Europaparlamentet

Hans-Gert Pöttering anger riktlinjerna för sitt mandat

Pressmeddelande   •   Feb 13, 2007 16:57 CET

Europaparlamentets nye talman Hans-Gert Pöttering fokuserade i sitt tal den 13 februari på försvaret av Europas värden och skapandet av ett medborgarnas Europa, vikten av reformer för ökad demokrati och parlamentarism och för ett främjande av dialogen mellan kulturerna både i EU och internationellt. Rådets tjänstgörande ordförande och kommissionens ordförande närvarade liksom tio av Europaparlamentets tidigare talmän.


Hans-Gert Pöttering, som valdes till Europaparlamentets nye talman den 16 januari 2007 presenterade tisdagen den 13 februari formellt sitt program och sina prioriteringar. I kammaren fanns utöver rådets tjänstgörande ordförande Tysklands förbundskansler Angela Merkel och kommissionens ordförande José Manuel Barroso tio av Europaparlamentets tidigare talmän, däribland Simone Veil (LDR, FR) som valdes till talman för första gången folkvalda Europaparlamentets 1979.

EU:s historia och kontinuitet
Pöttering inledde med att säga att Europaparlamentet bytt talman i mitten av sin lagstiftningsperiod d.v.s. efter två och ett halvt år sedan det första direkta parlamentsvalet i juni 1979 och påpekade att detta motsvarade fem ordförandeskap i rådet – för den innevarande perioden Tyskland, därefter Portugal, Slovenien, Frankrike och Tjeckien.

- Vårt parlament måste axla ett stort ansvar under en period då den europeiska integrationen har nått långt men ännu inte avslutats, utan faktiskt står på spel till följd av det konstitutionella fördragets tillfälliga nederlag i Frankrike och Nederländerna.

Pöttering betonade att den största segern är att Europa inte längre är delat. Pöttering hänvisade till krisen i EU under 1980-talet som sedan följdes av inrättandet av den inre marknaden och den gemensamma valutan och utvecklingen av Europaparlamentets befogenheter.

- Erfarenheten visar alltså att vi kan uppnå resultat, när vi verkar för att ena vår kontinent och samtidigt bevara dess mångfald. Beslutsamhet behövs om vi ska lyckas och medborgarnas stöd. De måste tillsammans med sin känsla av samhörighet med hembygden och fosterlandet – även känna sig som européer och vara medvetna om vad som förbinder dem. Gemenskapsandan och vi‑känslan är nödvändiga förutsättningar för vår gemensamma framtid. Att få människorna att förstå detta är kanske den största uppgift som vi tillsammans måste klara av och vi måste stå i EU-medborgarnas tjänst.

Pöttering hänvisade sedan till de europeiska rötterna som återfinns i den grekiska filosofin, den romerska rätten, det judisk-kristna arvet, upplysningen. Hit hör dock också de tragiska europeiska inbördeskrigen och 1900-talets människoföraktande totalitära ideologier. Efter 1945 ledde EU:s grundare och deras mod Europa in på förlåtelsens och försoningens väg, sade han. De europeiska värdena bygger i grund och botten på människans värdighet.

- I våra praktiska politiska åtgärder bör vi alltid arbeta för människans värdighet, och jag skulle vilja uppmana oss alla att slå vakt om människovärdet och de mänskliga rättigheterna överallt i världen, sade Pöttering.

Försvar av EU:s värden
Pöttering efterlyste ett partnerskap med ett demokratiskt Ryssland, men sade att parlamentet förväntar sig insatser från de ryska myndigheternas sida för att de som mördade journalisten Anna Politkovskaja, ska få sitt rättmätiga straff. Nazismen eller den sovjetiska kommunismen hade inte kunnat betvingas utan Förenta staterna, fortsatte han, men våra amerikanska vänner måste påminns om att Guantànamo inte stämmer överens med våra europeiska principer för ett rättssystem. Pöttering kritiserade också Iran och sade att Europaparlamentet värnar om människolivet och sade att den president som bestrider förintelsen måste bemötas med beslutsamhet för att vi inte ska drabbas av en ny fasansfull förintelse.

- När det gäller Israel och Palestina förenas de av samma värdighet. Därför försvarar vi såväl Israels rätt att existera som det palestinska folkets rätt att leva i en egen stat, sade han.

Europaparlamentet försvarar människovärdet och de mänskliga rättigheterna och är fast övertygat om att dödsstraffet går stick i stäv mot dem. Jag vill uppmana oss alla, EU:s institutioner och medlemsstaterna, att genom arbetet i FN kämpa för att avskaffa dödsstraffet.

Pöttering citerade sedan Louise Weiss, som var ålderspresident för det första direktvalda Europaparlamentet 1979. Louise Weiss sade att vi i EU aldrig får glömma, att vi samtidigt är både arvtagare och förvaltare: arvtagare till en tankevärld och samtidigt förvaltare av den världen för kommande generationer. I början, efter andra världskriget, fick tanken om Europa sin kraft ur strävan efter fred och frihet. Därefter blev ökat välstånd och social utjämning det enade Europas mål och drivkraft. Fortfarande finns en strävan efter säkerhet, exempelvis inom kampen mot terrorismen.

- Till strävan efter säkerhet hör även uppgiften att skapa arbetstillfällen och social trygghet, fortsatte Pöttering. EU måste utforma den genom att stärka vår konkurrenskraft och samtidigt bevara vår europeiska samhällsmodell. Pöttering nämnde också kampen mot klimatförändringarna, EU:s gemensamma energiförsörjning och en gemensam invandringspolitik som tar hänsyn både till de mänskliga rättigheterna och nödvändigheten av integration i vårt samhälle. Om vi vill leva i säkerhet i Europa måste vi engagera oss som parter för världssäkerheten, i alla avseenden.

Ett EU med självförtroende
Pöttering sade att det är EU:s gemensamma uppgift att förbereda framtiden på ett så hållbart sätt att den är säker för våra barn och barnbarn.

- För detta behöver vi ett nytt uppvaknande, för ett bättre Europa, för ett starkare och mer framtidsinriktat Europa. Det som vi emellertid behöver mest av allt är ett Europa som tror på sig självt, som får sin kraft ur sina värderingar och som vill och kan vara en tillförlitlig internationell partner.

Medierapporteringen
Pöttering framhöll sedan mediernas roll när det gäller att förmedla Europa till människorna. Han tackade alla korrespondenter och journalisterna i Strasbourg, men vädjade också till de nationella medierna, särskilt de privata och offentlig-rättsliga TV-företagen, om att de ska ge sitt bidrag till en europeisk offentlighet.

- Det ligger inte i tidens anda att framställa det europeiska enandet enbart ur nationella perspektiv. Jag vill be de nationella TV-bolagen att öppna sina studior för europeiska teman och att också bjuda in Europaparlamentets ledamöter som samtalsparter.

Pöttering efterlyste en ny pakt mellan de europeiska medborgarna och deras politiska institutioner i Europeiska unionen.

- I samband med förslag till EU-rättsakter borde vi alltid fråga oss: Gagnar de människan och miljön? Är de nödvändiga med hänsyn till subsidiaritetsprincipen? Stärker de vår konkurrenskraft? Minskar de byråkratin och kostnaderna? Bara om dessa frågor kan besvaras positivt bör vi i Europaparlamentet skrida till verket som lagstiftare.

Vidare föreslog han att EU inrättar ett pris eller en utmärkelse för den unga generationen och att ett dynamiskt museum inrättas som redogör för EU:s historia.

Konstitutionen och EU:s framtid
Pöttering påpekade att det konstitutionella fördraget stärker både Europaparlamentet och de nationella parlamenten och är ett tillskott till parlamentarismen och demokratin. Han betonade också att det kommunala självstyret som en grundval för vår demokratiska ordning i EU för första gången erkänns. Kompetensordningen definierar behörighetsfördelningen inom unionen.

- Jag förstår inte dem som å ena sidan kritiserar ”Bryssel” – något som det ofta finns skäl att göra, precis som man kan kritisera den nationella politiken – men som å andra sidan avvisar det konstitutionella fördraget, alltså just det medel som ska bidra till att avhjälpa och korrigera de brister som fastställts. Vi får inte låta någon tvekan uppstå: Europaparlamentet står bakom det konstitutionella fördraget. Vi vill bidra till att fördragets innehåll och avsnittet om värden blir en rättslig och politisk realitet. Syftet bör vara att det centrala innehållet i EU:s konstitutionella fördrag kan genomföras fullt ut före nästa val till Europaparlamentet i juni 2009.

Pöttering erinrade om att alla 27 regeringar undertecknat det konstitutionella fördraget, men sade också att man naturligtvis måste respektera folkomröstningarna. Han varnade dock för splittringar om regeringsskiftena i ett land medför att det som avtalats inom EU ifrågasätts. Då kommer inte enbart de nationella samhällena att delas, utan även vår kontinent, som redan är komplicerad, att bli allt mer handlingsförlamad.

Pöttering sade sedan att han torsdagen den 15 februari ska lägga fram ett förslag till en omfattande översyn av Europaparlamentets arbete för de politiska gruppernas ordförande.

Interkulturell dialog
- Europas framtid är i hög grad beroende av hur vi kan skapa en harmonisk samexistens mellan kulturerna och religionerna i Europeiska unionen och med våra grannar, framför allt i den arabiska och islamska världen. Vi måste därför medverka till att dialogen mellan kulturer och religioner blir Europas kännetecken.

Pöttering sade att Europaparlamentet måste uppmuntra och stödja exempel från det europeiska civila samhället som åtagit sig att upprätthålla dialogen mellan kulturerna. Dialogen måste grunda sig på tolerans och sanning.. Han sade att han personligen har för avsikt att besöka EU:s arabiska grannstater och i samband med sina besök i EU-länderna försöka få igång en dialog med etniska minoriteter och särskilt med unga människor. Han framhöll Europa-Medelhavsforumet för dialogen med Mellanöstern, medräknat Israel och den arabiska världen, som en viktig institution för detta ändamål.

Parlamentarism
Slutligen sade Pötteing att det är ledamöternas gemensamma uppgift att stärka den europeiska demokratin och den europeiska parlamentarismen, i samarbete med de nationella parlamenten. Han påminde om att det i slutet av hans mandat är tid för nya val till Europaparlamentet.

- Om vårt arbete är övertygande och om man även i medlemsstaternas huvudstäder talar gott om EU, kommer valdeltagandet åter att öka inför detta val. Det målet bör vi försöka uppnå.

Rådets ordförande
Tysklands förbundskansler Angela MERKEL framhöll Pötterings långa erfarenhet som ledamot sedan 1979.

- Du har varit med och påverkat utvecklingen och bidragit till Europaparlamentets ökade inflytande.

Som exempel på att Europaparlamentet är mer framåtblickande än rådet nämnde hon Reach, tjänstedirektivet och EU:s budgetplan. Även Merkel sade att ordförandeskapet har som mål att konstitutionen ska vara i kraft till 2009. Det är viktigt för medborgarnas tro på unionen. EU 27 behöver denna reform för att kunna fungera. Och väljarna måste veta var valen rör sig om. Merkel underströk att det behövs en fungerande inre marknad för energin, med bindande mål så att samma regler gäller för samtliga medlemsstater. Energi och utrikespolitiken hör delvis ihop och hon hoppades på ett partnerskap med Ryssland.

Vidare sade hon att bättre lagstiftning behövs och vädjade om Europaparlamentet stöd.

- Att endast ha färre regler är inte lösningen, men vi måste minska byråkratin. Regler kan vara effektiva utan att åtföljas av komplicerade formulär.

Hon anslöt sig avslutningsvis till Pötterings ord om vikten av interkulturell dialog och kampen för mänskliga rättigheter i världen. Hon sade att finns höga förväntningar på EU i Mellanöstern. EU har ju lyckats överbrygga sin delning, sina konflikter och måste kunna bidra till en lösning på konflikten i Mellanöstern.

Kommissionens ordförande
Kommissionens ordförande José Manuel Barroso ägnade inledningen av sitt tal åt den interkulturella dialogen som är temat för nästa europeiska år 2008. Han uppgav att ett brett samråd har inletts med bl.a. religiösa trossamfund. Han nämnde sedan 50-årsdagen av Romfördraget och den kommande förklaring som ska antas i Berlin.

- Förklaringen måste både utgöra en bekräftelse på vad unionen är och vilka mål den har för framtiden. EU måste visa på resultat för att övertyga sina medborgare.

Barroso efterlyste ett europeiskt partnerskap för att främja konkurrenskraften och sysselsättningen, bekämpa klimatförändringarna och verka för fred internationellt. Vi måste skapa förtroende och tillförsikt hos medborgarna. Pakten ska ske med respekt för maktdelningen och i viss mån i trots mot ideologiska skillnader.

Även Barroso påminde om att alla medlemsstater undertecknat fördraget och att de därmed har ett ansvar gentemot övriga medlemsstater, EU:s institutioner och medborgare i övriga medlemsstater. Sammanhållning är nödvändigt för vår trovärdighet. Detta gäller även i kampen mot miljöföroreningen och klimatförändringarna.

Politiska grupper
Joseph DAUL (EPP-ED, FR) talade också om vikten av ett enat och integrerat EU, nära sina medborgarna men öppet mot omvärlden.

- Vi måste vara konstruktiva och visa prov på större entusiasm. Vi har faktiskt redan åstadkommit mycket. Jämför med andra regioner i världen! Euron är bland mycket annat en klar framgång.

Daul sade att hans grupp delar talmannens prioriteringar.

- Vad vill medborgarna ha? Större frihet, större trygghet och säkerhet, arbete och miljöskydd och en stärkt kamp mot klimatförändringarna, gemensam energipolitik där inga energikällor utesluts som kan stärka vårt oberoende. EU bör också undersöka lösningar som kan gagna jordbruket.

Martin SCHULZ (PSE, DE) instämde med mycket av det som sagts om behov av reformer i EU, Nicefördraget är inte en realistisk grund för EU:s framtid. Interkulturell dialog är viktigt, fortsatte han, för det etniska hatet ökar, liksom religiös intolerans och territoriella anspråk. EU är ett prov på motsatsen och vi han sprida våra värden, sade han.

Även om Schulz tillstod att dagens debatt var lyckad är det skillnad på högtidliga möten och vardag. Det är de beslut vi fattar och genomför som verkligen räknas. Schulz påpekade att diskontinuiteten är ett problem i rådet i och med det roterande ordförandeskapet. Diskontinuitet uppstår också när det finns motsägelser mellan gemensamma åtaganden i högtidliga deklarationer och snäva nationella ekonomiska intressen.


Graham WATSON (ALDE, GB) betonade Pötterings långa erfarenhet och starka engagemang.

- EU:s utveckling och djupgående förändringar tillhör dagens utmaningar med stora migrationsströmmar, klimatförändringar och internationell brottslighet och terrorism. EU kan hantera detta om enighet skapas.

Pöttering måste visa prov på ledarskap, ansåg även Watson, som efterlyste samarbete med nationella parlament för att man gemensamt ska granska den verkställande makten på EU och nationell nivå. För Europaparlamentets räkning efterlyste han sammanträden varje vecka, och omröstningar som inte går ut på att flytta kommatecken och väga ord i hundratals ändringsförslag, utan som befattar sig med de verkligt politiska frågorna.

- Ni måste visa ledarskap och föra EU framåt uppmanade han både Pöttering och Merkel..

Brian CROWLEY (UEN, IE) sade också att Pöttering alltid vakat över Europaparlamentets befogenheter och rättigheter och välkomnade att han nu satt upp en ambitiös politisk agenda för de kommande två och ett halvt åren. Vi måste veta var varifrån vi kommer i EU och samtidigt blicka framåt, sade han.

Crowley välkomnade det faktum att rådet och kommissionen fanns i kammaren. Ibland uppstår ju konflikter med medlemsstaterna som försvarar nationella intressen medan vi kämpar för det allmännas bästa, och medborgarnas intressen, sade han. Slutligen gladde han sig åt planerna om att satsa mer på ungdomarna.

Monica FRASSONI (De gröna/EFA, IT) betonade att Europaparlamentet ska delta i den europeiska debatten och bidra till att ta EU ur den konstitutionella debatten. Det räcker inte med att som Merkel och Pöttering säger rädda de viktigaste delarna.

- Europaparlamentet bör ha en självständig ståndpunkt och inte ge avkall på sin rätt att delta i utformningen av den slutgiltiga texten, insisterade hon.

Ordet tolerans ansåg hon innebära risker. Det får inte leda till acceptans av oacceptabla saker p.g.a. av ekonomiska intressen som i EU:s relationer med Ryssland exempelvis, eller CIA:s olagliga metoder, unilaterala preventiva krig o.s.v.

Hon beklagade att frågan om Europaparlamentets säte inte alls berörts.

- Jag hoppas att du och de politiska grupperna har mod att ta upp frågan om Europaparlamentets säte till debatt.

Slutligen sade hon att hon hoppades att Europaparlamentet skulle bli grönare, både politiskt och praktiskt. Vi använde för mycket bilar, elektricitet till belysning m.m.

PÖTTERING inflikade att han övervägt att beröra frågan om Europaparlamentets säte, men valt att utelämna det.

Francis WURTZ (GUE/NGL, FR) sade att det finns mycket som bör göras före valen 2009, GUE/NGL är inte överens om alla mål som Pöttering anger, men parlamentet bör sända ut positiva signaler till medborgarna. EU måste slå vakt om den sociala modellen. Många har intrycket av att EU inte skyddar mot globaliseringen utan snarare ökar misären. Wurtz nämnde avregleringen av postsektorn som en känslig fråga som snart kommer upp.

Han efterlyste en ny pakt mellan medborgarna och institutionerna, men då måste den nya författningens utseende ändras och för detta fordras en ny debatt.

Slutligen sade han att Mellanöstern är en viktiga fråga där hans grupp stöder Pötterings initiativ. Wurtz hoppades att tillsättningen av den nya nationella regeringen i Palestina ska leda till att EU:s blockad av medel kan hävas.

Jens-Peter BONDE (IND/DEM, DK) ansåg att Pöttering borde kosta på sig en folkomröstning i Tyskland om konstitutionen. Mer än hälften av alla lagar i Tyskland kommer redan från Bryssel, sade han och undrade om medborgarna verkligen vill att detta ska öka. Bonde nämnde sedan den bortåt "3 000 hemliga arbetsgrupper i kommissionen som tar fram lagförslag under inflytande av 15 000 lobbyister till förfång för nationellt parlamentariskt arbete." Han beklagade vidare att EU:s jordbrukspolitik tar död på familjejordbruken.

Det har uppnåtts mycket små segrar när det gäller öppenhet i EU. Alla lagar ska kunna ändras av de folkvalda eller av nästa regering i en medlemsstat, ansåg Bonde.

Bruno GOLLNISCH (ITS, FR) sade att Pöttering talangfullt presenterat ett program mer värdigt rådet eller kommissionen eftersom parlamentet i princip bör visa prov på större mångfald. Folkomröstningarnas resultat är inte en slump. Vad man måste fråga sig är varför medborgarna inte vill ha konstitutionen.

Gollnish sade att det intellektuella och religiösa arv som Pöttering hänvisade till ersatts med hedonism och en dogm om mänskliga rättigheter med variabel tillämpning i världen.

- Det finns ett lapptäcke av nationella regelverk som EU tvingar in i ett detaljerat gemensamt regelverk, är detta romersk rätt? frågade han vidare. EU är et unikt område där nationernas jämlikhet ska råda. Vi behöver ingen EU-superstat för vår säkerhet eller för industriellt samarbete. Detta skyddas via folkrätten. EU bör ha ett annat syfte, ansåg han.

Irena BELOHORSKÁ (GL, SK) påminde om att EU har 27 medlemsstater och ett nytt fördrag behövs. Tyskland måste verka för detta. Hon efterlyste förändringar i Europaparlamentets arbetsordning så att inte de två stora grupperna dominerar arbetet helt och hoppades att Pöttering ska göra de små grupperna mer delaktiga. Hon kritiserade också tillsättningen av tjänster i Europaparlamentet, som hon menade inte alltid sker efter meriter. Överkvalificerad personal finns på många tjänster till följd av rådets besparingar, sade hon.


13.2.2007

Ref.: 20070208IPR02888
Kontakt:
Pernilla Jourde
Redaktion & information
E-postadress : press-sv@europarl.europa.eu
Telefonnummer i Bryssel : (32-2) 28 43411 (BXL)
Telefonnummer i Strasbourg : (33-3) 881 72420 (STR)