Statistiska centralbyrån, SCB

Hushållens ekonomi – preliminär version 2008: Måttlig inkomstökning för de svenska hushållen

Pressmeddelande   •   Dec 10, 2009 10:00 CET

För tabeller och grafer: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____284003.aspx

Ökningen av hushållens ekonomiska standard avtog under 2008. Skillnaden i standard mellan personer som förvärvsarbetar och de som inte gör det har blivit större. Vi lägger mindre andel av våra inkomster på boende.

Hushållens ekonomiska standard, mätt som disponibel inkomst justerad för försörjningsbörda, har ökat varje år sedan 1995. Under 2008 var ökningen 0,4 procent, vilket är en betydligt mindre ökning än under de senaste åren.

De med arbete drar ifrån

Skillnaden i ekonomisk standard mellan personer som förvärvsarbetar och de som inte gör det har ökat. Under mitten av 1990-talet hade de som inte förvärvsarbetade, till exempel studerande, arbetslösa och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning, en standard som motsvarade mer än 75 procent av vad de som förvärvsarbetade hade. Tio år senare, 2005, hade andelen sjunkit till 70 procent. Under 2007 och 2008 infördes skattelättnader för de som har arbete vilket ytterligare ökade avståndet mellan dem med och dem utan arbete.  År 2008 hade de som inte förvärvsarbetade en ekonomisk standard som motsvarade 62 procent av standarden för de som arbetade. Sett över hela perioden 1995-2008 har standardökningen varit 48 procent för förvärvsarbetande och 21 procent för de som inte förvärvsarbetar.

Graf: Disponibel inkomst 1995-2008. Medianvärden i 2008 års priser för personer 20–64 år

Hushåll som hyr lägger störst del av sin inkomst på boendet

Andelen av inkomsten som läggs på boendet har minskat något de senaste åren. Det beror huvudsakligen på en ökad disponibel inkomst för hushållen. Boendeutgifterna har under samma tid ökat men inkomsterna har ökat mer.

Andelen av inkomsten som går åt till att betala för boendet skiljer sig åt för boende med ägande-, bostads-, och hyresrätt. Hushåll som hyr sin bostad är de som lägger störst del av sin inkomst på boendet. Det beror inte på att de har den i genomsnitt största boendeutgiften utan på att de hushållen har en mindre genomsnittlig inkomst.

Tabell: Boendeutgiften i procent av disponibel inkomst per hushåll, efter upplåtelseform åren 2004–2008. Medianvärde

Boendeutgiften skiljer sig åt mellan hushåll i ägt småhus, bostadsrätt och hyresrätt. Den årliga boendeutgiften för ett hushåll med ägt småhus var 2008 i genomsnitt 75 000 kronor, bostadsrätt 63 000 kronor och hyresrätt 62 000 kronor. Att hushållen i småhus betalade mer förklaras bland annat av att småhusen i genomsnitt är större. Väljer man att titta på en bostad med fyra rum och kök är det hushåll med bostadsrätt som hade den största boendeutgiften. De betalade 85 000 kronor medan hushåll som ägde sin bostad betalade 67  00 kronor och de som hyrde sin betalade 81 000.

Tabell: Genomsnittlig boendeutgift per hushåll och per hushåll i 4 rum och kök efter upplåtelseform år 2008. Medelvärde

Definitioner och förklaringar

Disponibel inkomst är summan av inkomster minus skatt och negativa transfereringar, till exempel återbetalade studiemedel och betalt underhållsbidrag, samt skattepliktiga och skattefria transfereringar.

Justering av disponibel inkomst
För att kunna göra jämförelser mellan hushåll av olika storlek och sammansättning har den disponibla inkomsten justerats med hänsyn till hushållets försörjningsbörda. Detta görs genom att man dividerar hushållets disponibla inkomst med summan av hushållets konsumtionsvikt enligt konsumtionsenhetsskalan nedan.

Upplåtelseform
Äganderätt: Med äganderätt avses ägda småhus. Det kan röra sig om friliggande enfamiljshus, parhus, radhus eller kedjehus.
Bostadsrätt: En bostadsrätt är en lägenhet som ligger i ett hus som ägs av en förening (bostadsrättsförening) i vilken man själv är medlem. Bostadsrätt kännetecknas av att hushållet betalar en grundavgift/insats för lägenheten.
Hyresrätt: En hyresrätt är en lägenhet där hushållet inte behöver betala någon grundavgift utan enbart hyra. Även kooperativ hyresrätt med depositionsavgift räknas här som hyresrätt.

Boendeutgift
Äganderätt: Boendeutgift avser summan av ränteutgift, amortering, driftsutgift samt utgift för underhåll och reparation och är korrigerad med hänsyn till skatteeffekt.
Bostadsrätt: Boendeutgift avser summan av avgift till bostadsrättsförening, ränteutgift och amortering samt egna utgifter för underhåll och reparation och är korrigerad med hänsyn till skatteeffekt.
Hyresrätt: Boendeutgift utgörs av summan av hyran och egna utgifter för underhåll och reparation.

Medianen motsvarar det mittersta värdet när man sorterar alla hushåll efter stigande inkomst respektive boendeutgiftsprocent (andelen av inkomsten som läggs på boendet).

Medelvärdet är summan av alla hushålls utgift dividerad med antalet hushåll.

Statistikdatabasen

Ytterligare uppgifter finns i Statistikdatabasen.

Mer om statistiken

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m.



Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för ekonomisk välfärdsstatistik
701 89 Örebro
Fax 019-17 70 83

 

Förfrågningar

Hans Heggemann
Tfn 019-17 68 10

Petter Lundberg

Tfn 019-17 60 15
E-post inkomststat@scb.se

 



Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.