Feministiskt Perspektiv

Grekland: Flyktingläger i parkens skuggor

Pressmeddelande   •   Aug 14, 2015 13:19 CEST

Grekland tillsammans med Italien tar emot tusentals båtflyktingar varje dag. På öarna nära Aten hamnar för det mesta afghaner och syrier. Förhållandena på öarna är hemska, resurserna räcker inte till. Allt fler båtflyktingar som registreras och får papper reser vidare till fastlandet och tältar i parkerna i Aten. Feministiskt Perspektiv har talat med flyktingar i Pedion Areos-parken samt med några av de frivilliga organisationerna som samordnar.

En sen augustieftermiddag i ett 38-gradigt Aten, känns ingången till Pedion Areos-parken i centrala stan som en mystisk skuggkorridor till en annan värld. Svänger en till vänster direkt efter ingången syns ett tältläger, ett litet provisoriskt afghanskt samhälle som tar skydd under trädens skuggor. Små vita och blåa tält, barn som springer omkring, några stående stirrar förtvivlade, vuxna som sitter vid sina tält, fundersamma, trötta och nyfikna observerar förbipasserande.

Utanför ett större vitt tält köar folk till de frivilliga läkarna som tar hand om de sjuka. På ett bord bredvid finns det diverse nödvändigheter, från barnmat till tvål och vatten. Flera afghaner, greker och människor med invandrarbakgrund, läkare, socialarbetare och tolkar hälsar välkomna. De är volontärer. Eleni Petraki, tjänstekvinna från statliga Asylum Service står och talar med folk, lyssnar med omsorg och försöker att hjälpa, långt efter arbetstidens slut, klockan är nästan åtta på kvällen.

Utanför ett tält står en storfamilj bestående av två par och deras barn. Vänliga och med ett leende berättar de att de nyligen har kommit till parken och försöker att anpassa sig till situationen tills det återigen är dags att ge sig i väg.

– Vi kom för fyra dagar sedan till en ö nära Aten. Från Iran och genom Turkiet. En lång och svår resa har vi gått igenom, berättar den äldre mannen i familjen och tittar på sin fru som skakar på huvudet för att bekräfta hur svårt det har varit.

I Iran behandlas afghaner som icke medborgare. Diskrimineringen och rättslösheten står i lagen och polisen behandlar afghanska flyktingar brutalt. De trakasseras av myndigheter och nu för tiden tvingas de åka till kriget i Syrien, säger den yngre mannen.

– Det är iranska staten som behandlar oss afghanska flyktingar illa, folket är inte så dåliga, iranierna själva behandlas illa av polisen. Våra barn får inte utbilda sig i reguljära skolor, vi måste betala för allt som är gratis för andra, trots att vi får mindre betalt och tar de sämre jobben. Och nu hoten om att skickas till kriget i Syrien ovanpå allt annat, allt detta gjorde att vi bestämde oss att fly, trots alla faror.

Den yngre mannen förklarar vidare att de inte kunde tänka sig flytta tillbaka till Afghanistan heller.

– Vi är Hazare, shiiter och förföljs även i vårt eget land, det blir mer riskabelt för varje dag. Men här i Grekland verkar folk mycket snälla. Vi är så förvånade. De visar oss respekt och behandlar oss som folk.

Kvinnorna bekräftar och säger att deras barn har fått så många leksaker att de inte vet vad de ska göra med dem.

Den yngre kvinnan har en dröm och det är därför hon gick med på att flytta, berättar hon.

– Jag vill läsa medicin. I Iran får jag inte göra det eftersom jag inte är iransk medborgare.

Läs hela Sholeh Iranis reportage från Aten

Kontakta redaktionen för pressinloggning!

Feministiskt Perspektiv 
Tegelviksgatan 40 
116 41 Stockholm  

070-772 17 52

feministisktperspektiv.se  
red@feministisktperspektiv.se