Statens Skolinspektion

Granskning av matematikundervisningen vid 55 gymnasieskolor: Elever lär sig utantill utan att förstå

Pressmeddelande   •   Okt 19, 2010 10:34 CEST

Många gymnasieelever ges inte förutsättningar att verkligen förstå matematik. De riskerar därmed att gå miste om nödvändiga kunskaper för ett framtida yrkesliv och samhällsliv. Det visar Skolinspektionen granskning av matematikundervisningen vid 55 gymnasieskolor.

– De flesta av de 150 lektioner som vi besökt ägnas mest åt mekanisk räkning. Undervisning som tränar problemlösning och matematisk kreativitet får stå tillbaka. Följden blir att elever lär sig regler utantill men ändå inte förstår vad de gör och varför. Det kan leda till att de inte ens reagerar om lösningen är helt orimlig, säger Monica Gillenius, projektledare Skolinspektionen.

Skolinspektionen har granskat 55 gymnasieskolor och tittat på om lärarna följer kursplanerna som de ska. Granskningen visar att flertalet elever vid de granskade gymnasieskolorna inte får undervisning i hela kursen matematik, utan endast i vissa begränsade delar. Många elever är understimulerade och tycker att matematik är tråkigt.

Resultatet av granskningen redovisas i en övergripande rapport. Dessutom har varje granskad skola fått ett eget beslut med krav och rekommendationer på åtgärder.

Många brister men också goda exempel


Skolinspektionens granskning fokuserar på brister och problem, eftersom det är där skolan måste förbättra sig. Men granskningen visar även flera goda exempel där lärare ger eleverna individuella utmaningar och möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor i en kreativ miljö. Gemensamt för dessa är hög kompetens hos läraren om kursplanen, bra samarbete med andra lärare samt medvetna satsningar från skolan på kompetensutveckling i matematikdidaktik.

Huvudsakliga slutsatser


Granskningens resultat är inte generella för alla gymnasieskolor i landet, men pekar ut viktiga problemområden och på vad som kan göras för att höja kvaliteten i undervisningen. De slutsatser som Skolinspektionen lyfter fram är i första hand:

  • Flertalet lärare har otillräckliga kunskaper om kursplanen.
    Kursplanen ger lärarna svag eller obefintlig vägledning. Ett skäl kan vara att kursplanen är svår att förstå och att skolorna lägger för lite tid på att diskutera hur undervisningen ska genomföras. Flertalet lärare litar istället på att läroboken tolkar kursplanen på ett rimligt sätt.
  • Lärare gör det onödigt svårt för eleverna.
    Enskilt arbete med mekaniskt räknande i läroboken dominerar lektionerna och gemensamma samtal om matematiska fenomen får för lite utrymme. Det finns lärare som vill förenkla för eleverna och därför avstår från undervisning som tränar problemlösning och matematisk kreativitet. Tyvärr får det motsatt effekt. Eleverna får sämre möjligheter att utveckla centrala förmågor vilket försvårar deras lärande på längre sikt.
  • Elever får för lite utmaningar.
    Alla elever får inte den utmaning som behövs för att de ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Dessvärre förekommer det att lärare har förutfattade meningar om exempelvis elevers förutsättningar på vissa yrkesförberedande program. Det finns exempel på undervisning som kan beskrivas som ”fördummande” och som leder till att eleverna får problem att förstå och använda matematik både nu och i framtiden.
  • Skillnad mellan resultat på prov och i slutbetyg.
    På i stort sett samtliga skolor är betygsnivån i kursen matematik A högre än resultatet på det nationella provet. Skillnaden visar att det finns brister i skolans kvalitetssäkring av en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning.

Skolinspektionens krav och rekommendationer

För att alla elever ska få den undervisning de har rätt till krävs ett målinriktat och kraftfullt utvecklingsarbete på i stort sett alla granskade skolor. Varje rektor måste ta sitt ansvar för styrning och ledning av undervisningen och lärarna måste ta sitt ansvar för att utveckla innehåll och metoder i undervisningen.

Skolinspektionens granskning

  • Skolinspektionen har granskat 55 gymnasieskolor för att se om undervisningen i Matematik A motsvarar de nationella styrdokumentens krav.
  • Granskningen omfattar totalt 55 gymnasieskolor, 45 kommunala och 10 fristående, i totalt 49 kommuner: Boden, Bollnäs, Borås, Botkyrka, Degerfors, Falkenberg, Falun, Filipstad, Gotland, Göteborg, Helsingborg, Herrljunga, Huddinge, Höganäs, Jönköping, Karlshamn, Karlskoga, Linköping, Ljungby, Lysekil, Malmö, Mariestad, Norrköping, Oskarshamn, Sala, Simrishamn, Skara, Stockholm, Strängnäs, Säffle, Sölvesborg, Tranemo, Trollhättan, Täby, Ulricehamn, Umeå, Vara, Varberg, Vetlanda, Västervik, Växjö, Åmål, Åre, Åtvidaberg, Älmhult, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund, Östhammar.
  • Granskningen grundas på 150 lektionsbesök och djupintervju med respektive lärare, lärarenkät, intervjuer med skolledare och elever, granskning av läromedel, statistik samt litteraturstudier. I underlaget ingår också en specialstudie kring elevers motivation, med hjälp av en enkät till elever och lärare.
  • Granskningen har genomförts i samarbete med Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet och Umeå Forskningscentrum för Matematikdidaktik (UFM) vid Umeå universitet.

Ladda ned Skolinspektionens rapport och beslut

Skolinspektionens rapport och de 55 skolbesluten kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/matematik2010

För information
Monica Gillenius,
projektledare,
08-586 081 44

Presskontakt
Carina Larsson,
pressekreterare,
08-586 082 50

Skolinspektionen
, Box 23069, 104 35 Stockholm, www.skolinspektionen.se