Tricorona AB

Kallelse till presskonferens idag

Pressmeddelande   •   Mar 09, 2006 09:05 CET

Tid: Kl. 11.30, torsdag 9 mars 2006
Plats: Rektangelsalen, Berns, Berzelii Park, Stockholm
Presskonferensen kan följas på Internet via www.tricorona.se



Detta pressmeddelande får inte distribueras eller offentliggöras i USA, Kanada, Japan, Sydafrika, Australien eller Nya Zeeland. Erbjudandet riktar sig inte till sådana personer vars deltagande förutsätter ytterligare prospekt, registrerings- eller andra åtgärder än vad som följer av svensk rätt.


Tricorona satsar på utsläppsrätter - nyemissioner om cirka 240 Mkr

Sammanfattning
Styrelsen för Tricorona har beslutat att, under förutsättning av årsstämmas godkännande, genomföra
- en riktad nyemission om 122,4 miljoner kronor
- en företrädesemission om högst 126,2 miljoner kronor
- totalt avses högst 73,1 miljoner aktier emitteras
Syftet med nyemissionerna är att finansiera vidare satsningar inom verksamheten med utsläppsrätter. Strategin innefattar bland annat att handla i egen bok på marknaden för projektbaserade utsläppsrätter samt att fortsätta verksamheten inom handel och förmedling av utsläppsrätter.
Den snabbväxande handeln med utsläppsrätter inom ramen för Kyotoavtalet och det europeiska handelssystemet syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt förbättra den globala miljön.
Åtta institutionella investerare har åtagit sig att teckna den riktade emissionen om 122,4 miljoner kronor. Bland dessa kan nämnas Fjärde AP-fonden, Fonden Zenit och Kaupthing.
Företrädesemissionen omfattar högst 37 123 041 aktier. Tricoronas aktieägare skall äga företrädesrätt att teckna nya aktier varvid två befintliga aktier berättigar till teckning en ny aktie (1:2). Ledande befattningshavare, styrelseledamöter, större aktieägare samt några institutionella investerare har via teckningsförbindelser respektive garantier förbundit sig att teckna motsvarande 50 procent av företrädesemissionen.
Emissionskurs för nyemissionerna är 3,40 kronor per aktie , vilket motsvarar Tricoronas genomsnittliga aktiekurs under perioden 22 februari till 7 mars 2006.
Med anledning av ovanstående nyemissioner kommer årsstämma att hållas den 24 april 2006.
Satsning på handel med utsläppsrätter

Handel med utsläppsrätter
Affärsområdet ”Commodity Services” är verksamt inom mäkling av elkraft, el-certifikat, råvaror och utsläppsrätter. Tricorona är idag en ledande aktör inom den globala handeln med projektbaserade utsläppsrätter. Intäkterna genereras idag från courtage vid mäklade affärer och bolaget har hittills inte tagit några egna positioner, dvs. handlat i egen bok. För en utförlig beskrivning av olika typer av utsläppsrätter samt handeln i dessa, se Bilaga 1.

Marknaden för utsläppsrätter genomgår en snabb utveckling. Tricorona har identifierat en viktig roll mellan enskilda projektägare i utvecklingsländer och europeiska slutanvändare av utsläppsrätter. Genom sin position och sitt kunnande inom handeln med utsläppsrätter kommer Tricorona att kunna erbjuda europeisk industri säkra leveranser samt förvaltning av utsläppsrätter. Styrelsen gör härmed bedömningen att Tricorona är väl positionerat att framgångsrikt investera och ta egna positioner i denna marknad.

Den totala mängden fördelade utsläppsrätter i Europa är drygt 2 miljarder per år, vilket motsvarar ett underliggande värde om cirka 500 miljarder kronor. Målsättningen är att omsätta 2-3 miljoner utsläppsrätter per år med en bruttomarginal kring 20-25 procent. Den utvidgade verksamheten kring utsläppsrätter bedöms kunna genomföras med en begränsad ökning av organisationen.




Carbon Asset Management (CAM) – vidareutveckling och breddning av verksamhet inom affärsområdet ”Commodity Services”

Strategi
Efter flera framgångsrika år som mäklare på den snabbt framväxande marknaden för utsläppsrätter ser Tricorona betydande potential i att vidareutveckla och bredda verksamheten. Den strategi som arbetats fram syftar till att skapa mervärde för slutanvändare genom att aggregera lämpliga volymer och hantera projektrisker med utgångspunkt i ett portföljperspektiv. Tanken är att förvärva hela projekt med utsläppsrätter och att handla i spot, forward och derivatkontrakt i det europeiska handelssystemet.

Strategin innefattar:

Skapa en portfölj för handel
- Genom ingående analysarbete investera i en högkvalitativ och väldiversifierad portfölj med mindre till medelstora s.k. CDM-projekt ( ”Clean Development Mechanism” ). CDM-projekt är miljöförbättrande åtgärder genomförda i utvecklingsländer vilka syftar till att skapa nya utsläppsrätter, CERs ”Certified Emission Reduction” . Dessa CERs kan sedan avyttras med betydande mervärde för Tricoronas kunder. Detta gäller även s.k. JI-projekt ( ”Joint Implementation” ) där miljöförbättrande åtgärder skapar utsläppsrätter av typen ERU ( ”Emission Reduction Unit” ).
Finansiering av CDM/JI-projekt i tidiga skeden
- Medverkan i utveckling av väldefinierade CDM/JI-projekt via olika typer av finansieringar på tidigt stadium i syfte att öka Tricoronas inflytande i värdekedjan och därmed åstadkomma ett högre värdeskapande i portföljen.
Den nya strategin kommer att innebära en förändrad och fördjupad relation med Tricoronas kunder, vilka ofta är etablerade energi- och industriföretag i Europa.

Bland andra aktörer på denna marknad kan nämnas Eco Securities Plc, Econergy Plc, AgCert Plc, Trading Emissions Plc vilka samtliga är noterade i Storbritannien, samt Climate Change Capital Ltd.

Finansiering genom nyemission
För att Tricorona skall kunna genomföra ovan nämnda strategi krävs betydande kapitalinsatser för att kunna verka som en stabil och finansiellt stark aktör på marknaden och för att kunna förvärva en väldiversifierad portfölj av utsläppsrätter.
Med anledningen härav genomför Tricorona nyemissioner.

– Jag ser Tricoronas satsning på att utöka verksamheten inom utsläppsrätter som mycket spännande och med betydande potential. Genom vår redan etablerade position inom handeln med utsläppsrätter kommer vi att kunna erbjuda europeisk industri säkra leveranser av utsläppsrätter kombinerat med ett professionellt hanterande och förvaltande av dem, säger Björn Grufman, koncernchef, Tricorona.

Nyemissionerna i sammanfattning
Styrelsen för Tricorona har med anledning av ovanstående satsningar inom utsläppsrätter beslutat att, under förutsättning av årsstämmas godkännande, genomföra
en riktad nyemission om 122,4 miljoner kronor
en företrädesemission om högst 126,2 miljoner kronor
totalt avses högst 73,1 miljoner aktier emitteras
Åtta institutionella investerare har åtagit sig att teckna den riktade nyemissionen om 122,4 miljoner kronor. Bland dessa kan nämnas Fjärde AP-fonden, Fonden Zenit och Kaupthing. De aktier som emitteras i den riktade nyemissionen kommer inte att berättiga till deltagande i företrädesemissionen.

Anledningen till avvikelsen från aktieägarnas företrädesrätt i den riktade nyemissionen är att Tricorona snabbt behöver få in pengar för att kunna ta tillvara de affärsmöjligheter som bolaget har identifierat samt att styrelsen gör bedömning att en företrädesemission om cirka 240 miljoner kronor skulle vara svår att genomföra framgångsrikt. Därutöver finner styrelsen det värdefullt att ägandet breddas och välrenommerade institutionella investerare tillkommer till aktieägarkretsen.

Företrädesemissionen omfattar högst 37 123 041 aktier. Tricoronas aktieägare skall äga företrädesrätt att teckna nya aktier varvid två befintliga aktier berättigar till teckning en ny aktie (1:2). Ledande befattningshavare, styrelseledamöter, större aktieägare samt några institutionella investerare har via teckningsförbindelser respektive garantier förbundit sig att teckna motsvarande 50 procent av företrädesemissionen.

För att innehavare av konvertibla förlagslånet 2003/2007 och konvertibla skuldebrevet 2002/2009 samt teckningsoptionerna 2005/2006 skall kunna delta i företrädesemissionen som aktieägare, krävs att anmälan om konvertering respektive teckning inkommit till bolaget senast den 31 mars 2006.

För konvertibla förlagslån 2003/2007 som ej konverteras till aktier gäller att de ej berättigar till deltagande i företrädesemissionen utan omräkning av villkoren kommer istället att ske i enlighet med konvertibelvillkoren. För konvertibla skuldebrev 2002/2009 och teckningsoptioner 2005/2006 som ej utnyttjas, kommer teckningsrätter att erhållas för deltagande i företrädesemissionen.

Handel med teckningsrätter kommer att ske under perioden 8 maj till 23 maj 2006. Carnegie och andra värdepappersinstitut kommer att förmedla köp och försäljning av teckningsrätter.

Emissionskurs för nyemissionerna är 3,40 kronor per aktie, vilket motsvarar Tricoronas genomsnittliga aktiekurs för perioden 22 februari till 7 mars 2006.

Genom nyemissionerna kan Tricoronas aktiekapital komma att mer än fördubblas till högst 13 574 768,20 kronor fördelat på högst 135 747 682 aktier. Med anledning av nyemissionerna, samt den nya aktiebolagslagen (2005:551), föreslås årsstämman även besluta om ändringar i bolagets bolagsordning.

Styrelsen avser lägga fram nyemissionsbesluten för godkännande på årsstämman den 24 april 2006. Aktieägare representerande cirka 14,5 % av aktierna i bolaget har åtagit sig att på årsstämman rösta för nyemissionerna samt ändringarna i bolagsordningen. Kallelse kommer att ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och i Svenska Dagbladet.

Tricorona kommer även att avge delårsrapport för perioden januari-mars den 24 april 2006. Observera att tidigare annonserat datum för årsstämma och delårsrapport var den 27 april 2006.

Prospekt avseende nyemissionerna kommer att upprättas och ges in till Finansinspektionen för godkännande och registrering.



Preliminär tids plan för företrädesemissionen

22 mars Kallelse till årsstämma
24 april Årsstämma samt publicering av delårsrapport för perioden januari-mars 2006
25 april Sista dag för handel i Tricorona-aktien inklusive teckningsrätter
26 april Första dag för handel i Tricorona-aktien exklusive teckningsrätter
28 april Avstämningsdag för erhållande av teckningsrätter
4 maj Nyemissionsprospektet offentliggörs
8 maj Första dag för teckning i företrädesemissionen och handel med teckningsrätter
11 maj Första dag för handel med s.k. BTAs (betalda teckningsaktier)
23 maj Sista dag för handel med teckningsrätter
29 maj Sista teckningsdag i företrädesemissionen
21 juni BTA omvandlas till aktier. Handel med nya aktier möjlig


Carnegie Investment Bank AB är finansiell rådgivare till Tricorona i samband med nyemissionerna.



Stockholm den 9 mars 2006

Tricorona AB (publ)

Styrelsen



För ytterligare information kontakta:
Björn Grufman, koncernchef
Telefon: 08-545 426 30, 070-636 7615 E-post: bjorn.grufman@tricorona.se

Lars Alm , finansdirektör
Telefon 08-545 426 30, 0735-12 40 16 E-post: lars.alm@tricorona.se

Niels von Zweigbergk, chef för affärsområdet Commodity Services
Telefon 08-506 263 96, 0708-59 35 00 E-post: nvz@skm.se

Ytterligare information om Tricorona finns på: www.tricorona.se

TRICORONA handlar med metall, energi och miljö. Tricorona erbjuder råvaror och tjänster till både metallurgisk och annan industri. Tricorona erbjuder handel med allt från utsläppsrätter, elkraft och el-certifikat till återvinning och metallråvaror. Koncernen innefattar bl.a. dotterbolagen Svensk Kraftmäkling (SKM), Metallvärden, ANA Ädelmetall och Woxna Graphite, samt intressebolagen St1 Sweden och Svenska Kaolin. Tricorona är sedan 1989 noterat på Stockholmsbörsens O-lista.




Bilaga 1: Marknaden för utsläppsrätter

Minskade utsläpp av växthusgaser
K yotoavtalet (The Kyoto Protocol)

1997 ingick världens industriländer (i Kyotoavtalet benämnda ” Annex I-länderna ” ), med undantag för bl.a. USA och Australien, ett avtal vilket syftar till att under vissa ”åtagandeperioder” minska de globala utsläppen av växthusgaser. Den första åtagandeperioden är 2008-2012, då målsättningen är en minskning med 5,2 procent jämfört med utsläppsnivåerna 1990. Avtalet trädde formellt i kraft den 16 februari 2005. Per den 27 februari 2006 hade totalt 162 länder ratificerat eller på annat sätt anslutit sig till Kyotoavtalet , men endast Annex I-länderna (40 länder) har åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser.

Annex I-ländernas målsättning att minska utsläppen under avtalet delas in i enheter om 1 ton utsläppt koldioxid, benämnd Assigned Amount Unit , eller AAU, vilka enheter tjänar som bas för att beräkna hur väl Annex I-länderna når sina målsättningar under Kyotoavtalet. Annex I-länderna skall tillse att tänkta utsläppsnivåer nås, antingen genom;

Landspecifika åtgärder (eng. domestic measures) för faktisk minskning av koldioxidutsläppen , vilka exempelvis kan vara investeringar i ny miljövänlig teknologi, övergång till förnyelsebara bränslen eller andra åtgärder som syftar till ett förändrat beteende genom t.ex. skatter, avgifter eller subventioner.
Flexibla mekanismer (eng. flexible mechanisms) vilka kan delas in i tre olika tillvägagångssätt; i) handel med utsläppsrätter mellan länder som har ett åtagande att reducera sina utsläpp (Annex I-länderna) ii) skapande av nya utsläppsrätter som kan handlas mellan både länder och enskilda företag genom investeringar i projekt som under avtalet ”Clean Development Mechanism” eller iii) ”Joint Implementation” som innebär utsläppsreducerande projekt i länder med ett åtagande om att minska sina utsläpp. Syftet med de flexibla mekanismerna är att tillse att investeringar i utsläppsreducerande åtgärder sker där de gör mest nytta och därmed är de samhällsekonomiskt mest åtråvärda.

Clean Development Mechanism ( CDM)
Under Kyotoavtalet kan Annex I-länderna uppnå sina respektive utsläppsmålsättningar på i praktiken två sätt, antingen genom landspecifika åtgärder eller genom att använda avtalets flexibla mekanismer . Principen är att då kostnaden för att uppnå minskade utsläpp kan variera mellan olika länder, skall effekten bli att minskningen av utsläppen skall ske till lägsta möjliga kostnad och att effekten på miljön ändå blir den samma oavsett var på jorden minskningarna uppnås. Kostnaden för att uppnå en given utsläppsreduktion är sannolikt lägre i utvecklingsländer än i industriländer. Genom att ett industriland investerar resurser i projekt i ett utvecklingsland för att där minska utsläppen och överföra modern teknik i syfte att skapa förutsättningar för en miljömässigt hållbar utveckling, kan industrilandet få tillgång till nya utsläppsrätter vilka kan användas till att nå tilldelat utsläppsmål på ett ekonomiskt mer effektivt sätt.
CDM gäller för projekt i utvecklingsländer som inte har ett åtagande att minska sina utsläpp under avtalet. Alla CDM -projekt måste, för att utsläppsrätter skall kunna erhållas, godkännas av såväl FN (genom CDM Executive Board) och landet inom vilket projektet genomförs . Efter genomfört projekt erhålls s.k. CER s ( Certified Emission Reduction ) vilka kan användas både av företag och enskilda länder för att nå målet om utsläppsminskning. Dessa utsläppsrätter är också giltiga för att använda inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter (” EU Emission Trading Scheme” ) från januari 2005. Exempel på ett CDM-projekt kan vara att ett svensk bolag hjälper en lokal myndighet i ett utvecklingsland att täcka över en soptipp och leda bort och förbränna metangasen som är en mycket potent växthusgas. Det svenska bolaget bidrar då till reducerade utsläpp globalt sett och en förbättrad miljö i närområdet och kan därmed erhålla CERs som kan användas för sitt eget åtagande under Kyotoavtalet eller säljas till andra aktörer i marknaden.

Joint Implementation (JI)
JI-projekt avser projekt genomförda inom länder med ett åtagande om att minska utsläppen (Annex I-land ). Mekanismen för JI-projekt är densamma som för CDM -projekt , med det undantaget att inga nya utsläppsrätter skapas. Utsläppsreduktioner som erhålls genom JI-projekt kallas ERUs ( ”Emission Reduction Unit”) och är AAUs som stämplas om från att vara ”ländervaluta” till att bli en utsläppsrätt att användas även i den privata sektorn. Dessa utsläppsrätter är giltiga från och med januari 2008.

EUs handelssystem (EU-ETS)
Det europeiska handelssystemet – European Union Emission Trading Scheme – EU ETS som startade 1 januari 2005 föregår Kyotoprotokollets första åtagandeperiod år 2008-2012. Syftet med den tidiga EU ETS-handeln är att den skall bidra till att minska utsläppen samt ge erfarenheter som kan användas för att utveckla handelssystemet före protokollets första åtagandeperiod inleds 2008. EU:s utsläppshandel regleras genom ett särskilt direktiv (Direktiv 2003/87/EEG) och omfattar samtliga EU:s medlemsländer. Handeln gäller till en början enbart utsläpp av växthusgasen koldioxid från energianläggningar och från vissa energiintensiva industribranscher.

Under Kyotoavtalet har EU ensidigt åtagit sig att minska utsläppen med 8 procent jämfört med nivån 1990. Utsläppsrätter utgivna av medlemsstaterna inom EU kallas EUAs (”EU Allowance”) .

Varje medlemsland har lämnat en plan till EU-kommissionen för hur utsläppsrätterna skall fördelas till berörda nationella anläggningar och industrier (verksamhetsutövare). EU-kommissionen fastslog i februari 2005 den slutliga allokeringen till medlemsstaterna i s.k. Nationella Allokeringsplaner (NAP). Totalt allokerades inom EU utsläppsrätter motsvarande ca 2,2 miljarder ton koldioxid per år. I Sverige är det Regeringen och Naturvårdsverket som är ansvariga för allokeringen till de nationella anläggningarna och industrierna. Naturvårdsverket utgör även den svenska tillsynsmyndigheten. För närvarande fördelas utsläppsrätterna till respektive verksamhetsutövare utan ersättning. Det pågår för närvarande diskussioner inom flera medlemsländer om att i framtiden auktionera ut viss del av allokeringen.

Varje berörd verksamhetsutövare måste senast den 31 mars varje år redovisa sina utsläpp från föregående år och senast inom en månad därefter leverera motsvarande utsläppsrätter till den nationella myndigheten. Om enskilda företag inte överlämnar utsläppsrätter motsvarande deras faktiska utsläpp måste de betala en straffavgift på 40 euro per överskjutande ton koldioxid. Från 2008 höjs avgiften till 100 euro per ton. Kravet på att lämna in utsläppsrätter för dessa överskjutande utsläpp kvarstår även efter det att straffavgiften betalats. Enligt direktivet skall även namnet på den verksamhetsutövare som bryter mot kravet om överlämnande av tillräckligt många utsläppsrätter offentliggöras.

Handel med utsläppsrätter
Handel kan ske i de ovan fyra olika beskrivna typerna av utsläppsrätter; AAU (mellan Annex I-länder) , EUA, CER eller ERU.

Dessa typer, samt under vilken period respektive typ kan handlas, sammanfattas i nedanstående tabell: