Statistiska centralbyrån, SCB

Hushållens utgifter 2006-2008: Hushåll i egna hem i storstäder har högre utgifter för boende och mat

Pressmeddelande   •   Dec 10, 2009 09:59 CET

Ett genomsnittligt hushåll i Sverige hade under perioden 2006-2008 utgifter på 276 800 kronor per år. Det är en ökning med 4 procent jämfört med 2005-2007. Högst utgifter för bostad och livsmedel hade hushåll i storstäder. De som inte hade jobb hade oförändrade utgifter medan de som hade jobb fick större utgifter.

Hushåll som bor i egna hem i storstäder hade högre utgifter för bostad och livsmedel än hushåll i övriga Sverige. Hushåll i förortskommuner hade högre utgift för fritid och kultur, möbler och inventarier, kläder och skor samt utemåltider än övriga hushåll. I pendlingskommuner hade hushållen högre utgift för transport.

Hushåll som bor i övriga kommuner  har genomgående lägre utgifter i nedanstående utgiftsgrupper.

Genomsnittlig utgift i kronor per hushåll och utgiftsgrupp i olika kommungrupper, löpande priser, 2006-2008, hushåll i egna hem, för statistik se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____283899.aspx

Ökande skillnad mellan de som har jobb och de som inte har jobb
De hushåll som är förvärvsarbetande, hade en genomsnittlig utgift på 310 200 kronor per år under perioden 2006-2008. Motsvarande siffra perioden 2005-2007 var 298 300 kronor. Det motsvarar en ökning på 11 900 kr. Förvärvsarbetande ökade sina utgifter på de flesta utgiftsposterna, förutom hushållstjänster och hälso- och sjukvård.

De hushåll som inte är förvärvsarbetande hade däremot ungefär lika stora utgifter som perioden innan. De genomsnittliga utgifterna var 183 600 kronor under perioden 2006-2008 och 184 500 kronor under perioden 2005-2007.

Utgifter för fritid och kultur, kläder och skor samt utgiften för utemåltider är exempel på sådant som dessa hushåll dragit ner på medan till exempel utgiften för livsmedel och möbler och inventarier ökat.

Utveckling i procent mellan perioderna 2005-2007 och 2006-2008 per utgiftsgrupp, för förvärvsarbetande respektive ej förvärvsarbetande, se statistik: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____283899.aspx

Sett över en längre period  var skillnaden mellan förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande ungefär lika stor under perioden 2003-2005 som under perioden 2005-2007. Däremot ökade skillnaden mellan dessa grupper under perioden 2006-2008 med 12 800 kronor.

Genomsnittlig utgift i kronor per hushåll för förvärvsarbetande respektive ej förvärvsarbetande, från perioden 2003-2005 till perioden 2006-2008, se statistik:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____283899.aspx

Definitioner och förklaringar
Uppgifterna kommer ifrån undersökningen Hushållens utgifter (HUT). Undersökningen baseras på ett urval om 4 000 hushåll och publiceras årligen i juni.

I detta pressmeddelande har tre år lagts ihop för att få ett större urval och därmed säkrare skattningar. Den statistik som presenteras här avser utgifter och inkomster under perioden 2006-2008, i löpande priser. Vi avser att skatta ett årligt genomsnitt för utgifter under perioden 2006-2008.

Vid redovisning av kommungrupper har vi använt oss av Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning.

I storstäder ingår Stockholm, Göteborg och Malmö.

1. Storstäder (3 kommuner)
Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare.
2. Förortskommuner (38 kommuner)Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna.
3. Större städer (27 kommuner)
Kommun med 50 000- 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.
4. Pendlingskommuner (41 kommuner)
Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun.
5. Glesbygdskommuner (39 kommuner)
Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometeroch mindre än 20 000 invånare.
6. Varuproducerande kommuner (40 kommuner)
Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. (SNI92)
7. Övriga kommuner, över 25 000 inv. (34 kommuner)
Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 invånare.
8. Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv. (37 kommuner)
Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har 12 500-25 000 invånare.
9. Övriga kommuner, mindre än 12 500 inv. (31 kommuner)
Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än 12 500 invånare.

Redovisningsgruppen övriga kommuner är en sammanslagning av glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner och övriga kommuner.

För mer information om vilka kommuner som ingår i kommungrupperna se länken nedan.

Länk till kommungrupperna

Ett hushåll klassas som förvärvsarbetande eller icke förvärvsarbetande efter hushållsföreståndaren. Hushållsföreståndaren är den person i hushållet med högst inkomst.

Förvärvsarbetande 20-64 år
Till arbetare räknas yrken som normalt är anslutna till LO, t.ex. affärsbiträde, brandman, bussförare, lagerarbetare, jordbruks¬arbetare, sjukvårdbiträde, lokalvårdare, damfrisör, elektriker, mekaniker, plåtslagare, typograf, undersköterska.

Till lägre tjänstemän räknas yrken med krav på mindre än tre års utbildning efter grundskola, t.ex. hotellreceptionist, kontorist, telefonist, vaktmästare, biblioteksbiträde, fastighetsförvaltare, vissa arbets¬ledare, drifttekniker (inom data).

Till tjänstemän på mellannivå räknas yrken med krav på tre, men mindre än sex års utbildning efter grundskola, t.ex. ingenjör, lågstadielärare, sjuksköterska.

Till högre tjänstemän räknas yrken med krav på minst sex års utbildning efter grundskola, t.ex. advokat, civilekonom, civilingenjör, läkare, samhällsvetare, socionom.

Till gruppen övriga löntagare hör anställda som inte tilldelats någon socioekonomisk grupptillhörighet p.g.a. att yrkesuppgift saknas.

Företagare med eget aktiebolag klassificeras som anställd. Övriga företagare är uppdelade i företagare/rörelseidkare och lantbrukare.

Ej förvärvsarbetande 20-64 år

Vid redovisningen delas de som ”ej förvärvsarbetar” in i tre grupper.

Som studerande klassificeras de som vid intervjun uppgett att de studerar.

Till gruppen ”arbetslösa, sjuka och pensionärer” räknas de som vid intervjutillfället uppgett att de är arbetslösa, sjuka eller pensionärer.

Till gruppen ”övriga ej förvärvsarbetande” förs de som inte kan klassificeras som studerande eller ”arbetslösa, sjuka och pensionärer"

För mer information om de olika utgiftsgrupperna, se länken nedan.

http://www.scb.se/Pages/ProductTables____22948.aspx


År 2003-2006 inhämtades uppgift om avgift till Arbetslöshetskassa och avgift till fackförening via kontrolluppgiftsregister. År 2007 samlades uppgiften in via hushållens kassabokföring och det innebär att denna utgift skulle kunna vara underskattad. Samtidigt har många personer lämnat A-kassan och de som är kvar har fått ändrad avgift. Dessa utgifter återfinns under hushållstjänster. I genomsnitt var utgiften 4 990 kronor år 2006 (insamlat från kontrolluppgiftsregister) och 1 560 kronor år 2007 (insamlad vi kassabok) och 2 780 kronor år 2008 (insamlad via fråga vid intervju).

Statistikdatabasen
Ytterligare uppgifter finns i Statistikdatabasen.


Mer om statistiken
Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m.

Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2010-06-15 kl. 09.30.

Statistikansvarig myndighet och producent
SCB, Ekonomisk välfärdsstatistik
701 89 Örebro

Förfrågningar

Åsa Karlsson
Tfn 019-17 68 82
E-post asa.karlsson@scb.se

Daniel Kruse

Tfn 019-17 65 94
E-post daniel.kruse@scb.se


Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.