Världsnaturfonden WWF

Hög dödlighet av silltrutungar på Stora och Lilla Karlsö

Pressmeddelande   •   Jul 14, 2004 16:50 CEST

Silltruten i Östersjön har under många årtionden minskat kraftigt
i antal och är starkt hotad. Läget för ungarna har nu förvärrats,
visar undersökningar som gjorts av Världsnaturfonden WWF och
Karlsö Jagt och Djurskyddsförening.
- De senaste två åren har en stor del av silltrutsungarna på Karlsöarna
utanför Gotland dött, säger Olof Olsson, forskningsledare för projektet.

80-90 procent av silltrutarnas ungar har oförklarligt dött under
de senaste två åren. Samma tendenser har observerats på Lilla Karlsö.
Till en början verkar ungarna växa normalt men plötsligt dör de.
De vuxna silltrutarna tycks däremot inte drabbas. Ett tjugotal döda
ungar har nu samlats in på Lilla och Stora Karlsö och ska skickas in
till SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) för analyser.

Även om antalet silltrutar på Karlsöarna har återhämtat sig
sedan bottenåret 1994 och nästan nått 1970-talets nivåer är
utvecklingen oroande.

- Om ungarna fortsätter att dö i samma omfattning går silltruten
mot en osäker framtid, säger Måns Hjernqvist, tillsyningsman på
Lilla Karlsö.

Silltruten finns inom ett relativt litet geografiskt område. I Östersjön
och dess närområde finns en speciell och unik ras (Larus f. fuscus)
som endast förekommer här. Den är nu starkt hotad och upptagen
på den svenska rödlistan över hotade arter. Under senare delen
av 1970-talet uppgick populationen i Sverige till cirka 17 000 par.
Idag 20 år senare har antalet minskat till endast ungefär 5 500 par.
De största kolonierna i Östersjön finns på Karlsöarna där ca 700
par häckar idag. Födan består huvudsakligen av skarpsill och strömming.

Forskarna känner inte till orsaken bakom den stora ungdödligheten.
En kombination av olika faktorer kan vara anledningen, men mer
forskning behövs.

- De döda silltrutsungarna behöver inte ha dött av samma fågeldöd
som under sommaren drabbat vuxna sjöfåglar säger Olof Olsson,
forskningsledare för fågelprojektet på Stora Karlsö.

Forskning på arter som silltrut, sillgrissla och tordmule - som alla
häckar i stora antal på Karlsöarna - är viktiga indikatorer på
förändringar i havets ekosystem, menar WWF.

- De fungerar som tidiga varningsklockor. För att säkra silltruten
måste orsakerna till ungdödligheten utredas. Det är nödvändigt att
titta närmare på sjukdomar och genomföra beteendestudier av
silltrutskolonierna. Regelbundna inventeringar måste även utföras
i Östersjön för att få ett bättre grepp om silltrutens status och
populationstrend, säger Åsa Andersson, ansvarig för Världsnaturfondens
fågelprojekt.

Fakta: Silltruten har, liksom havstruten, svart ovansida på vingarna
(gråtrutens vingar är grå), men är mindre i storlek jämfört med dessa
arter.
Benen är gulfärgade. Den häckar ofta kolonivis och förekommer längs
Sveriges kuster. På häckplatsen har varje par ett eget litet revir och
de tre fläckiga äggen läggs i maj eller juni. Normalt tillbringar den
vintern i Östafrika.

Läs mer på http://www-umea.slu.se/MiljoData/webrod/SOKNING.cfm
(slå på silltrut och tryck på i för mer information) eller
http://www.balticseabird.com/

För mer information:

Olof Olsson, forskningsledare, 08- 581 66 581 eller 070-675 4509

Åsa Andersson, marinbiolog på WWF, 08-624 74 17, 070-66 99 290

Måns Hjernquist, tillsynsman på Lilla Karlsö, 070-492 42 63

Stellan Hedgren, Länsstyrelsen på Gotland, 0498-292113

Marie von Zeipel, pressansvarig WWF, 070-629 10 77




Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals Slott
170 81 SOLNA
Tel: 08-624 74 00
Fax: 08-85 13 29
E-post: info@wwf.se
Hemsida: http://www.wwf.se