Animal Health AB

Gott nytt hundår med lugnande feromoner

Pressmeddelande   •   Dec 20, 2013 12:13 CET

Så minskar du hundens skräck för nyårssmällare

74 % av de tillfrågade hundägarna i en internationell studie bedömde att deras hund är ljudkänslig. Inför nyårsfirandet är det många som går till veterinären för att få hjälp med att hantera hundens skräck för smällare och raketer. En normalstor veterinärklinik skriver ut cirka 15 doser lugnande medel per dag sista veckan innan nyår. Det finns dock alternativ till medicinering. Genom att vara ute i god tid kan hundägaren med kunskap och enkla åtgärder se till att även hunden får en lugn jul- och nyårshelg.

I höstas kom en rekommendation från SVS Smådjurssektionens Normgrupp hos Sveriges Veterinär Medicinska Sällskap. Den betonar vikten av förebyggande och långsiktiga åtgärder vid ljudrädsla hos hund och förordar användande av syntetiska feromoner vid både kortsiktig och långsiktig behandling.

Om hunden redan har en utvecklad ljudrädsla bör man överväga de negativa effekterna som läkemedel kan medföra och väga det mot lidande, ångest och rädsla som hunden förväntas uppleva, meddelar Smådjurssektionens Normgrupp. Vad många djurägare inte känner till är att många läkemedel kan ge biverkningar såsom ökad ljudkänslighet, desorientering och förvirring. Feromonbehandling kan däremot användas utan risk för biverkningar.

Att hundar blir rädda för nyårssmällare är kanske inte så underligt. Himlen exploderar i kaskader av regnbågens färger, och det mullrar och tjuter från alla håll. Det är svårt att avgöra varför hunden mår fysiskt dåligt av smällandet, men en teori handlar om att de med sin goda hörsel får fysiskt ont av de låga frekvenserna i smällandet som vi inte kan höra.

Rädslan förstärks ytterligare om matte och husse visar oro. Djurägaren påverkar hundens beteende genom omedvetna signaler t ex röstläge, kroppsspråk, andningsfrekvens och ögonkast. Blir djurägaren medveten om det egna beteendet när hunden blir stressad kan de hjälpa hunden att förstå att här finns inget att vara rädd för.

Många gör felet att de börjar med att utsätta hunden för det den är rädd för i tron att man på det viset minskar rädslan. Istället bör man börja arbeta med att förstärka hundens självförtroende för att sedan i en lugn och trygg miljö närma sig det den är rädd för. Det ska göras i små doser kombinerat med positiv förstärkning och denna träning bör ske under en förhållandevis lång tidsperiod.

Idag behandlas våra sällskapsdjur med läkemedel i allt högre utsträckning. Enligt Apotekens Service (juli, 2013), som sammanställt försäljningen av antidepressiva läkemedel till sällskapsdjur har det skett en markant ökning av förskrivningen:

År  Försäljning

2009  295 604 exkl. moms

2010  309 447 exkl. moms

2011  384 996 exkl. moms

2012  454 435 exkl. moms

Ca 8 av 10 förpackningar skrivs ut till hundar

I en nyligen utkommen rekommendation (september 2013) från Sveriges Veterinär Medicinska Sällskap, SVS Smådjurssektionens Normgrupp, vars uppgift är att utforma rådgivande normer i etiska och veterinärmedicinska frågor, skriver man:

” Vikt skall läggas vid åtgärder för att minska risken för uppkomst av ångestrelaterade symptom, samt långsiktig behandling av ångest och oro snarare än att medicinera symptom. I de fall läkemedel används ska dessa ges till djuret innan de hunnit uppleva ångest och sedan kontinuerligt till dess stimuli upphört. Feromoner; Adaptil, har visat sig effektivt kunna reducera frekvensen ångestrelaterade symptom i samband med skotträdda hundar och kan användas vid både kortsiktig och långsiktig behandling”.

Rädslan för höga ljud hos hundar är ett utbrett och allvarligt problem. I en internationell studie (2007), där hundägare tillfrågades, bedömde 74 % att deras hund var ljudkänslig. Av dessa var 33 % rädda för fyrverkerier, 32 % rädda för åska och 17 % rädda för skott. En forskare (Beaver, 1999), skriver att det är 90 % risk att en hund med åskfobi även är ljudfobisk och att 87 % av hundar med ljudfobi dessutom har separationsångest. En hund som djurägaren tror endast är rädd för nyårssmällare kan alltså ha en generell ljudrädsla och separationsångest.

TIPS & FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER:

-  Använd lugnande feromoner. Koppla in Adaptil Doftavgivare i det rum som hunden känner sig trygg i och komplettera med ett Adaptil halsband redan före jul.

-  Arbeta även förebyggande med en ljud-cd för att gradvis vänja hunden vid höga ljud, såsom skott, smällare och fyrverkerier.

-  Ignorera själv smällandet och engagera hunden med lek eller annan aktivitet.

-  Bestraffa aldrig hunden när den är rädd, det förstärker känslan av att det finns något att vara rädd för.

-  Pjoska inte med hunden eller försök lugna den när den är rädd eftersom detta belönar det oönskande beteendet.

-  Se till att hunden befinner sig på en trygg, säker och rymningsfri plats när ni misstänker att det kan förekomma smällare och/eller fyrverkerier.

-  Placera hunden i ett välbekant rum. Dra ner rullgardiner och se till att hunden har leksaker och andra välkända föremål omkring sig. Hunden skall inte lämnas ensam.

-  Spela musik. Den behöver inte vara högt uppskruvad så länge det är musik med tydlig takt.

-  Låt om möjligt den rädda hunden vara tillsammans med en orädd hund som den känner och går bra ihop med.

Syntetiska feromoner (Adaptil) hjälper hunden på ett säkert och naturligt sätt. Skulle hunden även behöva läkemedel kan dessa kombineras. Preparatet finns som halsband, spray och doftavgivare. Säljs hos veterinärer, apotek och i zoobutiker. Köpställen och ytterligare tips och råd finns på www.adaptil.se

http://hd.se/skane/2010/12/29/anfakta-och-anamma-blixt-och/

http://www.adaptil.se/Skott-fyrverkeriraedsla/Ljudfiler-till-ljudtraening

http://svf.se/sv/Sallskapet/Smadjurssektionen/Normgruppen/Normer-av-medicinsk-karaktar/Norm-for-behandling-av-ljudradsla/

Beaver B.V. (1999) Canine Behavior: a guide for veterinarians, Philadelphia: Saunders Elsevier.

Limura, K., Mills, D.S. & Levine, E. (2007) An analysis of the relationship between the history of development of sensitivity to loud noises and behavioral sign sin domestic dogs. Proceedings of the 6th International Veterinary Behavior Meeting and European College of Veterinary Behavioral Medicine Companion Animals and European Society of Veterinary Behavioral Ethology, 70-71.

För mer information kontakta:

www.svf.se klicka vidare till Normgruppen smådjur eller till smådjurssektionens hemsida där Normgruppen smådjur också finns www.smadjurssektionen.se.

För information om Adaptil och bildmaterial kontakta:

Annika Kulle
Produktchef OTC, Ceva Animal Health AB
annika.kulle@ceva.com
0766 – 26 37 81 

www.adaptil.se

CEVA Animal Health AB är ett svenskt företag som registrerar, importerar och marknadsför internationellt välrenommerade veterinärprodukter sedan 1991. Det är sedan 2002 ett dotterbolag till CEVA Santé Animale i Frankrike, samt representerar flera andra internationella företag. CEVA är ensamma om att i nära samarbete med internationella forskare utveckla och marknadsföra feromonprodukter till hund och katt på den svenska marknaden. www.ceva.nu

   


CEVA Animal Health AB är ett svenskt företag som registrerar, importerar och marknadsför internationellt välrenommerade veterinärprodukter.Vi är ett dotterbolag till CEVA Santé Animale i Frankrike, som samarbetar samt representerar flera internationella företag. Vi är ensamma om att samarbete med internationella forskare utveckla och marknadsföra feromonprodukter till hund/ katt på svenska marknaden

För mer information kontakta gärna oss:

Tel: 046 - 12 81 00

E-mail:  kontakt@ceva.com

Hemsida:www.ceva.nu