Lunds universitet

Hälsoproblem bland äldre vanligare än vad personalen tror

Pressmeddelande   •   Sep 23, 2008 08:57 CEST

Den kommunala äldrevården är mer inriktad på att ge hjälpa de äldre med olika praktiska behov än av att undersöka deras hälsoproblem. Personalen uppfattar också att hälsoproblem som smärta, yrsel och rörelsesvårigheter är betydligt mindre vanliga än vad de äldre själva rapporterar.

Det är en slutsats av en ny avhandling från Lunds universitet. En annan är att kvaliteten på vården i särskilt boende behöver förbättras. Nästan en tredjedel av de äldre där var missnöjda med både sjukvården och kontakten med personalen.

Avhandlingen är skriven av Staffan Karlsson från Avdelningen för omvårdnad i Lund. Han har i en av studierna intervjuat drygt 150 äldre i fem kommuner i södra Sverige, och sedan jämfört intervjuerna med de behovsbedömningar som gjorts av kommunala biståndshandläggare och sjuksköterskor.

De praktiska behoven av hjälp med hygien, städning etc bedömdes någorlunda lika av personalen och de äldre själva. När det gällde hälsoproblem var däremot skillnaderna större. De äldre rapporterade betydligt oftare om smärta, urininkontinens, yrsel, dålig rörelseförmåga, oro och depressiva besvär.

- Sådana problem förekommer mer sällan enligt personalens bedömning än enligt de äldres egen bedömning. Här finns alltså betydande besvär hos de äldre som aldrig blir upptäckta! säger Staffan Karlsson.

Han ser detta som ett allvarligt problem, dels för att besvären ger en sämre livskvalitet, dels för att de gör vårdbehoven onödigt stora. Det kan ju vara just problemen med smärta, yrsel etc som gör att de äldre behöver hjälp med personlig omvårdnad och vardagssysslor. Om dessa hälsoproblem kunnat behandlas eller lindras, så hade kanske vårdinsatserna ibland kunnat minskas ganska påtagligt.

Att den kommunala äldrevården verkar inrikta sig på symtomen i stället för på deras orsaker tror Staffan Karlsson har två skäl. Det ena är socialtjänstlagens utformning - där talas mest om att ge praktisk hjälp, inte om att utgå från en systematisk hälsobedömning. Det andra är en överdriven respekt för de äldres integritet.

- Somliga drar sig för att fråga om de äldres hälsa. Men om man inte frågar får man ju inte veta något och kan inte heller behandla eller lindra eventuella problem, menar han.

I en annan delstudie har Staffan Karlsson undersökt tillfredsställelsen med vården. Den var högre hos de äldre som bodde kvar hemma, vilket hängde mer samman med deras bättre hälsa och mer självständiga liv än med boendet i sig.

Personer i särskilt boende (sjukhem, gruppboende m m) var mindre nöjda med vården. 22 % ansåg att personalen inte visade tillräcklig respekt och inte upplevdes som lugn och trygg. 33 % var missnöjda med sjukvården, 30 % var missnöjda med umgänget med personalen och 52 % tyckte att de hade otillräckligt inflytande över sin egen vård. Sådana resultat kan inte ses som acceptabla, menar Staffan Karlsson, som anser att personalens kompetens kan förbättras i flera avseenden.

Staffan Karlsson träffas på tel 046-2221832 eller 0703-221832, Staffan.Karlsson@med.lu.se. En engelsk sammanfattning av avhandlingen finns på den första länken nedan, och en.
nedladdningsbar bild på Staffan Karlsson finns på länk nr 2.