Direktdemokraternas Riksorganisation

I allmänhetens tjänst

Pressmeddelande   •   Jan 20, 2014 13:00 CET

Drömmen var att bli regissör. Men han blev lärare på gymnasiet i dramatik, matematik och filosofi, innan han blev kommunalpolitiker i Vallentuna. Nu har Per Norbäck tjänstledigt för att plugga mer matematik på Stockholms universitet. SFT möter honom mellan två föreläsningar på ett fik på campusområdet.

– Vi hade ett enda vallöfte och det var ”vi röstar om saken”, berättar Per Norbäck om sitt unika projekt, Vallentunapartiet Direktdemokraterna.

Direktdemokraterna hette fram tills nyligen Demoex, som är en förkortning av ordet demokratiexperiment. Starten var en it- och demokratidag år 2000 som Vallentuna kommun anordnade. Då var Per Norbäck 33 år och jobbade som lärare. Ett antal datorer hade kopplats ihop och eleverna fick rösta och debattera via dem. Där framkom det att eleverna gärna tyckte saker, röstade och gav sin åsikt så länge det skedde digitalt. När datorerna stängdes av och debatten blev muntlig, slocknade ungdomarnas intresse och diskussionerna dog ut.

– Jag märkte hur politikerna inte tog till sig av det uppenbara som just skett, säger Per Norbäck.

Fördelarna att utöva demokratin på nätet som han såg det, var möjligheten att vara anonym, att det sparar tid genom att inte behöva sitta på plats och lyssna på talare utan gå direkt på röstandet i sakfrågor, och att även de tystlåtna blir hörda.

Tanken väcktes hos Per Norbäck att starta ett internetparti. Han frågade sina elever om stöd och hjälp och fröet till Demoex var fött. Förhoppningen var att få de andra partierna med sig så att debatterna i fullmäktige även skulle ske på nätet. Men det skulle visa sig omöjligt att få alla andra partier med sig med på det tåget.

Per Norbäck höll sig länge i bakgrunden men vid valet 2010 blev han invald som representant för Direktdemokraterna i kommunfullmäktige. Där fortsatte han att driva kampen som är ”en förlängning av den allmänna rösträttsfrågan”, att den ska gälla även i sakfrågor.

– Demokratiexperimentet har gett oss svar på två frågor. Går det att starta ett parti utan ideologi, utan andra löften än ”vi röstar”? Svaret är ja. Går det att göra detta till ett självreproducerande system? Nej. Inte om de styrande politikerna motarbetar direktdemokrati.

Per Norbäck avgick efter bara två år på grund av att den personliga hälsan tagit stryk. Han menar att han egentligen aldrig ville bli en ledare och att han fick oförtjänt mycket skit från talarstolen. Till slut skrev han en bok om sin tid med partiet och sina erfarenheter från kommunalpolitiken. Det var när han arbetade med översättningen av boken som utbrändheten slog till.

– Det var först då som jag insåg det, att vi har blivit förtryckta. Och det händer i Sverige, på 2000-talet.

Det är några år sedan nu, men Per Norbäck säger att det fortfarande är svårt att prata om. Han tror att om hela Vallentuna hade gått ihop över partigränserna hade de verkligen kunnat skapa förändring.

– Jag har nog aldrig fattat det där med makt. Det är en jobbig insikt att människan inte alltid är rationell.

Nu ska Direktdemokraterna gå samman med Aktiv demokrati och Äkta demokrati, två rikstäckande partier med samma idé. Syftet är att införa allmän rösträtt i sakfrågor. Förhoppningen är att en folkrörelse ska växa fram när flera mindre grupperingar går ihop. Per Norbäck vet att Direktdemokraterna har inspirerat många. Under sina aktiva år hade han besök av folk från hela världen: Italien, Brasilien och Japan.

Partiets ståndpunkter har utvecklats genom åren. I början tog Direktdemokraternas röstare ställning ungefär som ”ett blåare miljöparti”. Nu ligger de närmare Socialdemokraterna i Vallentuna. Medelväljaren är en man mellan 30-45 år och det varierar hur många som engagerar sig i omröstningarna. Snittet ligger på 10-15 personer och rekordet är 43 röster.

Det har självklart uppstått situationer där Per Norbäck framfört något som inte varit hans egna åsikter. Det upplever han inte som något problem. Han ser sig själv som en representant.

– Jag representerar de demokratiska besluten snarare än mina egna åsikter. Jag står till allmänhetens tjänst.

Hans mål är att försöka hitta regler så att ingen person eller klick kan ta över, bara gräsrötterna och den öppna debatten styr besluten. Framförallt måste systemet vara transparent, menar han.

– Jag tror att extrema åsikter tar ut varandra om bara alla får vara med och vi får tid att tänka efter. Jag vill få bort alla möjligheter till manipulation och taktikröstning.

Det har hänt mycket sedan Direktdemokraterna kom in i kommunfullmäktige. De röstade fram fem frågor till sin prioritetslista, varav tre är åtgärdade: den omdiskuterade järnvägskorsningen är bortbyggd, i Vallentunasjön som har varit övergödd har man vidtagit åtgärder och ett nytt bibliotek är fixat.

Men för att det som började som ett experiment ska få verklig förankring i hela Vallentuna kommun tror Per Norbäck att hans eget parti egentligen skulle behöva åka ut.

–Vallentuna är för homogent för ett sådant här projekt. Det är konservativt och rörligheten är inte så stor. Partier av vårt slag funkar nog bättre i rörliga miljöer. Det bästa vore nog att vi åker ut ur kommunfullmäktige, så att de andra partierna kan införa vårt system av internetomröstningar. Jag tror inte att de vill det så länge vi sitter kvar.

Fakta: 

Direktdemokraterna

  • År 2000 initierade Per Norbäck en politisk förening.
  • Demoex registrerades som parti år 2002 och valdes in i kommunfullmäktige samma år med ett mandat. Parisa Molagholi var representant.
  • Vid valet 2006 fick Demoex 2,19 procent av rösterna och behöll sitt mandat.
  • Vid valet 2010 fick partiet 1,76 procent och behöll sitt mandat, nu med Per Norbäck som representant.
  • Att delta i röstning via Direktdemokraternas hemsida är gratis och alla över 16 år kan registrera en användare.
  • Partiets företrädare måste följa resultatet i varje omröstning och för därför ingen ideologisk linje.
  • Per Norbäck har skrivit boken Den hemliga hästen från Aten om sin tid i kommunalpolitiken.

Andra röster om Direktdemokraterna

”Demoex är ett experiment som enligt mig var totalt misslyckat. Det vore väldigt olyckligt om de skulle få mer inflytande än nu. Om man till exempel har tolv Sverigedemokrater som går in på nätet och röstar i en fråga, vem kan man kräva ansvar av då? Oseriöst är bara förnamnet. Representativ demokrati har visst sina svagheter, men att nätomröstningar skulle vara lösningen, det tror jag inte.”
Ray Idermark, fullmäktigeordförande Vallentuna (M)

”Deras idé är väldigt bra, men det hamnar lite utanför demokratins ramar. Den bygger på andra principer. Men de får folk att reagera och det är ju bra. Per Norbäck är en trevlig person, men det verkar som att vissa kommunalpolitiker är känsliga för kritik. Ger man sig in i det här getingboet får man vara beredd på att ta lite skit.”
Jan Tingvall, ledamot i kommunfullmäktige (V)

”Jag har bara bra saker att säga om Per Norbäck. Om jag inte hade varit i MP hade jag nog engagerat mig i Demoex istället. Jag gillar det direktdemokratiska inslaget. Det finns inget oansvarigt i det alls. Debattklimatet i Vallentuna kommun kan vara ganska raljerande, det används ofta maktspråk. Jag har också varit utsatt för det, men inte på samma sätt som Per har.”
Nicklas Steorn, ledamot i kommunfullmäktige (MP)

Katarina Wikström

Direktdemokrati ska bryta passiviteten

Publicerad: fredag 3 januari 2014, 12:05  •  Uppdaterad: måndag 6 januari 2014, 16:52

Samtidigt som många traditionella partier tappar medlemmar skapas det nya sätt att förhålla sig till demokratin. Runtom i världen startas partier, internetcommunitys och föreningar som vill ge den enskilda medborgaren ett ökat inflytande i politiken. I Sverige har tre direktdemokratiska partier börjat samarbeta med sikte på höstens val.

Fördjupning

Schweiz ses som en förebild för många som tror på direkt demokrati. Där genomförs regelbundna folkomröstningar i olika frågor och schweiziska medborgare kan genom medborgarinitiativ föra upp egna frågor till omröstning. Ungsocialisternas förbund i Schweiz drev i november igenom en folkomröstningen kring det så kallade 1:12-initiativet om att införa ett lönetak för att begränsa direktörers överdimensionerade löner. Trots att schweizarna röstade ned förslaget ser Ungsocialisternas förbund omröstningen som en succé.

– Vi hade med oss 34,7 procent av folket vilket är nästan en miljon människor. Vårt modersparti har runt 20 procent i valen så vi övertygade många fler än våra egna röstare. Särskilt bland unga känner vi ett starkt stöd för mer jämlikhet, säger Florian Vock i Ungsocialisternas förbund.

Han säger också att de är väldigt stolta över det schweiziska systemet men menar att ett stort problem i Schweiz är att det inte finns någon lag eller kontroll över finansieringen av politiska partier. Stora företag har stort inflytande på partier och politiker. Och också på den allmänna opinionen under folkomröstningarna.

– Vi kommer inte genomföra samma omröstning igen för det brukar vi inte göra i Schweiz men vi kommer fortsätta kampen för jämlikare inkomster. Nu siktar vi in oss på omröstningar om fackets kamp för bättre minimilöner och också på att införa arvsskatt, säger Florian Vock.

I Lettland har hemsidan ManaBalss som betyder ”min röst” sedan 2011 gjort medborgarna mer politiskt aktiva. Där kan alla letter komma med lagförslag och om ett förslag får mer än 10 000 namnunderskrifter så tar Lettlands parlament upp frågan till omröstning. Bakom hemsidan står enligt dem själva, två passionerade it-nördar som brann för att skapa ett enkelt och effektivt sätt för folket att vara med och bestämma i det lettiska samhället. Det lettiska parlamentet hade letat efter sätt att bygga upp förtroende för de folkvalda och tog emot plattformen med öppna armar.

– I dag har 25 procent av letterna besökt hemsidan ManaBalss åtminstone en gång. Hemsidan har under dessa två år fått in 508 initiativ och skapat två nya lagar. Målet är att skapa en mötesplats för folkligt engagemang. Vi vill skapa en positiv plats i samhället för att uppmuntra nya idéer och förbättra vårt land, säger Kristofs Blaus, som är en av skaparna.

Han menar att utmaningen är att se till att initiativen om de går igenom också förverkligas.

– För det krävs eldsjälar som är villiga att följa upp, påminna, fråga och vara väldigt aktiva själva. Då kan det bli resultat!

I Sverige har vi i dag tre direktdemokratiska partier: Äkta demokrati, Demoex och Aktiv demokrati. Peter Iwanek från Aktiv demokrati menar att den direkta demokratin handlar om att få tillgång till den kollektiva intelligensen som är mycket högre än den enskilda.

– Du ska själv kunna driva opinion i de frågor som engagerar dig. Vill man inte engagera sig alls så behöver man inte det men skillnaden är att du när som helst kan vara med och påverka. Man kan antingen ge alla sina röster till delegater eller så fattar man egna beslut i varje liten fråga.

Peter Iwanek menar att direkt demokrati ofta provocerar människor då det hotar den gängse bilden av hur demokratin fungerar och hur det står till med demokratin i Sverige i dag.

– Den insyn jag har fått i politiken får mig att ifrågasätta demokratin vi har i dag. Skandal efter skandal uppdagas och vi måste se verkligheten som den är. Om vi ser på engagemanget i traditionella svenska partier så går det ju spikrakt neråt. Och det säger ju någonting. En illustrerande bild är att om du är med i en fotbollsklubb men hela tiden får sitta på bänken match efter match då tröttnar du såklart. Men om du får spela åtminstone någon match är sannolikheten att du stannar kvar mycket högre.

Peter Iwanek kom först i kontakt med partiet för ett år sedan när han träffade några representanter som informerade om partiet på Järntorget i Göteborg. Han fastnade direkt.

– De sa att "vi vill att människor ska tänka själva". Jag insåg att man kan samlas kring sakfrågor och stänga av ideologierna i de fall där de fungerar mest som politiska tvångströjor.

Enligt Peter Iwanek är folkomröstningar i dag bara några slags glorifierade opinionsundersökningar och besluten fattar till slut alltid politikerna. Om man inte får vara med och påverka innan besluten fattas och om man inte får ha åsikter efter, när ska man då vara med och påverka som medborgare? frågar han sig.

I riksdagsvalet år 2010 fick Aktiv demokrati 76 röster och inför årets val vill de nu satsa på en ny strategi. I somras samlades de tre svenska direktdemokratiska partierna i Gnesta och pratade om att samarbeta. Nu ser det ut som att de kommer att slå sig ihop till ett gemensamt parti. Arbetet växer fram sakta av respekt för hela reformen och de vill börja med att satsa på att få inflytande i mindre kommuner för att ge systemet tid att mogna och växa. Att skapa möjlighet att testa brister, utveckla systemet och se vad som fungerar.

– Jag vet inte om det här är utopiskt, men jag vet att missnöjet i samhället är stort. Det finns ju ett parti i riksdagen som är ett rent missnöjesparti. Jag är inte så säker på att den passivitet vi ser i dag skulle finnas kvar om människor faktiskt kände att de hade möjlighet att påverka, säger Peter Iwanek.

Fakta: 

Aktiv demokrati:

Partiet startades av ett antal studenter i Linköping sommaren år 2002 och gick då under namnet "direktdemokraterna". Partiet har deltagit i de två senaste riksdagsvalen och fick då 81 respektive 76 röster.

Partiet har startat ett digitalt valsystem på sin hemsida som heter Gov där man kan rösta direkt främst vad gäller interna frågor i partiet men också kring propositioner som varit uppe för omröstning i riksdagen till exempel. Målet är att innan valet i höst ha ett system som kommer att fungera på riktigt i beslutande församlingar.

Av: Elin Lindman


Direktdemokraterna är partiet som vill ha mer demokrati för medborgarna.
Vi vill att det ska hållas många folkomröstningar i politiska frågor hela tiden. Alla ska få vara med och bestämma och påverka hur samhället utformas.
Vi vill att du som medborgare ska få delta i debatten, ha möjlighet att komma med förslag och vara med och rösta om de politiska besluten i riksdagen, landstinget och kommunen.