Riddarhyttan Resources AB

Halvårsrapport jan - jun 2003

Pressmeddelande   •   Aug 20, 2003 09:09 CEST

Nya borrhål under andra kvartalet 2003 i Suurikuusikkofältet (Finland), visar höga guldhalter över betydande bredder och ger värdefullt tonnagetillskott samt ökar tidigare kända mineraliseringars djupgående. o Hög guldhalt och betydande bredd i borrkärna från Huvudförekomsten:
- 7,0 gram guld per ton i en 20,7 m:s kärnsektion
- borrhålet visar att den rikt mineraliserade o B-zonen fortsätta mot djupet och att den kan vara större än tidigare beräknats. Ketolamineraliseringen fortsätter mot djupet. Borrhål som träffar på 210 m:s djup håller:
- 6,1 gram guld per ton i en 12,7 m:s kärnsektion.

Uppnådda mål under första halvåret
Prospektering
Sedan föregående tonnageberäkning publicerades i slutet av 2002 (11,5 miljoner ton* med 5,4 gram guld per ton motsvarande cirka 2 miljoner ounces guld) har borrningarna i Suurikuusikko fortsatt med två borrmaskiner (se nedan). Under första halvåret har 22 hål borrats i Suurikuusikko stråket och tre hål utanför detta. Alla borrhål i Suurikuusikko träffade guldförande zoner. Flera av dessa är rikt mineraliserade över brytbara bredder vilket medför att det totala tonnaget kunnat ökas. Brytningstillstånd
Handels- och Industriministeriet i Helsingfors beviljade i slutet av januari Riddarhyttan tillstånd att bedriva gruvdrift i Suurikuusikkofältet. Då bolaget redan tidigare fått miljötillstånd för att bryta och på plats utvinna guldet från förekomsterna innebär detta att alla tillstånd för att fatta ett investeringsbeslut och påbörja exploateringen därmed är klara. Processkostnader Utvinningen av guld i Suurikuusikko planeras ske genom en rad olika processteg (flotation, biooxidation och lakning). För att minimera miljöpåverkan och reducera driftskostnaderna har Riddarhyttan både utvecklat en ny teknik i biox-processen och en helt ny process för rening av lakresterna, den s.k. ROLB-processen. Sammantaget tyder resultaten av de tester som gjorts på att driftskostnaderna i verket kan reduceras till mellan 10,7 och 10,9 USD/ton (11,85 i den kalkyl som redovisades i april 2003) samtidigt som miljöpåverkan kan reduceras betydligt.

Planerade arbeten andra halvåret 2003
Prospektering
Prospekteringen i Suurikuusikko och dess närområde planeras fortsätta med en delvis annan inriktning än tidigare. För att möjliggöra ett så snabbt brytningsbeslut som möjligt är målsättningen att överföra "inferred resources" i dagbrottspositioner till "indicated resources". För att upprätta en fullständig tredimensionell geologisk modell över berggrunden i den centrala delen av Suurikuusikkofältet har Riddarhyttan under sommaren påbörjat en omkartering av gamla borrkärnor. Avsikten är att denna modell skall öka kunskapen om de guldförande zonernas uppträdande och därmed dels ge ett bättre underlag för den fortsatta prospekteringen dels öka säkerheten i tolkningen av de olika guldförande zonerna. Detta är viktigt för tonnage och haltberäkningarna men framför allt för brytningsplaneringen. Som ett led i detta arbete avser Riddarhyttan också att genomföra en detaljerad uppborrning (fem profiler mellan vilka avståndet är 10 meter) ner till cirka 50 meters djup. Finansiering av gruvdrift Bolagets ledning fortsätter att arbeta med en finansieringslösning för en framtida gruvdrift. Som tidigare redovisats finns i princip tre huvudalternativ: o Att driva verksamheten i egen regi med lån och kapitaltillskott från befintliga och nya ägare. o Att driva verksamheten tillsammans med en delägare/samarbetspartner, som bidrar med kapitaltillskott. o Att sälja hela fyndigheten.

Guldpris och dollarkurs
Värdet på Riddarhyttans aktie är utöver Suurikuusikkoförekomstens storlek och guldhalt beroende av utvinningskostnaderna samt guldpriset och dess framtida utveckling. Guldpriset har sedan januari 2001 visat en mycket klart uppåtgående trend (figur 1). Under första halvåret 2003 har priset varierat mellan 320 och 380 USD per ounce medan det under motsvarande period 2002 låg mellan 280 och 325 USD per ounce. Då kostnaderna vid en brytning till stor del kommer att vara i euros och intäkterna i dollar har även dollarkursen, som under halvåret visat en negativ trend, inverkan på Riddarhyttans aktie.

Resultat av prospekteringen
Under årets första kvartal riktades borrningen i Suurikuusikkofältet huvudsakligen mot: o De djupare delarna av Huvudförekomsten o Ketolaförekomsten o Eteläförekomsten o N. Rouravaaraförekomsten o Centrala Rouravaara Under andra kvartalet har borrningarna i Suurikuusikkofältet och dess närområde fortgått med två borrmaskiner. Den ena har huvudsakligen använts för att undersöka djupare liggande delar av de kända mineraliseringarna. Tre djuphål har borrats mot Huvudförekomsten medan Ketolaförekomstens djupgående undersökts med två borrhål. Den andra maskinen har dels nyttjats för att borra grundare hål i norra delen av fältet (centrala och norra Rouravaara) dels har den använts för undersökningar inom nya områden i närheten av Suurikuusikko (västra Iso-Kuotko).

Ketolaförekomsten
Den sydligaste kända mineraliseringen i Suurikuusikkofältet (Ketola) har under första halvåret 2003 undersökts med fyra borrhål (två nya och två gamla hål som förlängdes). Hittills genomförd borrning visar att mineraliseringen kan följas 280 meter i strykningsriktningen och till ett djup av drygt 200 meter. Kvartal 1 (januari - mars)** Ett tidigare i profil 7535200 borrat hål (02103) som förlängdes träffade på cirka 150 meters djup den guldförande zonen (11,1 meter längs kärnan med 4,9 gram guld per ton). Borrkärnan som representerar mineraliseringen visar att denna består av två rikare sektioner (2,6 meter med 7,9 gram guld per ton samt 6,1 meter med 5,4 gram guld per ton) vilka åtskiljs av en mindre sektion med lägre halt. Hål (03005), som borrades norr om det föregående (profil 7535260), träffade på cirka 170 meters djup den rikare delen av den guldförande zonen. Den 6,6 meter långa mineraliserade kärnsektionen har en genomsnittlig guldhalt på 5,9 gram per ton. Förlängningen av det andra borrhålet (02110 i profil 7535180) träffade den guldförande zonen på cirka 240 meters djup i ett läge under den rikare delen av mineraliseringen. Guldhalten i den mineraliserade kärnsektionen (3,4 meter) är 1,4 gram per ton. Kvartal 2 (april-juni) Det positiva resultatet av borrningen mot Ketolaförekomsten under årets första månader gjorde att ytterligare ett hål borrades under andra kvartalet. Avsikten med dessa var att undersöka den guldförande zonens fortsättning mot djupet i fältstupningens riktning (cirka 45o mot norr). Borrhål 03008 träffade på 210 meters djup i profil 7535260 (figur 2) den guldförande zonen som karakteriseras av en mycket rik (15,6 gram guld per ton) central del (3,9 meter längs kärnan) utanför vilken guldhalten successivt avtar mot mineraliseringens ytterkanter. Hela den guldförande kärnsektionen (det rika centralpartiet + de fattigare kantzonerna) är 12,7 meter och håller i genomsnitt 6,1 gram guld per ton (tabell 1 i bilagan). Borrhålet, som är det hittills djupaste som träffat den rikare zonen i Ketolaförekomsten, visar att mineraliseringen fortsätter mot djupet i fältstupningens riktning och att den, även i dessa djupare delar, håller goda guldhalter över betydande bredder. Eteläförekomsten Eteläförekomsten ligger cirka 250 meter norr om Ketolaförekomsten. Den rikare delen av den guldförande zonen har en längd av 160 meter och har genom hittills gjord borrning påvisats ner till cirka 100 meters djup. Kvartal 1 (januari - mars**) Under första kvartalet 2003 genomfördes en mindre borrningskampanj för att undersöka Eteläförekomsten mot djupet. Borrhål 03003 (profil 7535535) träffade den mineraliserade zonen på 150 meters djup (under den mot norr fältstupande rika mineraliseringen). Genomsnittshalten i den 2,1 meter långa mineraliserade kärnsektionen är 2,9 gram guld per ton. Även i hål 02057, som borrades i profil 7535660, kunde den mineraliserade zonen konstateras. Denna är emellertid, i det läge hålet träffade (170 m under markytan), smal (1,9 m längs borrkärnan) och håller 4,3 gram guld per ton. Kvartal 2 (april-juni) Under andra kvartalet 2003 har Eteläförekomsten ej undersökts med kärnborrning. Huvudförekomsten Huvudförekomsten börjar i dagytan cirka 150 meter norr om Eteläförekomsten. Närmare 80% av tonnaget ("indicated " och "inferred resources") i Suurikuusikkofältet finns i denna förekomst. Den består av ett flertal mineraliserade zoner av vilka de mest betydande
är: Centralzonen, Västra Bzonen,
Kukkelli zonen, Djupzonen, Sydöstra zonen och Sydvästra zonen. Under första halvåret 2003 har de djupare liggande delarna av dessa undersökts med sex borrhål (tre under första kvartalet och tre under andra kvartalet). Kvartal 1 (januari - mars)** Den allt större kunskapen om mineraliseringarna i Suurikuusikkofältet gjorde att ett tidigare borrat hål i profil 7536475 (98015) förlängdes i avsikt att undersöka en eventuell fortsättning av den Västra Bzonen mot norr. Borrhålet, som före förlängningen enbart lokaliserat Centralmineraliseringen blev en fullträff. På 260 meters djup träffade det den rikt mineraliserad zonen (12,0 m längs borrkärnan med 11,1 gram guld per ton). Mycket positivt var också att den Västra C-zonen återfanns i borrhålet. Denna är visserligen smal (2,5 m längs kärnan) men håller 9,0 gram guld per ton. För att undersöka om Västra B-zonen fortsatte ytterligare mot norr (och mot djupet) borrades ett hål (03002) 70 meter norr om det föregående (profil 7536545). Detta träffade den Västra B-zonen på cirka 370 meters djup och visade att denna, även i detta läge, är rikt mineraliserad. Den 11,0 meter långa kärnsektionen håller i genomsnitt 7,9 gram guld per ton. Borrhålet träffade också Djupzonen på 310 meters djup vilket var ytterligare en positiv överraskning då den rikare delen av denna zon, i den aktuella profilen, hade förväntats ligga under borrhålet. Den mineraliserade kärnsektionen (3,9 m) håller 7,6 gram guld per ton. Hål (02063) borrades för att undersöka den nordligaste delen av Huvudförekomsten (profil 7537075). På ett djup av 180 meter träffade det en smal men rik mineralisering (12,3 gram guld per ton i en 2,1 meters kärnsektion). Inkluderas fattigare intilliggande partier blir halten 4,6 gram guld per ton (7,3 meters kärnsektion). Kvartal 2 (april-juni) De positiva resultaten från borrningarna mot Västra B-zonen under första kvartalet gjorde att ytterligare två hål borrades för att i första hand undersöka de djupare delarna av denna zon. Det sydligaste av dessa (02056), som borrades från väster mot öster i profil 7536425, träffade på ett djup av drygt 410 meter den Västra B-zonen (figur 3). Den 2,7 meter långa kärnsektionen håller 6,5 gram guld per ton. Öster om denna och något djupare (430 meter under
markytan) gick borrhålet också
igenom Djupzonen. I borrkärnan representeras denna av två mineraliserade sektioner (4,5 meter med 4,6 gram guld per ton och 3,1 meter med 2,5 gram guld per ton). På drygt 500 meters djup kunde även Centralzonen noteras i borrhålet. På detta djup är emellertid denna, i den aktuella profilen, relativt fattig. Den mineraliserade kärnsektionen (4,8 meter) håller endast 1,2 gram guld per ton. Hål 03006 borrades från väster mot öster 40 meter norr om det föregående (profil 7536465). På ett djup av cirka 300 meter träffade det Centralmineraliseringen som, i det aktuella läget, utgörs av två nära varandra liggande zoner som är 1,9 meter och 1,8 meter (längs
borrkärnan) med 4,7 respektive
2,8 gram guld per ton. Inkluderas mellanliggande svagare mineraliserad del är hela den guldförande kärnsektionen 7,2 meter med en genomsnittlig guldhalt på 2,1 gram per ton. Cirka 350 meter under markytan träffade borrhålet också Djupzonen. Denna representeras av en 6,2 meter lång kärnsektion med 3,6 gram guld per ton. Västra B-zonen (figur 3), som träffades på 380 meters djup, är i detta läge mäktig (20,7 meter längs borrkärnan) och rikt mineraliserad (7,1 gram guld per ton). Inom den mineraliserade kärnsektionen finns en rikare del som håller 12,7 gram guld per ton över 9,0 meter. Det positiva resultatet ger värdefullt bidrag av rikt mineraliserat tonnage på djupet samtidigt som det visar att den rika mineraliseringen i västra B-zonen fortsätter ytterligare mot djupet i den aktuella profilen. Den norra delen av Huvudförekomsten, den s.k. Kukkellizonen, har i profil 7537075 undersökts med ett djupt borrhål (03004). Detta träffade på cirka 450 meters djup den guldförande zonen som representeras av en 6,9 meter lång kärnsektion med 4,0 gram guld per ton. Väster om denna uppträder på mellan 460 och 500 meters djup ytterligare ett antal guldförande zoner. Kärnsektionerna (2,8 och 4,9 meter) från de två rikaste av dessa håller 2,7 respektive 2,3 gram guld per ton. Inkluderas
mellan- och intilliggande fattigare mineralisering uppgår genomsnittshalten i en 15,9 meter lång kärnsektion till 1,6 gram guld per ton. Centrala Rouravaara Det guldförande stråket mellan Huvudförekomsten och Norra Rouravaara (Centrala Rouravaara) undersöktes under 2002 med ett flertal grunda borrhål. Två av dessa (02043 och 02051) träffade mineraliserade zoner (A och B) med intressanta guldhalter över brytbara bredder (pressmeddelande 2002-12-18 och 2002-11-07). A-zonen ligger mitt emellan Huvudförekomsten och Norra Rouravaara medan B-zonen ligger strax söder om Norra Rouravaara och eventuellt kan utgöra en direkt sydlig fortsättning av denna förekomst. De två mineraliseringarna har under andra kvartalet undersökts med tre nya borrhål (03009, 03010 och 03011). Kvartal 1 (januari - mars)** Under första kvartalet borrades tre hål för att undersöka stråket mellan Huvudförekomsten och Norra Rouravaara. Kvartal 2 (april-juni) För att undersöka ett eventuellt samband mellan B-zonen och Norra Rouravaara borrades ett hål
(03009) i profil 7537900. Flera smala (0,7-2,7 meter) relativt svagt mineraliserade (1,3 - 3,7 gram guld per ton) sektioner noterades i borrkärnan. Resultatet tyder på att det finns ett direkt samband mellan de båda mineraliseringarna. Tidigare borrningar har visat att den rikare delen av den mineraliserade zonen i södra delen av Norra Rouravaara ligga mellan markytan och 100 meters djup vilket bekräftas av det aktuella borrhålet. Den sydligaste delen av Norra Rouravaara (B-zonen i Centrala Rouravaara) undersöktes med ett kort borrhål (03010) i profil 7537800 (figur 4). På cirka 30 meters djup träffade detta den mineraliserade zonen (3,1 meter längs kärnan med 1,7 gram guld per ton). Sannolikt träffar borrhålet under den mot söder utspetsande rika delen av zonen. Ytterligare två mineraliserade sektioner noterades i kärnan (0,8 meter med 4,1 gram guld per ton och 2,2 meter med 1,2 gram guld per ton). Borrhål 03011 borrades i profil 7537750 för att undersöka A-zonens eventuella fortsättning mot norr (figur 4). På cirka 100 meters djup träffade borrhålet en smal (0,8
meter) guldförande zon som håller
3,9 gram guld per ton. Ytterligare en mineraliserad zon noterades på 140 meters djup. Kärnan från denna är 9,4 meter och håller 0,8 gram guld per ton (den rikaste sektionen håller 4,8 gram guld per ton och är 0,8 meter). Norra Rouravaara Norra Rouravaara är den nordligaste av de mer betydande mineraliseringarna inom den detaljundersökta delen av Suurikuusikkofältet. Kvartal 1 (januari - mars)** Under första kvartalet borrades tre hål för att undersöka de mineraliserade zonerna mot djupet. Borrhål 02053, som träffar mineraliseringen under den grunda rika södra delen, visade endast en smal och fattig mineralisering (2,0 m längs kärnan med 2,6 gram guld per ton). De två andra hålen borrades mot den mer djupgående norra delen av förekomsten. Borrhål 02065 träffade den mineraliserade zonen på 140 meters djup. Den 8,5 m långa kärnsektionen håller 3,5 gram guld per ton. På cirka 150 meters djup träffade borrhål 03001 den mineraliserade zonen (3,2 m längs kärnan med 3,7 gram guld per ton). Kvartal 2 (april-juni) Den norra delen av Norra Rouravaaraförekomsten har undersökts med ett nytt borrhål (03007) i profil 7538350 (figur 4). På mellan 170 och 180 meters djup träffades två smala (1,0 och 1,3 meter längs
kärnan) svagt mineraliserade (1,1 respektive 2,4 gram guld per ton) zoner. Västra Iso-Kuotko Kvartal 2 (april-juni) Inom ramen för de undersökningar som Riddarhyttan gör i närområdet till Suurikuusikkofältet har geofysiska markmätningar genomförts väster om de kända mineraliseringarna i Iso-Kuotko området. Då dessa visade att det fins två elektriskt ledande stråk (elektromagnetiska anomalier) skyddades dessa med en inmutning. Under andra kvartalet 2003 har två hål (03201 och 03202) borrats mot den västra anomalin medan den östra har undersökts med ett borrhål (03203). I samtliga borrhål kunde omfattande järnsulfidmineraliseringar (svavelkis och magnetkis) noteras vilket förklarar de kraftiga anomalierna. Den omfattande provtagning och analysering av borrkärnorna som gjorts visar emellertid att de sulfidförande zonerna endast håller låga guldhalter (mindre än 1 gram per ton). Resultat och finansiell ställning Koncernens rörelseresultat för första halvårsperioden 2003 blev KSEK -6 678 (-5 626). Resultatet från finansiella poster var KSEK 415 (1 048). Koncernens likvida medel inklusive kortfristiga placeringar uppgick per den 30.e juni till KSEK 20 456 (33 657) och kassaflödet under halvåret uppgick till KSEK - 20 567 (-17 934). Aktiverade prospekteringskostnader för under halvåret genomförda undersökningar inom Suurikuusikkofältet var KSEK 12 802 (10 536). Riddarhyttan-aktien Antalet aktier per den 30: e juni uppgick till 90 000 000. Riddarhyttan hade vid halvårsskiftet 5 554 aktieägare. Cirka 25 % av aktierna hade utländska ägare. Redovisningsprinciper Denna delårsrapport har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 20 Delårsrapportering. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har använts i delårsrapporten som i den senaste årsredovisningen.

http://reports.huginonline.com/914439/121914.pdf

Undertecknande
Göteborg den 20 augusti 2003
Riddarhyttan Resources AB
Styrelsen

För mer information, vänligen kontakta:
Lars-Göran Ohlsson, VD
Telefon: +46 (920) 758 99
Mob: +46 (705) 50 19 48
e-mail: lars-goran.ohlsson@riddarhyttan.se
Alt
Johan Rehnström, Ekonomichef
Tel: +46 (920) 758 97
Mob: +46 (705) 27 51 07
e-mail: info@riddarhyttan.se

Revisorernas granskningsrapport
Denna delårsrapport har inte varit föremål för granskning av bolagets revisorer.

Kommande rapporttillfällen
Kvartalsrapport 3.e kvartalet 2003-11-05
Bokslutskommuniké 2003 2004-02-20

Bolagsinformation
Riddarhyttan Resources AB (publ)
Org nr 556534-7639
Aurorum 30
977 75 Luleå
Sweden
Tel: +46 (920) 758 97
Fax: +46 (920) 758 92
e-post: info@riddarhyttan.se
www.riddarhyttan.se

Det tekniska underlaget i denna rapport har sammanställts av Lars-Göran Ohlsson (Riddarhyttan
Resources) som av Svenska Gruvföreningen är registrerad som "Kvalificerad person". Alla analyser av kärnor från Suurikuusikko har utförts av GTK's laboratorium (accreditationskod T025) och analyserna från Västra Iso- Kuotko har utförts av ALS CHEMEX (ISO 9002).

Riddarhyttan Resources AB är ett prospekteringsbolag med förekomster av ädelmetaller i de Nordiska länderna. Företagets primära affärsidé är att genom prospektering eller köp förvärva nya förekomster som genom detaljprospektering kan förädlas till brytvärda malmer. I förekomsten vid Suurikuusikko (Finland), som är Riddarhyttans mest avancerade projekt, uppgår tonnaget (57 % "indicated" och 43 % "inferred resources", cut-off 2g/t Au) till 11,5 miljoner ton med 5,4 gram guld per ton (Cirka 2 miljoner ounces guld).

* "Indicated" och "inferred resources"
** Analyser av mineraliserade sektioner under första kvartalet redovisas i årets första kvartalsrapport.