LO

"Italiensk näringspolitik värd att pröva i Norrland"

Pressmeddelande   •   Jun 27, 2003 11:19 CEST

- Framgångarna med att förverkliga den Norditalienska företagskulturen i södra Italien visar att den inte är så bunden vid just Norditalien som man tidigare har trott. De många likheterna mellan södra Italien och norra Sverige gör det väl värt att också pröva metoderna här, säger Leif Håkansson med anledning av LOs rapport I vulkanens skugga.

De så kallade företagsklustren, som är kännetecknande för den Norditalienska näringskulturen, har ibland jämförts med Gnosjöandan. Likheter finns men LOs rapport visar samtidigt att det italienska samarbetet går mycket längre och är mer sofistikerat än det i Gnosjö. De Italienska företagen i ett gemensamt distrikt ser sig i första hand som medtävlare istället för motståndare. De italienska företagen har därför bland annat gemensam marknadsföring av produkter och ger ut gemensamma varukataloger. Man ägnar sig också åt gemensamma inköp bland annat via gemensamma inköpscentraler.

Rapporten visar att även om regioner i södra Italien saknar de klassiska ingredienserna för att skapa företagsnätverk, såsom stark medborgaranda och socialt kapital, så har de utvecklat en företagarkultur som liknar den Norditalienska och som har samma effekt. Man har lyckats ta sig bort från det tänkande som tidigare präglade företagskulturen i södra Italien, dvs. isolationism, myndighetsmisstro och självtillräcklighet,

I rapporten understryks att allmänna statliga medel snarare har varit ett hinder än en hjälp för den ekonomiska utvecklingen i södra Italien. Alla lyckade insatser har istället varit av lokal karaktär och handlat om att ge praktiskt stöd åt redan etablerade företag i regionen. De indirekta stöd som varit framgångsrika är de som syftat till att främja samarbete och förtroende mellan de olika företagen.

Framgångarna i södra Italien visar hur viktigt det att identifiera de konkreta problemen och inrikta sig på att lösa dessa. Syditaliens situation liknar på många sätt Norrland, med infrastrukturproblem, usel samhällsekonomi, hög arbetslöshet och bidragsberoende. Samtidigt har förändringar i företagen, även om företagen varit små, lett till större förändringar än vad megasatsningar i infrastrukturen lyckats åstadkomma.

- Ur både mänskliga och ekonomiska hänseenden är den höga arbetslöshet vi sedan länge har i flera områden i Sverige förkastlig. Vårt behov av tillväxt nödvändiggör en politik som leder till ökad sysselsättning. Det vore därför intressant att se vad som går att åstadkomma med en "italiensk omprioritering" av endast en liten del av de miljarder som går till glesbygdsstöd i vårt land, säger Leif Håkansson.

För mer information kontakta LOs pressinformation