Folkpartiet

Hamilton: Sverige litet mindre alliansfritt

Pressmeddelande   •   Dec 10, 2003 14:27 CET

Carl B Hamilton (fp) om Sveriges ”nya” alliansfrihet:
Sverige litet mindre alliansfritt

Sammantaget gör skrivningarna i EU:s konferens om den framtida konstitutionen beträffande ”närmare samarbete i fråga om ömsesidigt försvar” och ”permanent strukturerat samarbete” Sverige till ett litet mindre alliansfritt land. Det är välkomna små steg i rätt riktning.

Inhemsk beslutsprocess
Dock, definitioner och beslut om Sveriges säkerhets- och försvarspolitik bör beslutas om i en inhemsk beslutsprocess, dvs i riksdagen, och inte i förhandlingar med andra länder. Därför bör regeringen, efter obligatoriska samråd i EU-nämnden och när IGC-förhandlingen är klar, i denna betydelsefulla fråga gå till riksdagen med en skrivelse i vilken den redogör för sin syn på Sveriges säkerhets- och försvarspolitik framdeles. Även om partierna kan vara oeniga om annat i sammanhanget bör dock partierna vara eniga beträffande behovet av en aktuell redogörelse i form av en skrivelse (med motionsrätt!) till riksdagen om försvars- och säkerhetspolitiken.

Strider mot militär alliansfrihet?
Strider de nya IGC-texterna mot ”militär alliansfrihet”? Svaret är: Det bestämmer vi själva. Tycker Sveriges riksdag att den nya skrivningarna är förenliga med svensk alliansfrihet, ja då är skrivningarna förenliga med svensk alliansfrihet. Begreppet saknar entydig definition och är varken av Gud eller Naturen givet. Samtidigt är det fullständigt klart att EU-samarbetet för varje år binder in Sverige mer och mer i samarbetet. Det är bra och välkommet.

Frågan om alliansfriheten hotas kan ses från andra hållet: Andra EU-länder, som inte är alliansfria, betraktar militär alliansfrihet som uppladdning inför ett potentiellt svek, en brist på solidaritet och som del av en politik syftande till att plocka russinen ur EU-kakan. Skälet är enkelt.

Politisk allians sedan 1995
Sverige deltar sedan snart nio år i det mycket omfattande samarbetet inom EU. Nyligen bekräftade riksdagen sitt stöd genom uppslutningen bakom förslaget till EU:s mål och grundläggande värderingar i EU:s konstitution. Sverige vill dock inte med vapen i hand försvara dessa mål och grundläggande värderingar annat än för egen del. En smula paradoxalt vill dock riksdagsmajoriteten att EU:s utrikespolitik bör bli bättre sammanhållen än idag. Sverige och övriga EU-länder har en gemensam yttre gräns, och vi samarbetar allt mera om gränsöverskridande brottsbekämpning och rättsligt samarbete. Vi samordnar i EU vår nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik, och har en gemensam konkurrenspolitik och handelspolitik. Vi arbetar gemensamt mot gränsöverskridande miljöproblem, osv. Sverige har som alla andra medlemsländer direktvalda ledamöter till EU:s parlament.

Det blir mot denna bakgrund ett svek och bristande solidaritet att vårt land ena dagen är moraliskt och i sakfrågor djupt sammanflätat med EU-länderna, men nästa dag är inställt på att kunna svika våra samarbetspartners i den europeiska familjen om det skulle komma till det allra viktigaste problem som ett land kan råka ut för ett hot mot dess överlevnad. Skulle Sverige, till skillnad mot andra EU-länder, luta sig tillbaka och hänvisa till FN-stadgan och inte vilja göra åtskillnad på om det hotade landet är EU-medlem eller inte? Nej, så långt i kallsinnighet är regeringen inte beredda att gå utan säger sig vilja tillämpa en mer långtgående EU-solidaritet i sådana situationer.

Med backspegeln som kompass
Det är spänningen mellan orden (”militär alliansfrihet”) och handlingarna (den år efter år pågående inbindning av Sverige med övriga Europa) som gör Sveriges alliansfria linje anakronistisk. Den bör i riksdagen snarast ändras till Nato-medlemskap. Militär alliansfrihet är kanske trovärdig som inrikespolitisk doktrin av politiker som likt försvarsministern föredrar tystnad i debatten (DN 2/12), men inte som EU-medlemmen Sveriges faktiskt förda utrikespolitik.

Regeringen och de partier i Sveriges riksdag som står bakom den rådande doktrinen om militär alliansfrihet bör som ett minimum helhjärtat acceptera tanken att Sverige, även om det är militärt alliansfritt, i ett läge när ett annat EU-land angrips, i likhet med Finlands hållning, både skall ha beredskap, vilja och förmåga att solidariskt hjälpa till.

Nato-medlemskap
Folkpartiet liberalerna är för sin del förespråkare av ett omedelbart svenskt Nato-medlemskap. Nato bör fortsätta att vara grunden för EU-ländernas försvar även när EU:s roll vidgats i det nya fördraget. Liksom Nato-länderna vill vi inte att dubbla strukturer byggs upp, och vi ser mycket hellre att Frankrike blir Nato-medlem än att Europas Nato-länder går med i ett EU-försvar. USA:s medverkan är avgörande för ett fullgott skydd av den skandinaviska halvön och Finland.

Bild på Carl B Hamilton för fri publicering finns på:
http://www.riksdagen.se/folkvald/ledamotr/ledamot/CarlBHamilton.htm

Carl B Hamilton
Riksdagsledamot (fp)
0708 - 34 57 36

Niki Westerberg
Pressekreterare (fp)
070 - 937 1525