Statistiska centralbyrån, SCB

JämIndex 2003: Mest jämställda kommuner i Stor-Stockholm

Pressmeddelande   •   Dec 04, 2003 12:45 CET

Idag publicerar SCB en uppdaterad version av JämIndex.

Mest jämställda kommuner – minst jämställda kommuner
Den bästa – mest jämställda – gruppen (totalt 13 kommuner) domineras av Stor-Stockholm med 9 kommuner. Exempel är Upplands Väsby, Stockholm och Sundbyberg. Även ett par kommuner i Västra Götaland (Härryda och Partille) samt Värnamo och Uppsala ingår.

Några kännetecken: Liten skillnad för kvinnor och män när det gäller andel högutbildade, sysselsatta och arbetslösa. Arbetslösheten är förhållandevis låg liksom andelen med låga inkomster (den senare variabeln dock ej för Stockholm). Kvinnor och män är mer jämnt fördelade på olika branscher. Ohälsan är inte lika hög som i andra kommuner. I politiken (kommunfullmäktige – styrelse) finns fler kvinnor. MEN papporna är dåliga på att ta föräldrapenning för vård av barn, särskilt den del som gäller vård av sjuka barn och i flera av kommunerna i gruppen är männens inkomster mycket högre än kvinnornas.

Kommungruppen som ligger lägst i indexet (totalt 19 kommuner): Kommunerna är mer spridda över Sverige. Skåne eller Småland dominerar inte längre som de gjorde i förra index. Däremot återfinns några kommuner i Värmland och några i Dalarna. Exempel på kommuner i gruppen är Vansbro, Åsele, Pajala, Älvkarleby, Haparanda, Munkfors, Örkelljunga, Storfors, Grums och Ödeshög.

Några kännetecken: Kommunerna är befolkningsmässigt mindre. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns värden när det gäller utbildning, sysselsättning, arbetssökande är stora. I många kommuner är andelen med låga inkomster stor. Männen är många fler i kommunstyrelser och kommunfullmäktige. Ohälsan ligger på en hög nivå och bland de unga har kvinnorna flyttat från kommunen i högre utsträckning än de unga männen. För föräldrapenning är tendensen inte lika klar. Skillnaden till den bästa gruppen är inte så stor.

Förändringar sedan JämIndex 2002

På länsnivå:
Kronobergs och Jönköpings län har klättrat mest i listan. Förra året låg Kronoberg på sista plats av de 21 länen. Nu har länet fått en 13:e plats. Jönköping har klättrat från 14:e till 8:e plats. Kommuner som bidragit till förbättringen är Vetlanda, Vaggeryd, Älmhult, Mullsjö och Nässjö.

Blekinge län har sjunkit från en 10:e till en 20:e plats. I länet har alla kommuner utom Karlskrona sjunkit i listan.

Övriga län har ungefär samma placering som förra året. Den indikator som varit mest utslagsgivande för förändringar på länsnivå är sammansättningen av ledamöter i landstingsfullmäktige.

På kommunnivå:
Största förbättringen har Jokkmokk, Ragunda, Vetlanda, Tibro, Avesta, Vaggeryd, Mönsterås, Älmhult, Torsås och Tjörn. De här kommunerna har förbättrat sina värden för många variabler. Det gäller framförallt könsfördelningen i kommunfullmäktige och bland egna företagare. Även värden för användning av föräldraförsäkringen, skillnader i arbetslöshet samt ohälsa har förbättrats.

De kommuner som tappat mest i placering är Arboga, Bengtsfors, Forshaga, Grums, Robertsfors, Ronneby, Hällefors, Höör, Tidaholm och Alvesta. För dessa kommuner har variabler som könsfördelningen bland unga vuxna, kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt bland egna företagare varit utslagsgivande.

Det är värt att påpeka att variabler som kommunfullmäktige, kommunstyrelse, egna företagare kan förändras mycket mellan 2 år, särskilt gäller detta små kommuner.

Se mer om JämIndex inklusive hela listan

Gör så här: Klicka på länken JämIndex för kommuner (eller för län). Sedan väljs Topplista eller Karta i sidhuvudet.

Databasen ger utförligare information
Målet är att jämställdhetsindex skall fungera som en väckarklocka och utgöra ett underlag i lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Vi vill framhålla den innehållsrika databasen! Här finns möjligheter till en djupare analys. Det går att följa utvecklingen för alla variabler, ibland ända från 1990. Några exempel:
· Ohälsotalen har ökat kraftigt under senare år, särskilt för kvinnor.
· Pappornas användning av föräldraförsäkringen inte har förändrats mycket sedan 1994.
· Arbetslösheten är olika hög i kommunerna. Ibland är den mycket högre för män än för kvinnor men i några kommuner är den högre för kvinnor.
· Kvinnorna har högre utbildningsnivå än männen i nästan alla kommuner. Skillnaderna har också ökat sedan 1990.

Databasen innehåller även ny statistik för län och kommuner, nämligen:
· Förvärvsarbetande anställda uppdelat på 114 yrken (skillnaderna är mycket stora mellan könen).
· Studerande inom Högskola, KOMVUX, och gymnasiet.
· Studenter inom olika områden inom högskolans grundutbildning uppdelade efter högskola.
· Privat pensionssparande.

Så här har vi ställt samman index
För varje indikator – eller variabel – i index rangordnas kommunerna (länen) efter storleken på skillnaden mellan kvinnors och mäns värden. Ju mer lika värdena är, desto högre upp på listan kommer kommunen. För några värden kan också nivån förändra kommunens resultat: Om det finns en hög andel inkomsttagare med låga inkomster, om ohälsotalen är höga eller om arbetslösheten är hög drar dessa faktorer ner resultatet. Ur jämställdhetssynpunkt räcker det alltså inte med att arbetslösheten är ungefär lika hög för kvinnor respektive män, den måste också ligga på en så låg nivå som möjligt.

Uppdraget
JämIndex har utvecklats av SCB på uppdrag av NUTEK och Västra Götalandsregionen.

Utgångspunkt för JämIndex –
Regeringens mål för jämställdhetspolitiken
”Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat:
· en jämn fördelning av makt och inflytande
· samma möjligheter till ekonomiskt oberoende
· lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande,
· arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet
· lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger
· delat ansvar för hem och barn
· frihet från könsrelaterat våld ”

Tyvärr finns det få variabler som mäter ansvaret för vård av barn och hem. Regionala data saknas bl.a. när det gäller tidsanvändningsstudier som visar hur kvinnor och män fördelar det obetalda arbetet.

Definitioner och förklaringar

JämIndex ger besked om hur jämställda invånarna i en kommun är jämfört med invånarna i andra kommuner. Olika indikatorer för kvinnor och män vägs samman. Om skillnaden är liten råder jämställdhet. I en kompletterande databas finns många möjligheter att söka mer information om vad olikheterna beror på. Därmed går det också att sätta in åtgärder som leder till ökad jämställdhet.

Mer om ...
Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats

Producent
SCB, Programmet för regional planering ochnaturresurshushållning
Box 24 300
104 51 Stockholm

Förfrågningar
Agneta Thermaenius
Tfn 08-506 943 38
Epost agneta.thermaenius@scb.se

Bo Justusson
Tfn 08-506 947 20
Epost bo.justusson@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.