Göteborgs universitet

Hur ska vi förstå våra mentala processer?

Pressmeddelande   •   Okt 23, 2003 10:15 CEST

Hur skall vi förstå mentala processer – våra tankar, våra upplevelser och föreställningar? Är tankar och upplevelser naturfenomen, eller är vi som varseblivande subjekt skilda från den natur vi varseblir? Gestaltpsykologin menade att analysen av mentala processer kan knytas till naturvetenskapens beskrivningar av nervsystemets processer. I samband med att kognitionsteorin under senare år utvecklat en rad nya intressanta modeller för hur nervsystemets processer kan förstås – och hur dessa processer samspelar med den omgivande miljön – har gestaltpsykologins teoretiska ramverk åter börjat uppmärksammas. Det som i mitten av 1900-talet ansågs som grundlös spekulation börjar idag ses som högst relevanta spår som kan sätta in den nya forskningen i ett klargörande sammanhang.


I sin avhandling presenterar Fredrik Sundqvist gestaltpsykologins utgångspunkter och konsekvenser. Gestaltpsykologin kan kortfattat karaktäriseras som en kritik mot att överföra en vardaglig agent/objekt-modell till analysen av mentala tillstånd. Gestaltpsykologerna pekade på att en sådan missriktad analys leder till föreställningar om en inre privat värld fylld av enkla, primitiva och sinsemellan oberoende objekt. Det leder även till föreställningar om ”kognitiva” processer som ser de inre objekten som symboler för en yttre verklighet. Den mentala sfären, den tolkande processen i denna typ av analys, har ansetts vara av semantisk/logisk natur snarare än bunden till naturprocesser.

Fredrik Sundqvist menar att denna typ av analys – som dominerat senare tiders kognitionspsykologi – tenderar att överförenkla och i många fall negligera det biologiska sambandet med den mentala processen. Analysen stärker på så vis åsikten att mentala processer inte låter sig förklaras i ett fysikaliskt/biologiskt ramverk
.
Gestaltpsykologerna visar att ett mentalt tillstånd inte kan beskrivas såsom en bunt oberoende element som ges en betydelse av en ospecificerad kognitiv process. En mental process är, hävdade de, en dynamisk struktur av ömsesidigt beroende delar. Mentala fenomen uppvisar i denna mening samma strukturella egenskaper som fysikaliska och biologiska dynamiska system. På grund av denna strukturella likhet föreslog man därför att också nervsystemet bäst förstås som ett dynamiskt system. Nervsystemet tolkar och bearbetar inte information utan reagerar såsom ett dynamiskt system på den omgivande miljön. Antaganden om tolkande meningsgivande strukturer skilda från naturprocesserna och om en psykologi skild från naturvetenskap blir överflödiga.

Gestaltpsykologin blev ett viktigt avstamp för filosofer såsom Merleau-Ponty och Wittgenstein, men inom kognitionsvetenskapen är kärnan i gestaltteorin till stora delar okänd och påfallande ofta missförstådd. Kognitionsteorin står inför ett paradigmskifte. Har Fredrik Sundqvist rätt kan gestaltpsykologins klargörande ramverk bli en katalysator för en sådan utveckling och ett steg mot ett avgörande genombrott i vår kunskap om de mentala processerna.

Avhandlingens titel: Perceptual Dynamics. Theoretical Foundations and Philosophical Implications of Gestalt Psychology.
Disputationen äger rum lördagen den 8 november 2003 kl. 13.00
Opponent: Docent Paavo Pylkkänen
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Fredrik Sundqvist, tel. 031-42 25 94 (hem),
e-post Fredrik.s@www.phil.gu.se

Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se