Hushållningssällskapet

Hem- och konsumentkunskap ger kunskap för livet

Pressmeddelande   •   Apr 15, 2009 16:54 CEST

Inom ämnet Hem- och konsumentkunskap (HK), studeras bland annat mat och måltider, konsumentekonomi och miljö. Det är kunskaper vi behöver och använder varje dag, livet igenom. Idag har ämnet 0,75 % av all utbildningstid i grundskolan och ingen tid alls på gymnasienivå. Det är tre veckors utbildning på tolv skolår. Nu är det dags att ändra på detta.

Hushållningssällskapet anser det nödvändigt att Hem- och konsumentkunskap ges mer utrymme i grund- och gymnasieskolan. Öka undervisningstiden från 0,75 % till minst 5 %, alltså från tre veckor till fyra månader. Då skulle vi kunna göra skillnad för framtidens konsumenter.

Varför?

Det handlar inte bara om ett samhällsansvar skolan måste ta. Det handlar om att i större utsträckning öka medvetenheten hos våra barn och ungdomar kring den egna hälsan, jämlikhet, miljö, ekonomi och hållbar utveckling. Frågor vi alla dagligen ställs inför. Med större kunskap, ökar möjligheterna att påverka sin framtid, och det är mycket angeläget att stärka våra ungdomars "empowerment". Det behövs starka individer som utifrån egna kunskaper kan göra bra val och ta ansvar.

- Valmöjligheterna är oändliga...

De senaste 20 åren har konsumenterna stått inför stora förändringar. Industrin har tagit över matlagningen, och för att klara stordrifter och långa transporter används allt mer konserveringsmedel, konsistensgivare, färgämnen och smakaromer i maten. I en normalstor livsmedelsbutik finns ca 15 000 artiklar att välja mellan, aktörerna på livsmedelsmarknaden är flera tusen...

- Det blir allt viktigare att kunna avgöra kvaliteten på mat.
För att kunna göra detta behövs kunskap i näringslära, livsmedelskunskap och matlagning. Varuinformationen ska ställas mot de egna behoven för god hälsa och ekonomi, men också hur klimatsmart varan är för miljön. Kunskap är nyckeln.

- Idag förvärvsarbetar de vuxna i familjen.
Tiden är nästan obefintlig för att sköta måltidplanering och matlagning. Var fjärde tioåring är överviktig, diabetes typ 2 kryper allt längre ner åldrarna och tandhälsan blir sämre. Vi ser också en ökning av cancersjukdomar som utvecklas på grund av "fel mat", dvs. sådan mat som skadar både hälsan och miljön. Det kostar samhället miljarder att reparera dessa skador varje år.

- Utbudet av varor lockar överallt - i traditionella butiker, på nätet, i telefonen...
Det senaste året har anmälningar från Kronofogden ökat med 18 procent. Ca 35 procent av medborgarna har idag inget eget sparande. Detta gör oss sårbara. Kunskap om skyldigheter och rättigheter, om avtal och lagstiftning, om budget och kassabok är viktiga verktyg som alla ungdomar behöver. Marknaden behöver en stark motpart i välutbildade, kritiskt tänkande konsumenter.

- Jämställdhet i hemmet ökar jämställdheten i samhället.
Hem- och Konsumentkunskapens unika roll ger ett helhetsperspektiv. Pojkar och flickor arbetar tillsammans med hela processen från planering till färdig måltid med gemensamt ansvar. Dessutom får de uppleva att hälsosam mat smakar gott och utvecklar sinnena.

- Konsumentekonomi ger fler entreprenörer.

Grundläggande kunskaper i vardagsekonomi är inte bara en förutsättning för att kunna leva ett tryggt liv, utan kan också ge den inspiration och kunskap som behövs för att skapa nya entreprenörer.

- Hem- och konsumentkunskap är gränsöverskridande.

Ämnet ökar kreativiteten, stimulerar alla sinnen och stärker egenvärdet. I HK tränar eleverna matte, svenska, NO och SO. Lösningar faller på platsgenom att arbeta praktiskt . Räknar/mäter man rätt eller fel i ett recept blir det omedelbart synligt i resultatet, inte bara i facit. Båda hjärnhalvorna stimuleras på samma gång och inlärningsprocessen blir effektiv.

Totalt har de estetisk-praktiska ämnen i den svenska skolan 1408 garanterade undervisningstimmar enligt lag (omfattar Bild, HK, Idrott & hälsa, Musik, Slöjd). Av dessa ligger endast 118 timmar på Hem- och Konsumentkunskap som därmed också har lägst antal timmar av de estetisk-praktiska ämnena. Läroplaner och den totala utbildningstiden diskuteras flitigt idag. Om något år ska en ny skola sättas i sjön. Det behövs mer tid för att utbilda nästa generation till kritiska konsumenter. Det är nu vi har möjlighet att påverka.

Vi uppmanar därför skolpolitiker och skolplanerare, både på riks- och lokal nivå, att ge Hem- och konsumentkunskap större utrymme i morgondagens skola. Om vi vill ge våra ungdomar empowerment, om folkhälsan ska förbättras och om Sverige ska utvecklas till "Det nya matlandet", kommer detta tveklöst att behövas!

Stockholm 2009-04-15

Margareta Frost-Johansson, utvecklingsledare, Hushållningssällskapens Förbund

Ellinor Moberg, matkonsult, Hushållningssällskapet