Sveriges geologiska undersökning, SGU

Hållbar mineralutvinning – framtiden för gruvnäringen

Pressmeddelande   •   Aug 19, 2013 15:54 CEST

I förra veckan hölls SGA-konferensen, om forskning om mineralresurser för en högteknologisk värld, med nära 700 deltagare i Uppsala. En av konferensens många välbesökta sessioner handlade om hållbarhet inom gruvbrytning och prospektering. I takt med den ständigt ökande globala efterfrågan på metaller, som drivs av såväl teknisk som ekonomisk utveckling, ställer också samhället större krav på gruvnäringen.

- Att sluta bryta metaller är inget alternativ idag, om vi inte vill gå bakåt i utvecklingen. Företagen har tagit stora steg framåt i sitt arbete för att bidra till hållbarhet men det är fortfarande ganska okänt ute i samhället och det finns också mer att göra. Här finns utmaningar och det behövs kunskap och kommunikation, sa Jeremy Richards, professor vid universitetet i Alberta, Kanada, som är redaktör för boken Mining, Society and a Sustainable World.

Närproducerat - positivt också för gruvindustrin?

Fram till år 2011 hade det producerats 10 miljarder mobiltelefoner i världen – nästan två per person. Men ändå är det relativt okänt att varje smartphone innehåller mellan 40 och 60 metaller, och ännu mer okänt varifrån metallerna kommer. Under seminariet diskuterades paralleller med exempelvis livsmedelsindustrin, där närproducerat idag förknippas med något positivt och hållbart, medan raka motsatsen gäller för gruvindustrin.

Produkter från gruvbrytning är efterfrågade, men verksamhetens påverkan på omgivningen väcker många frågor. Michael Harris, teknisk chef på det internationella gruvföretaget Rio Tinto, kom till SGA-konferensen för att berätta om sina idéer och erfarenheter om hur man kan hantera detta.

- Gruvindustrin måste förtjäna rätten till den vinst de gör på gruvbrytning, sade Michael Harris under sin föreläsning vid SGA-konferensen i Uppsala.

Han pratade om hur man kan rehabilitera gruvområden till exempel genom återplantering. Om hur man bör se till att inkomsterna fördelas på ett långsiktigt sätt i närområdet och om hur man bör ta ansvar för sin klimatpåverkan.

- Det är viktigt att gruvindustrins synpunkter hörs av dem som forskar på malmförekomster och av regeringar. Det var därför jag tackade ja till att komma hit, säger Michael Harris.

Han tycker att hela samhället måste samarbeta för att kunna ha en fungerande försörjning av produkter från gruvbrytning. Industrin bör leda en gemensam debatt om hur man ska hantera de moraliska frågorna snarare än att bli tvingad in i den.

- Gruvindustrin kan lära av oljebolagen. Både positiva och negativa erfarenheter. Vi har sett vilken miljöförstöring som kan ske och bör inte upprepa detta, säger Michael Harris.

Flora och fauna bör kartläggas

Han anser att man bör kartlägga områdets flora och fauna innan brytningen startar för att kunna minska och kompensera för miljöpåverkan. Han talar också om hur bolagen bör engagera människorna i närområdet både i arbetet för att återställa miljön och i hur de vill att området ska utvecklas.

- Miljöskydd kostar, men det är också en moralisk skyldighet. Det finns en stor variation i hur gruvbolagen hanterar dessa frågor och det finns utrymme för förbättring, säger Michael
Harris.

Stort ansvar för kunskapsuppbyggnad

- Vi måste komma bort ifrån ”NIMBY – not in my backyard”. Det finns många orsaker till att det av och till råder brist på vissa tekniska metaller på marknaden, geologiska, geopolitiska, ekonomiska och tekniska men också kunskapsmässiga. Många av dessa metaller är egentligen inte alls ovanliga i jordskorpan. Där har de geologiska undersökningarna runt om i världen ett stort ansvar för att bygga och sprida kunskap om tillgångarna inom sina områden, sade Gus Gunn, ansvarig för ekonomisk geologi på Storbritanniens geologiska undersökning och redaktör för boken Critical Metals Handbook som kommer i höst.

– Det här är viktigt för oss. Vi arbetar redan med att bygga den här kunskapen. Den rollen har förstärkts med den nationella mineralstrategi som Sverige antog i februari, säger Per Klingbjer, stabschef på SGU och ordförande i organisationskommittén för SGA-konferensen.

Text
Anna Norberg och Erika Ingvald

Fakta

12th Biennial SGA meeting – Mineral deposit research for a high-tech world gick av stapeln i Uppsala den 12-15 augusti 2013 med SGU som värd. SGA står för ”Society for Geology Applied to Minerals Deposits”, ett internationell organisation för de som forskar om mineralresurser. Konferensen invigdes av statssekreterare Håkan Ekengren och samlade världens ledande forskare på området.

SGU är expertmyndighet för frågor om berg, jord och grundvatten. Vi tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt.