Gustavsbergs Porslinsmuseum

Inger Persson - Poppigt och personligt

Pressmeddelande   •   Jan 10, 2011 12:57 CET

Lördagen den 22 januari kl. 13.00 invigs utställningen "Inger Persson - Poppigt och personligt" av kulturskribenten och "Antik & Auktion"-medarbetaren Petter Eklund. Denna retrospektiva utställning, som kommer från Rörstrand Museum, är en unik exposé av Inger Perssons verk från hennes sammanlagt 26 år på Rörstrands porslinsfabrik - och från tiden däremellan.

Inger Persson är född 1936 i Sandarne utanför Söderhamn. 1955 började hon på Konstfack i Stockholm, med Stig Lindberg som lärare det sista året (1959). På somrarna plockade hon tallrikar på Gustavsberg och Upsala-Ekeby. På examensutställningen dök Rörstrands direktör Fredrik Wehtje upp och gav henne provanställning på den förnäma fabriken i Lidköping.

Inger Persson blev något nytt på Rörstrand, den första ur en ny generation keramiker som sökte sig mot rustika former och krukmakeri. Hon gjorde vaser, fat, krukor i grov lergodschamotte. Mot mitten av 1960-talet övergick hon till stengods. Hon höll fast vid det rustika godset, men blev också en utpräglad industriformgivare med siktet på renare linjer. 1969 kom alltså "Pop"-kannan med sin regnbågskaskad av färger och tebjudningarna blev sig aldrig mer lika! Pop-kannan blev en av Rörstrands största försäljningssuccéer!

Men bara ett par år senare (1971) fick Inger Persson, tillsammans med kollegorna Olle Alberius, Sylvia Leuchovius och Marianne Westman, ett uppsägningsbrev från Rörstrand, som sedan 1964 ägdes av Upsala-Ekeby. Fabriken ansågs sig inte längre behöva egna formgivare. Sammanlagt fick 200 anställda sparken. Det glada 1960-talet var över.

Inger drog sig tillbaka till en egen ateljé i hemmet, men redan samma år började hon som keramiklärare på en folkhögskola i Tidaholm, en uppgift som hon trivdes perfekt med och fortsatte med i 25 år! Samtidigt hade hon frilansuppdrag som formgivare, bl.a. för ett glasbruk i Frankrike och en keramisk industri i Danmark.

1982 inleddes hennes andra Rörstrandsperiod. Då hade fabriken fått nya ägare, den finska Wärtsilä-koncernen, som ville ha henne tillbaka för att satsa på formgivning och konst. Hennes kanske mest kända sak från den här tiden är ett svart jättefat med fototryckta citroner - en riktig 1980-talsikon!

1990-talet innebar en återgång till mer behärskade former. Inger Persson deltog, som flera andra Rörstrandsformgivare, i konstgodsprojektet ”Pro Arte” - en satsning på små, begränsade upplagor där konstnärerna fick ”fria händer att skapa nåt personligt, annorlunda, vackert och roligt.” Inger Perssons sista produkter för Rörstrand gjordes 1994: ”Snurran” som en polkagris, ”Trippel” och ”Starlet” - med ekon av åttiotalet i sina breda ränder.

(Textunderlag: Petter Eklund och Rörstrand Museum)

Utställningen visas t.o.m. Söndagen den 27 mars 2011.

Arr: Gustavsbergs Porslinsmuseum i samarbete med Rörstrand Museum