Statens folkhälsoinstitut

Hälsosituationen bland de nationella minoriteterna

Pressmeddelande   •   Jan 18, 2010 10:14 CET

Det finns tydliga samband mellan hälsosituationen bland de nationella minoriteterna och exempelvis hög arbetslöshet, känsla av utanförskap, maktlöshet och diskriminering. Större delen av de nationella minoriteterna har en sämre hälsosituation än befolkningen som helhet visar en ny kartläggning.

Statens folkhälsoinstitut har ett uppdrag av regeringen att kartlägga de nationella minoriteternas hälsosituation och lämna förslag på hur det förebyggande och främjande folkhälsoarbetet bland dem skulle kunna bedrivas. En första redovisning är nu klar och kartläggningen har genomförts i samarbete med företrädare för de nationella minoriteterna, Socialstyrelsen och Delegationen för romska frågor.

Resultaten baseras på uppgifter ur den Nationella folkhälsoenkäten när det gäller sverigefinnar, judar och tornedalingar. För samernas hälsosituation ligger longitudinella studier, genomförda av Södra lapplands forskningsenhet och Umeå universitet som grund, och för romerna baseras resultaten på intervjuundersökningar.

Huvudsakliga resultat:
Judar rapporterar en bättre fysisk och psykisk hälsa jämfört med befolkningen som helhet och är mindre ekonomiskt utsatta. Manliga judar rapporterar i högre utsträckning än övriga befolkningen att de blivit utsatta för diskriminering. Judar har ett högre socialt deltagande jämfört med hela befolkningen.

Romernas hälsosituation påverkas av deras livssituation, som kännetecknas av hög arbetslöshet, känsla av utanförskap, maktlöshet och diskriminering. Det bidrar till ett levnadssätt som exponerar dem för ökade risker för ohälsa. Romerna uppger att det förekommer en hög alkoholkonsumtion bland framförallt män och ungdomar. De ser också spelberoende, tablett- och drogmissbruk som ett ökande problem. Romska kvinnor upplever mycket stress, som förknippas med en hög arbetsbelastning i hemmet.

Samernas hälsosituation liknar i stora drag majoritetsbefolkningens, förutom i vissa avseenden som påvisas i flera longitudinella studier. De visar att det inte finns några skillnader i livslängd mellan samer och majoritetsbefolkning. Däremot skiljer sig hälsan åt mellan renskötare och icke renskötare. Renskötande samer löper exempelvis ökad risk för dödsolyckor och självmord. Pågående forskning som fokuserar på den psykiska hälsan bland vuxna renskötande samer och renskötande samt icke renskötande ungdomar visar så här långt att samiska män rapporterar höga värden vad gäller ångest och depression.

Sverigefinnar har sämre fysisk hälsa än befolkningen som helhet och andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är större bland manliga sverigefinnar. Manliga sverigefinnar är i större utsträckning mer stillasittande på fritiden i jämförelse med män i hela befolkningen. Sverigefinnar är i större utsträckning dagligrökare och mer ekonomiskt utsatta än befolkningen som helhet.

Tornedalingar har en något sämre fysisk hälsa än hela befolkningen. Tornedalingar är mindre fysiskt aktiva och mer ekonomiskt utsatta. Kvinnliga tornedalingar uppger i större utsträckning än befolkningen i övrigt att de upplevt sig diskriminerade. Tornedalingar har ett lägre socialt deltagande än befolkningen som helhet.

Nu fortsätter arbetet med att tillsammans med organisationerna för de nationella minoriteterna ta fram förslag till hur det förebyggande och främjande hälsoarbetet kan utformas. En slutrapport i uppdraget redovisas senare.

För mer information:
En redovisning av regeringsuppdraget finns tillgänglig på www.fhi.se.

För ytterligare information:
Saman Rashid, avdelningschef, 063-19 97 70, e-post: saman.rashid@fhi.se
Isis Nyampame, utredare, 063-19 96 94, e-post: isis.nyampame@fhi.se
Johan Landin, pressekreterare, 063-19 96 52, e-post: johan.landin@fhi.se