Göteborgs universitet

Hur läser man bilder från bronsåldern?

Pressmeddelande   •   Dec 04, 2003 11:55 CET

Bilder från bronsålder och förromersk järnålder var uttryck för medveten kommunikation. Åsa Fredell undersöker i sin avhandling olika figurativa uttryck som hällristningar, bilder på föremål och flera typer av figuriner. Innan frågan om vad bilderna kommunicerade är det viktigt att studera hur de kommunicerade. Hur förhöll sig bilderna i ett förskriftligt samhälle till den muntliga traditionen och kompositionen? Hade bilden aktiva funktioner som senare i ett skriftbaserat samhälle kom att tonas ned?

Fanns där en speciell relation till platsen där bilderna placerades och till materialet i vilket de framställdes? Kan bilderna ha varit uttryck för en av makten uttryckt ideologi och kosmologi? Förmedlade och legitimerade bilderna samhälleliga strukturer och värderingar?

Utifrån två fallstudier i Tanum respektive Norrköping analyserar Åsa Fredell framförallt hällbildernas interna relation. Men bilderna sätts samtidigt in i ett allt större perspektiv där de olika bildmaterialens relationer till varandra och till övrigt arkeologiskt material diskuteras inom samhället och mellan samhällen.

Slutligen undersöker hon också vad bilderna kommunicerade. Bildernas narrativa karaktär undersöks, liksom deras förmåga att kommunicera ideologi och kosmologi genom begrepp som myten, riten och leken. Skapelseberättelsen, himlakropparna och de mytiska djuren, gudarna, elementen och indelningen av rummet blir i bildmaterialet centrala utgångsteman för att komma närmare de kosmologiska föreställningarna under den nämnda perioden.

Avhandlingsförfattaren kommer fram till att bildernas funktion på flera sätt kan liknas vid en bro. Mest konkret fungerar bilderna som en bro mellan ting och tanke, då som nu, då våra synintryck tillsammans med vår hjärna skapar kopplingar till verkliga tredimensionella figurer utifrån markeringar av dem på en tvådimensionell yta. Broliknelsen går dock att utvidga till en bro mellan tider då värderingar, berättelser och annan kunskap förmedlas mellan generationer genom en till bilderna anknuten muntlig tradition och dess olika typer av framställningar. Eller varför inte som en bro mellan större tidsrymder då vi i nutid försöker anknyta till och studera förhistoriska människor och deras samhällssystem genom materiell kultur. Bilderna väcker än i dag direkta associationer i sin form och komposition som gör att vi delvis kan uttala oss om vad de föreställer. Bilderna blir också till en bro i rummet då de används som symboler för makt, ideologi och rikedom, kanske framförallt genom sina kosmologiska och mytologiska motiv. Genom att fungera som ett arkiv och uttryck för tankar, värderingar och ursprungsmyter höll bilderna samman ett ideologiskt system i nära tvåtusen år, uppbyggt på en gemensam skapelsemyt, en gyllene metall samt kontrollen över dess förvärv och ideologiska budskap.

Avandlingens titel: Bildbroar. Figurativ bildkommunikation av ideologi och kosmologi under sydskandinavisk bronsålder och förromersk järnålder.

Disputationen äger rum lördagen den 20 december 2003 kl. 13.00
Opponent: Fil.dr Jan Apel
Sal T 219, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg

Närmare upplysningar kan fås av Åsa Fredell, tel. 031-773 46 45 (arb), e-post asa.fredell@archaeology.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se