Näringsdepartementet

Interpellationssvar från Infrastrukturministern

Pressmeddelande   •   Dec 05, 2003 14:24 CET

Interpellation av Björn Hamilton (m) om statens ansvar för infrastrukturinvesteringar
Nr 2003/04:136 . Svaret lämnades den 5 december.

Herr/Fru talman!

Björn Hamilton har i interpellationen ställt följande tre frågor till
mig:- vilken bedömning jag gjort beträffande vem som bär det
huvudsakliga ansvaret för finansieringen av infrastruktur i
Stockholmsregionen,- om jag gjort bedömningen att det finns skäl, och
så fall vilka, att i högre utsträckning än i landet i övrigt låta
Stockholmsregionen bära det ekonomiska ansvaret för statliga
infrastrukturinvesteringar, och- om jag avser kompensera
Stockholmsregionen fullt ut för de merkostnader införandet av
trängselavgifter innebär.

Ansvarsfördelningen för såväl drift av som investeringar i ny
infrastruktur är väl definierad. Staten är väghållare för det
nationella och det regionala vägnätet som förbinder landets olika delar
och olika tätorter med varandra. Kommunerna är väghållare för gator och
vägar inom tätorter. Staten är ansvarig banhållare för huvuddelen av
järnvägsnätet i landet medan det i varje län finns en trafikhuvudman
som ansvarar för den lokala och regionala kollektivtrafiken. I vissa
stadsområden har trafikhuvudmännen eller deras föregångare valt
spårförbindelser för att rationellt lösa lokal kollektivtrafik. Då är
trafikhuvudmannen också banhållare, vilket innebär att
trafikhuvudmannen också är ansvarig för finansieringen av den
infrastrukturen.

Vi har samma ansvarsfördelning mellan staten, kommunen och
trafikhuvudmannen i hela landet. Däremot är samspelet mellan de olika
infrastrukturförvaltarna större i tätortsområden än på landsbygden.
Förbättringar på det nationella vägnätet kan avlasta eller minska
investeringsbehovet på kommunens vägnät. Omvänt kan förbättringar på en
kommuns vägnät minska investeringsbehovet på det nationella vägnätet.
Investeringar i nya nationella järnvägar kan också ge stora
förbättringar för den lokala och regionala kollektivtrafiken. Det
motiverar att staten och kommunen eller staten och regionen ibland
delar på finansieringen för vissa angelägna väg- eller
spårinvesteringar. Det har bland annat skett för Södra Länken i
Stockholm, Grödingebanans station Södertälje Syd, Citytunneln i Malmö
och Götatunneln i Göteborg. Stockholms kommun och Vägverket har också
överenskommit att dela på finansieringen av Norra Länken i Stockholm.
Likaså förutsätts att en ny vägförbindelse över Göta älv i Göteborg
delvis finansieras med regionala medel.

Björn Hamilton nämner i interpellationen att en regional
medfinansiering om 25 procent skulle vara aktuell för Citybanan i
Stockholm. Hur stor medfinansieringen blir kan fastställas genom en
förhandling mellan staten och aktuella medfinansiärer. Den
pendeltågstunnel som nu är aktuell kommer att tillgodose behovet av
spårkapacitet under mycket lång tid framåt, samtidigt som
tillgängligheten för pendeltågsresenärer till Stockholms innerstad
förbättras avsevärt. Banverket har regeringens uppdrag att sköta
förhandlingarna.

Avslutningsvis vill jag svara på Björn Hamiltons tredje fråga om att
kompensera för merkostnader till följd av trängselavgifter. En särskild
förhandlingsman är utsedd av regeringen för att bland annat ta fram ett
förslag till utformning av överenskommelse mellan regeringen och
berörda parter om hur intäkterna från försöket i Stockholm skall
återföras till regionen och hur dessa medel skall användas.