Industrikommittén

Industrins Ekonomiska Råd presenterar rapporten: Industriavtalet 2007 - utsikter för 2008 och 2009

Pressmeddelande   •   Sep 12, 2008 10:33 CEST

 

 

 

För att belysa de samhällsekonomiska utsikterna under återstoden av den treåriga avtalsperioden fram till början av 2010 har Industrins Ekonomiska Råd fått Industrikommitténs uppdrag att utarbeta en rapport med faktabeskrivningar, analyser och bedömningar.

 


Några av huvudslutsatserna är följande:

 

Utvecklingen fram till nu

 

  • Industrin spelar en central roll i ekonomin med en stabil andel av BNP men har också stor betydelse för produktion och sysselsättning i andra näringsgrenar, inte minst företagstjänster. Den globala konkurrensen kräver i allt högre grad en samverkan mellan industriföretag och specialiserade tjänsteföretag.

 

  • Löneökningstakten i industrin har i genomsnitt varit 3,5 procent per år under perioden 1998-2007, betydligt lägre än 4,6 procent per år under åren 1992-1997. Reallönerna för industrianställda har ökat med 2,3 procent per år under perioden 1992-2007. Inte under något enda av dessa år har reallöneökningen varit lägre än 1 procent för de industrianställda.

 

  • Arbetskostnaderna inom industrin har ökat med ca 3 procent årligen i genomsnitt inom EU. Sverige ligger något över detta genomsnitt. Det finns dock stora variationer inom EU, i Tyskland har arbetskostnaderna ökat med ca 2 procent per år. Utanför EU har arbetskostnaderna i länder som USA och Norge ökat snabbare än i Sverige.

 

  • Arbetskraftskostnaden per producerad enhet ökade något under 2007 efter att ha fallit sedan mitten av 1990-talet. Huruvida det handlar om ett trendbrott är för tidigt att uttala sig om, men konkurrenskraften försvagas något samtidigt som konjunkturen mattas av.

 

  • Företagen i tillverkningsindustrin har sammantaget en fortsatt positiv syn på lönsamheten trots försvagad produktivitetstillväxt, högre kostnad per producerad enhet och fortsatt höga kostnader för insatsvaror (främst energi). Mot bakgrund av kostnads- och konjunkturutvecklingen finns det skäl att befara pressade vinstmarginaler framöver.

 

Utsikter för konjunktur och inflation de kommande åren

 

 

Internationell ekonomi

 

  • I den globala kreditkrisens spår har nu konjunkturnedgången också på allvar nått Västeuropa. BNP-tillväxten i OECD-området ser ut att bli den lägsta sedan början på 1990-talet. En försvagning av konjunkturen börjar också märkas i tillväxtekonomierna.
  • Risker för en djupare nedgång är främst kopplade till en fördjupad finansiell kris och ökade tendenser till protektionism. Ett snabbare tillfrisknande i den amerikanska ekonomin skulle å andra sidan kunna innebära att nedgången i den globala konjunkturen blir mildare och kortvarigare.

 

  • KPI-inflationen i OECD-området ligger nu på den högsta nivån som noterats sedan 1980-talet. Pristrycket på råvaror, inte minst energi och livsmedel har hållits uppe av den ihållande expansionen i tillväxtekonomierna. Efter hand minskar den internationella inflationen när tidigare prisökningar på råvaror faller ur inflationstalen. Mot slutet av 2009 bedömer vi att KPI-inflationen ligger runt 2 procent i såväl USA som Euro-zonen.

 

Svensk ekonomi

 

  • Svensk ekonomi hämmas av kreditåtstramning, stigande räntor, höga energi- och råvarupriser samt svagare omvärldsefterfrågan. Konjunkturnedgången har accelererat påtagligt de senaste 3-4 månaderna. Vår bedömning är att lågkonjunkturen kulminerar 2009. Mätt som årsgenomsnitt hamnar BNP-tillväxten runt 1½ procent i år och runt 1 procent 2009.

 

  • Lågkonjunkturen är i första hand konsumtionsledd med rötterna i en internationell finansiell kris som bl a innebär prispress på bostäder. Industriföretagen står däremot ofta väl rustade efter att ha stärkt balansräkningarna och uppvisat ett försiktigt investeringsbeteende. Till skillnad från lågkonjunkturen efter millennium-boomen finns därför utsikter för en mildare nedgång inom industrin jämfört med andra delar av ekonomin.

 

Inflationen faller tillbaka även i Sverige

 

  • Inflationsuppgången i Sverige har i huvudsak haft samma drivkrafter som i andra länder med stigande priser på livsmedel och energi. Inflationen har dock stigit något brantare främst beroende på det stigande ränteläget; beräkningstekniskt påverkas nämligen KPI i högre grad av detta i Sverige jämfört med andra länder.

 

  • Inflationen toppar under hösten, men det mesta tyder på att KPI-inflationen hamnar över Riksbankens mål även 2009. Mätt som årsgenomsnitt ökar KPI med närmare 4 procent i år och med cirka 2½ procent nästa år. Det innebär att genomsnittet för perioden 2007-2009 hamnar något under 3 procent. År 2010 tyder de flesta prognoser på att inflationen åter når under Riksbankens mål på 2 procent.

 

  • Nedgången i KPI-inflationen framöver beror i hög grad på att bidraget från energi och livsmedel klingar av. Mellan 2008 och 2009 räknar vi med att dessa faktorer ska dämpa KPI med cirka en procentenhet. Inflationen dämpas också när effekterna av det högre ränteläget klingar av. Även denna effekt beräknas uppgå till cirka en procentenhet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För ytterligare information:

 

Frågor besvaras av rapportens författare,

 

Pontus Braunerhjelm, KTH, tel 08-790 9114 eller 070-93 20 189

 

Olle Djerf, Olle Djerf Ekonomikonsult AB, tel 070-555 94 96 eller 08-35 44 27

 

Håkan Frisén, Skandinaviska Enskilda Banken, tel 08-763 8067 eller 070- 763 8067

 

Henry Ohlsson, Uppsala Universitet, tel 0707-30 32 76 eller 018-471 1104

 

Mer information om Industrikommittén, industriavtalet och Industrins Ekonomiska Råd finns på www.industrikommitten.com. Där finns även hela rapporten tillgänglig i pdf-format från och med
klockan 10.00 den 12 september 2008.