Statens Skolinspektion

Granskning av 40 grundskolor: Låga förväntningar hindrar elevers kunskapsutveckling

Pressmeddelande   •   Nov 01, 2010 11:11 CET

En undervisning som inte utgår från eleverna och lågt ställda förväntningar på elevers förmåga försvårar elevers möjligheter till goda resultat. Skolinspektionens specialstudie av 40 grundskolor visar att rektor och lärare många gånger misslyckas med skolans uppdrag att låta varje elev utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.

– Barn föds med olika villkor som ger dem olika förutsättningar, men skolan kan tillföra eleverna något så att de ändå klarar godkänt. Trots det möter vi alltför ofta, både i denna specialstudie och i vår ordinarie tillsyn, lärare och rektorer som skyller elevers låga kunskapsresultat på orsaker utanför skolan – och sedan nöjer sig med det. En skola som inte tillför något extra återskapar ju bara den segregering som finns i samhället, tvärtemot sitt grunduppdrag, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör Skolinspektionen.

Skolans uppdrag är att ge alla elever förutsättningar och möjligheter att nå minst godkänt. En av de viktigaste förutsättningarna för att alla elever ska kunna utveckla sitt lärande och nå högre resultat är att lärarna har höga förväntningar på dem. Skolinspektionen har därför granskat 40 grundskolor för att se om undervisningen utgår från elevens bakgrund, behov och förutsättningar och om lärarna förmedlar höga förväntningar till eleverna.

Granskningens resultat presenteras i dag på konferensen Skolforum i Stockholm och i en övergripande rapport. Dessutom har varje granskad skola fått ett eget beslut med krav och rekommendationer på åtgärder.

Huvudsakliga slutsatser

Granskningens resultat är inte generella för alla grundskolor i landet, men pekar ut viktiga problemområden och på vad som kan göras för att höja kvaliteten i undervisningen. De slutsatser som Skolinspektionen lyfter fram är i första hand:

  • Låga eller stereotypa förväntningar. Vid över hälften av de granskade skolorna har lärarna och rektorerna för låga förväntningar på eleverna. Istället för att ta ansvar för de låga resultaten söker man förklaringar utanför skolan, som till exempel eleven är omotiverad, klassen är jobbig, man har dålig studietradition i familjen eller på orten. Skolan nöjer sig med att eleverna når nivån för godkänt och misslyckas med uppdraget att låta varje elev utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.
  • Envägskommunikation. Ungefär hälften av skolorna saknar ett reflektivt arbetssätt och aktivitet i undervisningen. Istället för att utgå från att eleverna har något att lära av varandra premieras eget tyst arbete. Undervisningen utmärks av att eleverna självständigt arbetar i sin lärobok eller av lärarens envägskommunikation. Många elever är tysta och passiva under lektionerna.
  • Klassen ses som homogen grupp. I cirka hälften av de granskade skolorna utgår lärarna inte alls eller bara delvis från elevernas egna erfarenheter, bakgrund och intressen i undervisningen.
  • Fyrkantig undervisning. I 24 av 40 skolor anpassar lärarna bara delvis eller inte alls undervisningen efter eleverna behov och förutsättningar. Ofta handlar det om enkla schablonlösningar som att räkna färre eller extra tal i matematikboken.

Även goda exempel

Granskningen visar också goda exempel på skolor där rektor och lärare har höga förväntningar på eleverna och som ger dem det stöd de behöver för en god kunskapsutveckling. Dessa skolor har lyckats med att fokusera på lärarens profession att kunna genomföra en god undervisning som vilar på deras kunskaper som lärare. När dessa lärare talar om eleverna säger de till exempel att de är ”socialt kompetenta, läraktiga och öppna”. Eleverna säger här att de känner sig sedda och omtyckta av lärarna.

Skolinspektionens rekommendationer

Skolinspektionen lyfter fram flera exempel på åtgärder som rektor och lärare kan vidta för att öka elevernas möjligheter att nå goda resultat.

  • Utveckla en trygg relation med varje elev.
  • Ha höga förväntningar på varje elev.
  • Se varje elev som en individ och låt varje elevs bakgrund och erfarenheter vara utgångspunkt för undervisningen.
  • Låt elevernas olikheter vara en tillgång i undervisningen och ge utrymme för gemensamma reflekterande samtal.
  • Samarbeta med andra lärare och genomför ämnesövergripande projekt.
  • Se till att läraren har kunskap om olika arbetsmetoder och sätt att lära.
  • Omfattar årskurs 5 och 9 vid totalt 40 grundskolor, 35 kommunala och 5 fristående, i totalt 32 kommuner: Alingsås, Borgholm, Enköping, Eskilstuna, Eslöv, Göteborg, Haninge, Hedemora, Hudiksvall, Håbo, Jönköping, Kil, Klippan, Kramfors, Kristianstad, Kungsbacka, Köping, Lidköping, Luleå, Malmö, Norrköping, Nybro, Sala, Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Umeå, Vellinge, Vetlanda, Västervik, Örkelljunga, Örnsköldsvik.
  • Grundas på deltagande observation vid omkring 600 lektioner, intervjuer med cirka 280 lärare och 40 rektorer, gruppintervjuer med omkring 250 elever, dokumentstudier.

Skolinspektionens granskning Ladda ned Skolinspektionens rapport och beslut

Skolinspektionens rapport och de 40 skolbesluten kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/ratt-till-kunskap-2010


Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, www.skolinspektionen.se

För information

Ulrika Sutorius,
projektledare,
08-586 082 58

 

Ulrika Palm,
projektledare,
08-586 081 08

 

 

Presskontakt

Carina Larsson,
pressekreterare,
08-586 082 50

 

 

Webbplats

www.skolinspektionen.se